Marginalpris införs för frekvensbalansering

Marginalpris införs för frekvensbalansering

Elsystemets snabbaste stödtjänst FCR handlas från och med idag på auktion för ökad effektivitet. För detta har Svenska kraftnät byggt ny marknadsövervakning.

– På senare tid har marknaden för batterier som frekvensstöd vuxit mycket. Hittills har de mest kunnat användas för mindre energivolymer och snabba regleringar men både större batterier och fler aggregatorer ändrar den bilden snabbt, menar Anna Jäderström på Svenska kraftnät.

Som Nordens sista systemoperatör går Svenska kraftnät över till marginalprissättning på FCR-marknaderna för frekvenshållning: en för normala variationer samt två för störningar. Från idag (1/2 2024) kommer det högst avropade priset att gälla för alla avropade bud. Hittills har leverantörerna fått betalt enligt pay-as-bid-modellen, betalning enligt bud, en kvardröjande rest från den reglerade elmarknaden. ”Svenska kraftnäts krav på kostnadsbaserade bud i FCR bör tas bort då detta innebär en form av prisreglering.”, skrev Energimarknadsinspektionen i sin utredning.

Bild: Anna Jäderström, chef för balansering av det svenska kraftnätet. Foto: Johan Alp.

En anledning till att marknadsbaserade priser har dröjt är enligt Svenska kraftnät att de svenska FCR-marknaderna länge har haft få aktörer med stora marknadsandelar. Det har gett dålig likviditet, i kombination med risken för marknadsmanipulation på en öppnare marknad.

Bättre övervakning
– Marknadskoncentrationen har varit hög på den svenska FCR-marknaden. Risken för manipulering och kartellartad budgivning blir mindre om man har pay-as-bid som prismodell, säger Anna Jäderström, enhetschef Balansmarknad på Svenska kraftnät.

Det vill Svenska kraftnät nu ändra på genom att införa marknadsbaserad marginalprissättning i takt med att antalet aktörer ökar. Det skapar mer konkurrens och ger bättre incitament men kräver också mer marknadsövervakning. Vid årsskiftet införde Svenska kraftnät därför nya rutiner för bättre kontroll och struktur på marknadsövervakningen för FCR (Frequency Containment Reserve).

– Vi har tagit fram bättre stöd där vi clearar buden på dagen före-marknaden under övervakning, och så kompletterar vi med ett automatiskt script för systematiskt analyserande, säger Anna Jäderström.

Misstänkta bud flaggas
För att undvika risk för motstående intressen är övervakningens funktioner ej kopplade till den eller de som utför clearingen i kontrollrummet. Samtidigt har IT-säkerheten skärpts. Vissa misstänkta bud ska flaggas direkt och skickas vidare till Energimarknadsinspektionen.

Det är inte den nya marginalprissättningen i sig som kräver särskild marknadsövervakning utan Remit-förordningens generella krav på alla elmarknader. Även om inte de svenska FCR-marknaderna visar tecken på marknadsmanipulation så är företeelsen högst reell, något Second Opinion har rapporterat.

Fel bud kan välta allt
Ökad marknadsövervakning motiveras också av fenomen som Kinect-syndromet. Det norska tradingbolaget bjöd både myndigheter och marknadsaktörer över hela Europa på en stor läropeng som alla nu har skyldighet att förvalta på bästa sätt.

– Tack vare det stora felbudet till Finland i slutet av november så tittar vi idag extra mycket på hur vi kan säkerställa rätt volymer redan i förkvalificeringen, säger Anna Jäderström.

– I slutändan handlar inte detta enbart om priser och marknad, utan om att hela drift- och systemsäkerheten kan påverkas och kanske hotas om man plötsligt sitter med fel bud utan att ha tillräckligt med reserver för att täcka den faktiska förbrukningen, säger Anna Jäderström.

FCR på sekundnivå
Frekvenshållningsreserven FCR är sedan länge alla europeiska synkrona elsystems första och snabbaste stödtjänst. Den består av färdigt upphandlade volymer som aktiveras av systemansvarig operatör (TSO) som då kan balansera upp eller ned varje avvikelse från frekvensen 50 Hz, som indikerar perfekt balans mellan elproduktion och förbrukning.

Regleringen sker på sekundnivå med FCR-N inom normala lastvariationer och med FCR-D för större störningar. FCR dimensioneras alltid av största möjliga felfall som i Norden oftast är ett stoppat kärnkraftverk. Frekvensen måste då upp.

Leverantörernas marknad
– På senare tid har marknaden för batterier som frekvensstöd vuxit mycket. Hittills har de mest kunnat användas för mindre energivolymer och snabba regleringar men både större batterier och fler aggregatorer ändrar den bilden snabbt, menar Anna Jäderström.

Det går också utmärkt att anpassa industrins elförbrukning på FCR-D Upp-marknaden, berättar gruvbolaget Boliden för Vattenfall, bland annat motiverad av att FCR ger betalt för att ligga i beredskap. Koppargruvan i Gällivare bidrar med mycket frekvensreglering genom att korta stunder stoppa sina kvarnar, en metod sektionschef Johannes Sikström tycker fler stora elkunder borde satsa på, ”både för att generera nya intäkter och för att stötta vårt gemensamma kraftsystem”. De första sex månaderna tjänade man ”flera miljoner” för fem gångers aktivering, enligt Vattenfalls blogg.

Nedreglering allt oftare
En specialitet sedan ett drygt år är FCR-D Ned som reglerar ner frekvensen när den hamnar över 50 Hz när det blir för mycket el i systemet. Det kan exempelvis ske när en utlandsförbindelse plötsligt får exportstopp med överproduktion och förhöjd frekvens som resultat. Då måste någon annan balansera upp överskottet genom att dämpa egen elproduktion eller öka sin förbrukning.

Vindkraften har historiskt sett inte varit särskilt aktiv på balansmarknaden men sedan ett år har deltagandet på FCR-marknaden ökat. Det är särskilt viktigt att vindkraften kan bidra med nedreglering på FCR-D Ned, tycker Anna Jäderström, då det inte finns mycket annan produktion att reglera ned med när det blåser mycket och priserna är låga.

Stabil volym på växande marknad
Det stämmer emellertid inte, menar Anna Jäderström, att ökande mängd vindkraft generellt resulterar i ökat balanseringsbehov. Frekvensrelaterade obalanser har de senaste tio åren inte förändrats markant. Till exempel har dimensioneringen av FCR-N:s lastvariationer länge legat runt 600 MW för hela Norden, påpekar Anna Jäderström.

Framöver ser också behovet för FCR:s snabba reserver ut att förbli relativt konstant, enligt Svenska kraftnäts prognoser. Att aktiveringen av FCR har sett lika ut under många år betyder emellertid inte stagnerad marknad då det ständigt behövs nya leverantörer. Under 2024 förväntas balansmarknaderna generellt växa mycket.

Kan kombinera upp och ner
För 2024 är volymkravet 567 MW för FCR-D Upp. För FCR-D Ned upphandlas 365 MW fram till 1 april 2024 för att därefter trappas upp. En förändring som lätt glider under radarn är att det numera är möjligt att blanda elproduktion och förbrukning i samma bud, ett grepp som ger FCR nya möjligheter som flexibilitetsverktyg.

– Med marginalprissättning kan spotmarknadens periodvis höga elpriser göra det attraktivt med FCR, men självklart också att man kan få betalt för beredskapen utan att behöva leverera särskilt ofta, säger Anna Jäderström.

 

 

Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet