Matts Ekman är före detta finansdirektör på Vattenfall. Han menar att lönsamheten för elnät i dag är för låg och att vi därför sannolikt kommer att få se elbolag som säljer av sin elnätsverksamhet.
Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi
Matts Ekman har ett förflutet både inom energibranschen och industrin. Mellan 2001 och 2006 var han finansdirektör för Vattenfall och dessförinnan arbetade han under många i samma roll på Electrolux. Hans åtaganden i dag sträcker sig till sju styrelseuppdrag där bara ett av dem har koppling till energibranschen – han sitter i styrelsen för de europeiska kärnkraftsföretagens försäkringsbolag.
Matts Ekman har tidigare debatterat frågan och hans bedömning är att investeringsklimatet för elnät är oroväckande dåligt.
– Det traditionella synsättet är att nätinvesteringar är en stabil verksamhet som man investerar långsiktigt i och enligt det gamla systemet reglerades intäkterna utifrån index och inflation. Men så ser det inte ut i dag. Om du ska göra en investering i elnät i dag måste du ha ett väldigt långsiktigt perspektiv på 30, 40, 50 år, därför att på kort sikt är det en bedrövligt dålig investering. Anledningen till att långsiktigheten i de här investeringarna har förändrats beror på att vi genom subventioner tar in så mycket förnybar energi i form av framför allt vindkraft som man förutsätter att nätbolagen ska ansluta utan ersättning. Det här har gjort kostnadsbilden både annorlunda och osäkrare, säger Matts Ekman.
Problemet är, menar han, att politikers och Energimarknadsinspektionens uppfattning om vad en rimlig lönsamhet är skiljer sig åt från branschens verklighet.
– I dag ligger avkastningen på ungefär 5 procent, men branschen anser att det behövs 7-8 procent och om man jämför med industrins 11-13 procent avkastning på tillgångarna är detta rimligt. I den process som har förts i domstolar så är det uppenbart att den lönsamhet branschen anser att den behöver är acceptabel. Branschen vinner på punkt efter punkt, men Energimarknadsinspektionen överklagar ändå. Statssekreteraren uttalade redan när processen inleddes att lagstiftningen skulle ändras för att minska möjligheterna för branschen att överklaga. Då kan man fundera över var rättssäkerheten finns. Det här skapar en otrolig osäkerhet, inte undra på att branschens förtroende för myndigheten är i botten, säger han.
Matts Ekman menar att läget vi har just nu sänker attraktionskraften för elnäten som en bra investering och menar att risken är stor att elnäten blir en parallell till Banverket, det vill säga kraftigt underinvesterat med alla de problem som då uppstår.
– Finns det inte möjlighet till lönsamhet kommer inte investeringar i elnät att genomföras, speciellt inte om man tillhör en koncern med flera ben, som de större elbolagen har. Det är svårt att motivera att investera i elnät med den här låga avkastningen när man kan investera i alternativ som ger betydligt bättre. Kraftbolagen tjänar dåligt med pengar på nät, men Energimarknadsinspektionen argumenterar att näten är avskrivna sedan länge och att bolagen därför tjänar stora pengar på näten. Men det där är bara bokföringsargument. Man måste se på investeringen utifrån vad det kostar att bygga nya nät och göra avskrivningar som bygger på det. Om man inte gör på det sättet kommer man aldrig ha råd att köpa nya nät, säger han.
Är din bedömning att kraftbolag med alternativa investeringsmöjligheter kommer att sälja sina nät på grund av den låga avkastningen?
– Det är på gång. Fortums nät är såvitt jag vet till salu och även Vattenfall tror jag ser över det här.
Vilka skulle kunna vara intresserade av att köpa om det ser så mörkt ut?
– Pensionsfonder tycker om långsiktighet och infrastruktur, men det förutsätter lönsamhet och att den politiska risken är låg och så ser det inte ut i dag. Det man kan hoppas på är att dessa investerare går in och tror på att det kommer att rätta till sig och inser att branschens lönsamhetskrav inte är orimliga.
Matts Ekman ser med oro på kopplingarna mellan nätinvesteringarna och kärnkraftsdebatten där krav på tidigare reaktoravstängningar än planerat förts upp på den politiska agendan.
– Detta krav kring kärnkraften är ju helt orimligt om man inte samtidigt utvecklar näten. Med nuvarande reglering och låga investeringsincitament där bolagen knappt ska få täckning för sina räntekostnader är det ju helt orimligt att öka andelen förnybara investeringar och obegripligt hur man ser en framtid utan kärnkraft, säger han.
I vissa andra länder finns det en helt annan acceptans för att elnätsbolag kan få avkastning på sina investeringar, menar Matts Ekman och ger Storbritannien som ett bra exempel på detta. Han jämför också med annan infrastruktur och hur avkastningsmöjligheterna ser ut där.
– Ta till exempel fiber, där tillåter regleringen en väsentligt högre avkastning än för näten. Att det är så beror på att det generellt uppfattas som att elbolagen tjänar så mycket pengar, men det gör de ju för att det är stora bolag. Men lönsamheten är låg, speciellt på nätsidan, säger Matts Ekman.
4 Kommentarer
Lars Jacobson
19 juni, 2014: 1:40 e mMatts.
SvaraVad det gäller avskrivningar så måste vi följa aktiebolagslagen med anläggningsregister och avskrivningsplan. Vad det gäller Nätbolagen så utgår de från NUAK, för de säjer att de inte har några anläggningsregister med anskaffningsår. Det gäller ju allt, även ”bra att ha ” utrustning. Du kommenterar inte bolagens rörelseresultat, obeskattade reserver eller delen på 54 % i nätkostnad av den totala elkostnaden för oss i ditt svar till mig. Att Energimarknadsinspektionen håller en hård reglering får stå för dig. Jag bedömmer dom som inkompetenta. På sätt och vis är de inköpare åt industrin vad det gäller den monopoliserade nätkostnaden. Jämför gärna prishöjningarna för industrin med prisindex från 2008 och framåt. Om nu de stora vinsterna kommer från produktionen så kan man ifrågasätta om marknaskrafterna verkligen fungerar. Bolagen är ju både producent och köpare av sin vara. ( De 36 miljarderna i utdelning gällde bara EON.) Vad det gäller fri företagssamhet så är jag för det. Men då gäller det att det finns flera aktörer på marknaden. När det finns ett naturligt monopol som elnät så gäller andra villkor. Om man lät kommunerna ta över, som du påstår de dåligt lönsamma näten, så kan de använda nätkostnaden i sin marknadsföring att locka industri och medborgare till sin ort. Det beslutet ligger då närmare brukarna (kunderna). Vårt kommunala energibolag har ett rörelseresultat på 12 % vilket är bra, och är mycket välskött. Vi som tyvärr inte får tillhöra det kommunala nätet betalar 30 % mer.
mats persson
18 juni, 2014: 2:47 e mDenna artikel och debattinlägg pekar egentligen på det helt orimliga faktum att politiker i Sverige fortsätter tillåta enorma investeringar i Vindkraft som bara späder på ett redan stort elöverskott i Sverie. Vindkraft som dessutom kräver 3-4 ggr så mycket effekt i elnäten som den energimängd som de kan produceras under ett år samt inte bidrar till mer än 3% tillgänglig effekt när det väl krävs som mest!. Vindkraften betalas också idag till stor del av elkonsumenterna (10 TWH = 2 miljarder per år genom elcertifikat) lägg därtill också skattebefrielse (29 till 36 öre/kwh) som ges till kommuner, och företag som investerar i vindkraft för så kallade ”egen konsumtion”. Och nu kräver alltså nätbolagen kraftigt höjd avkastning för att hanterar riskerna med denna utbyggnad av vindkraften. En utbyggnad som i förlängningen kräver nya elnät för 10 tals miljarder och där elnätskostnaderna skall läggas på en svenska kunderna medans elen som vindkraften producerar till 100% går på export . Någon mer galen energipolitik än den som nu förs får man nog leta efter. Att ersätta kärnkraften med vindkraft är heller inte rimlig med annat än man samtidigt då erkänner att man bygger in ett gas/kol beroende genom att endera bygga egna gaskraftverk i Sverige eller genom att importera stora mängder el när kärnkraften lagt ner.. Då är det Godnatt till den svenska basindustrin som redan idag konkurrear med tuffa villkor , delvis beroende på ett kallt klimat och långa avstånd.
Svaramatts ekman
18 juni, 2014: 2:12 e mTack för inlägget. Jag tror inte att kommunägda bolag gör saker och ting bättre. I många fall sker en dold subvention genom att kommuner ställer upp med borgen eller förlusttäckning. Det finns en övertro på att stat och kommun skulle vara bättre ägare, vilket det finns rätt gott om exempel på att man inte är – däremot konkurrerar man inte alltid på lika villkor, vilket Du som fri företagare borde tycka illa om. Sedan blandar Du ihop nätverksamhet med de stora bolagens totalresultat. Resultaten hos de stora kraftbolagen kommer inte från nätsidan utan från produktionen. Det är lagstiftat att nätverksamheten skall hållas separerad från annan verksamhet pga av att denna verksamhet är hårt statligt reglerad. Och återigen kan man inte titta på bara bokföringsmässigt resultat – en del av bolagen har avskrivna anläggningar – i all verksamhet (jag antar att det även gäller Din) måste man se till kalkylmässiga avskrivningar för att kunna klara av framtida investeringar. Och investeringsbehovet inom nätverksamheten är enormt. Mvh
SvaraLars Jacobson
18 juni, 2014: 8:42 f mOm lönsamheten är så dålig som Matts Ekman påstår för nätbolagen, så borde de kommunala nätbolagen ta över verksamheten. Deras tariffer ligger 30 % lägre än Vattenfall, Fortum och EON.
SvaraDe stordriftfördelar som motiverades när dessa tre bolag tidigare köpte upp de kommunala har vi konsumenter inte sett något av. Tvärt om. Då kommer ägandet närmare oss medborgare som investerat, som vi trodde, långsiktigt i vår egen infrastruktur. De tre stora drakarna har runt 30 % i rörelseresultat. Tillsammans har de ca: 60 miljarder i obeskattade reserver. Detta är avsatta övervinster som enligt bokföringslagen kan användas vid dåliga tider. Var finns riskerna för detta i ett nätbolag? Jag driver ett litet producerande elintensivt familjeföretag på landsbygden. Ett sådant bolag som hjälpte t.ex. Electrolux att växa i Sverige, för att sedan bli en världskoncern och flyttade sin verksamhet ur landet.
Av våra totala elkostnader så står nätkostnaden för 54 % idag. Alla de reformer politikerna genomför för att öka vår konkurrenskraft mot omvärlden sugs upp av nätbolagens ständiga prisökningar. EON som vi tillhör, skickade 36 miljarder till sina ägare i Tyskland 2013. Störst ägare är delstaten Bayern med 5 % och där finns även Amerikanska pensionsfonder.
Vad är rimlig avkastning?