Miljöpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Per Bolunds vision för energiproduktion är klar: vi ska gå från ett fåtal stora anläggningar till mängder med små.

Läs tidigare intervjuer med partierna:
Folkpartiet
Moderaterna
Centerpartiet
Vänsterpartiet

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi

– Modellen med enbart storskalig energiproduktion är förbi. Istället ser jag framför mig miljontals energiproducenter. Det blir ett mera robust system som inte är lika sårbart, säger Per Bolund. 
Vägen dit består för Sveriges del av bland annat att utöka elcertifikatsystemet.

– Vi vill öka takten i det nuvarande elcertifikatsystemet.

Idag är systemet utformat så att det ska byggas ut 25 TWh förnybar energiproduktion till år 2020 jämfört med 2002. Miljöpartiet vill höja ambitionsnivån till 30 TWh till år 2020 och sedan till 55 TWh till år 2030. I praktiken innebär det att priset på elcertifikat som konsumenter betalar skulle öka för att subventionerna till investeringar ska kunna bli kraftfullare. Samtidigt trycks marknadspriset ner på el när ny produktion tillförs. Totalt sätt menar miljöpartiet att ”den samlade elkostnaden för svenska konsumenter skulle minska”, enligt mp-förslaget i riksdagen. Mot denna slutsats har tidigare Nils Andersson argumenterat här på Second Opinion Energi.

Men det behövs även liknande system för teknologier som ännu inte klarar sig med dagens system, menar Per Bolund.

– Det nuvarande certifikatsystemet räcker inte till eftersom vissa energislag inte får ett tillräckligt stöd. Det gäller exempelvis havsbaserad vindkraft och solenergi.

Miljöpartiet vill att Sverige följer andra europeiska länder och inför feed-in system, det vill säga garanterade priser för viss typ av elproduktion.

– Feed-in system håller på att slå ut certifikatsystem runt om i Europa. Det tyska systemet är bra och jag ifrågasätter om det är så dyrt medan Spanien hade ett mindre robust system. Man borde utreda ett svenskt marknadsbaserat feed-in system, som innebär att det är kunderna som betalar via en fond och som sedan går tillbaka till producenterna. En gissning är att det skulle räcka med 1-2 öre per kwh i konsumentledet.

Den småskaliga elproduktionen i hemmiljö är idag en marginell företeelse med en installerad effekt i Sverige på ca 5 MW. För att få fart på den typen av elproduktion är nettodebitering, som innebär att hushållen kan kvitta egen produktion mot egen konsumtion utan att behöva betala elskatt, ett steg i rätt riktning, enligt Per Bolund.

Kan detta ge ett substantiellt tillskott av el?
– Det är bara att titta på Tyskland och hur exempelvis solceller växer snabbt. Det håller på att bli en folkrörelse med miljoner tyskar som levererar el.

Men är det realistiskt att den förnyelsebara elproduktionen ska ersätta inte bara Europas kolkraft utan även kärnkraften på mindre än tjugo år?
– I Sverige finns det utmärkta möjligheter att effektivisera energianvändningen och bygga ut förnybar elproduktion så att man både kan fasa ut kärnkraften och de fossila bränslena ur el- och värmeproduktionen. I Europa kommer det ta längre tid att åstadkomma ett förnybart energisystem men flera studier visar att det är möjligt även där. Sverige kan bli en stor exportör av förnybar el till Europa i framtiden.

Per Bolund fortsätter:
– Vi kommer att ha ett rejält elöverskott, inte minst eftersom den förnybara elproduktionen byggs ut. Miljöpartiet vill öka utbyggnaden av förnybar el jämfört med nu liggande planer. Och användningen ser ut att ligga stabilt ett bra tag enligt energimyndighetens prognoser.

Miljöpartiet delar inte miljöorganisationen Greenpeace bild av att utfasningen av fossila bränslen kommer att leda till ökad elanvändning. Per Bolund menar att omställningen inte kommer att behöva innebära radikalt höjda energipriser.

– Tillförseln av förnybar el i Sverige har sänkt elpriset för industrin, säger Per Bolund med hänvisning till att elintensiva industriföretag inte behöver betala avgift för elcertifikat.

Centralt för Miljöpartiets framtidsbild är att hushålla bättre med energi.

– Kan man effektivisera så är det självklart det bästa för miljön. Men ofta måste det till investeringar och här finns det trösklar som politiken kan ta bort. Exempelvis är energibesparingar i fastigheter lönsamma men de sker de ändå inte. Ett förslag är att ROT-avdraget blir klimat-ROT och riktas mot energiåtgärder.

När det gäller fordon har miljöpartiet föreslagt bland annat en kilometerskatt på lastbilstransporter och ett marknadsbaserat stöd system för nya miljövänligare personbilar där en avgift på bilar som släpper ut mycket går som subvention till köp av mer snåla bilar.

– Det finns ett samhällsekonomiskt argument för att minska energianvändningen. Det handlar om att rusta Sverige för en tid då energin kommer att bli dyrare.

Finns det inte risk för att alla olika stödsystem och skatter bildar ett svåröverskådligt lapptäcke?
– Jo, grundtanken med ett enda system som kom åt klimatgaserna vore bra. Om det fanns ett system som fungerade effektivt så skulle det kunna räcka. Men så är det inte. Exempelvis har EU delat ut utsläppsrätter gratis och systemet har varit alldeles för generöst. Syftet var väl att göra införandet mera aptitligt. Därför tvingas vi komplettera med andra system.

Och det finns andra miljöproblem som inte utsläppsrätter kan lösa, menar Per Bolund, exempelvis kärnkraften.

– Det var synd att regeringen gav tillstånd att uppgradera kärnkraften. Det finns en klar risk att detta leder till ökade risker när kärnkraftverken nu ska drivas längre och bli ännu äldre.

När det gäller vattenkraften är Per Bolund inte helt avvisande till att öka elproduktionen.

-På det hela taget är potentialen i att höja effekten i de mindre vattenkraftverken inte särskilt stor, det har talats om 2 TWh. Och skadan är ofta större än vinsten. Men vi har inget principiellt emot att höja effekten på vattenkraften, på en del ställen går det att höja effekten utan att miljön skadas.

Miljöpartiet har i höstens budgetförslag föreslagit höjd skatt på vattenkraft med en miljard kronor, vilket kritiserades av energiminister Anna-Karin Hatt. Samtidigt har skatteverket aviserat en höjning av skatten som är betydligt större än så med regeringens goda minne, vilket Per Bolund tycker är ologiskt.

När det gäller tillståndsprocesser för att bygga ut energiproduktion menar miljöpartiet att de generellt är för långa i Sverige och Per Bolund kan tänka sig en tvingande maximal tidgräns för prövningar. Man vill även avskaffa den kommunala vetorätten vid anläggning av vindkraftverk.

– Länsstyreser som inte har tillräckligt med resurser är ett problem. Och lagstiftningen kanske måste tillåta förändringar i planer under vägen i en tillståndsprocess utan att man behöver göra om hela processen.

Hur ser miljöpartiet på behovet av att bygga ut elnäten för att klara det nya energisystemet?
– Elnätet är en av de saker som vi måste lösa. Det måste vara en marknadsdriven utveckling, men det är vi politiker som ska ställa kraven.

Branschen har varit kritisk mot den nya prisregleringen och menar att det kommer att slå mot investeringarna, men Per Bolund ser inte behov att ändra den nya regleringen.

– Det måste vara en balans mellan att det finns villiga investerare och samtidigt finns en oro för monopol.

Per Bolund riktar viss kritik mot Svenska Kraftnät.

– Det har varit lite dålig framförhållning från Svenska Kraftnät och nu står vi med ett nät som inte fungerar tillräckligt bra. Det behövs förstärkningar både i Sverige och i övriga Europa. Jag tycker att man borde öka utbyggnadstakten ytterligare.

Miljöpartiet är för att integrera det svenska elnätet med Europa ytterligare.

– Om integrationen med Europa innebär ett lite högre pris på kort sikt så kan det vara värt det. Jag kan hålla med om att den risken ibland döljs men å andra sidan tror jag inte på att det blir några chockhöjda priser.

Skatten på el ska inte höjas enligt miljöpartiet. Inte heller miljöpartiet vill göra några större förändringar av funktionen på elmarknaden.

– Det fungerar hyfsat bra med elmarknaden, konstaterar Per Bolund.