När Tyskland beslutade att på sikt stänga ned alla sina kärnkraftsreaktorer sköt elpriset i höjden där. Genast blev den tyska elen nästan 10 öre/kWh dyrare. Även det svenska elpriset kommer att påverkas, framför allt på natten.

Björn Karlsson, professor i energisystem vid Linköpings Universitet, varnade för att elpriserna i Sverige kommer att dubblas på sikt. Men detta avfärdas av Tobias Jakobsson på Pöyry Management Consulting.

– Att elen skulle bli dubbelt så dyr är överdrivet. Det är inte särskilt troligt, säger han.

Och han får medhåll av Jonas Melin som är portföljförvaltare på förtaget Markedskraft.

– Att säga att det ska bli dubbelt så högt är populistiskt. I samband med att Tyskland beslutade om ett moratorium avseende återstart av reaktorer strax efter tsunamin i Japan steg terminspriserna i Tyskland med 15 %, det vill säga 8-10 öre per kwh, i Norden med något mindre, cirka 10%. När beslutet om avveckling fram till 2022 kom i slutet av maj påverkades priserna ytterst marginellt. Det är så många andra faktorer som också påverkar elpriset, säger Jonas Melin.

När läget är normalt i den nordiska vattenkraften och när den svenska kärnkraften fungerar som den ska, så är det nordiska priset generellt lägre och därmed sker ingen större elimport från Tyskland. Då påverkas heller inte det nordiska eller svenska elpriset så mycket av att det tyska stigit. Däremot kan vi exportera el till Tyskland så länge som priserna är högre där.

Om det däremot har regnat dåligt och är torrår och en eller flera reaktorer står stilla samtidigt som elförbrukningen är hög så är det ofta aktuellt med import. Då påverkas också svenska elkunder av det tyska beslutet att stänga ned all kärnkraft till år 2022, helt enkelt genom att den importerade elen blir dyrare.

De närmaste åren förväntar sig marknaden dock inga ytterligare prishöjningar. Terminspriserna ligger ganska stabila de kommande åren och de sträcker sig fem år fram i tiden, alltså till 2016. Frågan är vad som händer därefter, när kärnkraftverken ska stängas.

– Den nyproduktion som man kan tänka sig ersätta kärnkraften med har en rörlig kostnad som ligger i nivå med dagens produktionspriser och det är den som påverkar marknadspriset, säger Jonas Melin. Men, frågan är hur investeringarna ska komma till, för de är extremt stora och någon måste betala. Det finns redan idag kraftiga statliga subventioner till investeringar i exempelvis sol- och vindkraft, men det kommer inte att räcka för att ersätta kärnkraften.

Jonas Melin menar att investeringar i fossila bränslen i form av kol och gas kommer att behövas och de rörliga kostnaderna för detta är beroende på råvarupriserna och priset på utsläppsrätter. Dessa har inte rört sig i någon större omfattning efter de tyska politiska besluten.

Uppenbarligen förväntar sig marknaden att ersättningskraft ska komma till på något sätt. Om investeringarna INTE kommer till så kommer priset att påverkas betydligt mer. Så det handlar mycket om att Tyskland presenterar en trovärdig plan för omställningen.

I Norden kommer prishöljningen inledningsvis i första hand att märkas på natten. Det är ofta under de så kallade låglasttimmarna, då man använder lite el, som el importeras från Tyskland. Det kan verka motsägelsefullt, men det beror på att Sverige kan välja att använda vattenkraft på dagtid när elen är dyrare. På så vis jämnas prisfluktuationerna ut.

– Det ökar priset i Norden under låglast, alltså på natten, säger Tobias Jakobsson på Pöyry Management Consulting.

Dessutom kommer mer tysk vindkraft som ska ersätta en del kärnkraft göra priset mer volatilt där. Elen kommer helt enkelt bli dyrare när det blåser dåligt och bli väldigt billig när det blåser mycket. På Jylland i Danmark har detta skett, där har priserna flera gånger varit nere på noll.

– I Sverige kan påverkan bli större i södra Sverige i elområde fyra, för där finns bara liten produktion, säger Jonas Melin. Maxkonsumtionen rör sig om ungefär 5 100 MW i område fyra och maximal produktion är 2 080 MW.

Importbehovet till elområde fyra (Skåne, Halland, Blekinge och södra Småland) kan alltså ibland handla om ca 3 000 MW. Den mesta ”importen” kommer norrifrån, men just i lägen när det är torrt och kallt i Norden kan det bli tvunget att importera stora mängder söderifrån.

Men det går inte att importera hur mycket el som helst. Överföringskapaciteten i kablarna söderifrån till elområde fyra är maximalt 1 700 MW från Danmark, 600 MW från Tyskland och 600 MW från Polen, det vill säga sammanlagt 2 900 MW.

TEXT: JONAS OHLIN OCH MATS OLIN