DEBATT
I samband med kraftiga kostnadsökningar har de flesta lokala energibolag valt att minska vinstmarginalen radikalt för att de långsiktiga samhällsvinsterna med ett välintegrerat lokalt energisystem inte ska äventyras. Tvärtemot vad vissa debattörer anser, finns tydliga tecken på att kommunala fjärrvärmebolag inte agerar som monopolföretag, skriver Maria Lund, energichef Nässjö Affärsverk, Mikael Jednell, vd Partille Energi, Niklas Johansson, vd Tranås Energi och Ola Thorson, värmechef Kungälv Energi.

Sveriges lokala fjärrvärmenät som värmer 90 procent av våra städer bildar naturliga monopol på samma sätt som våra elnät, avloppsnät eller vägnät. Det är svårt att tänka sig att det bredvid varandra skulle finnas två vägar som inte alls är sammanbundna. Där den ena inte kan nås från den andra. Eller att i en stad ha flera parallella vatten och avloppsnät där varje fastighetsägare väljer vilket avloppsnät han eller hon vill koppla sig till. På samma sätt är det med fjärrvärmenätet men det är i regel frivilligt att ansluta sig till detta naturliga monopol.

Bild: Värme snart på väg till kunder.

Maria Lund, energichef Nässjö Affärsverk.

Fjärrvärmenätet består av rör under våra gator där varmt vatten strömmar till fastigheter för uppvärmning. Det är en gemensam tillgång som får större ekonomiska vinster ju fler som använder den. När fjärrvärmen byggdes ut på 50-, 60- och 70-talen var det storskaliga satsningar från samhället som hade långa avskrivningstider och som inledningsvis subventionerades. Fördelarna och vinsterna kom först efter ett antal år i takt med effektivare distributions- och produktionslösningar tillsammans med återanvändning av spillvärme från industri- och avfallsanläggningar samt tillvaratagande av restprodukter från skogsindustrin.

Niklas Johansson, vd Tranås Energi.

De lokala värmebolagen som finns runt om i Sveriges kommuner tillhör de aktörer som engagerar sig djupt i arbetet med omställningen till ett klimatsmart och hållbart samhälle. Det är inget påklistrat engagemang utan det har varit en del av bolagens uppdrag och affärslogik sedan 80-talet att ta tillvara och förädla restprodukter till användbar värme samt att gå i bräschen för att driva på fossilfria energikällor. Fördelen med att gemensamt äga fjärrvärmen i form av det kommunala ägandet är att fjärrvärmeföretagen har kommunens och kommunens invånares bästa för ögonen. De kommuner som äger ett energibolag har ofta förstått att använda bolaget som en drivande kraft i den pågående samhällsomvandlingen.

De senaste två åren har inneburit stora förändringar i energimarknaderna där de underliggande råvarupriserna för gas och biobränsle påverkat produktionskostnader för el och värme på ett sätt som vi inte tidigare varit med om.

Mikael Jednell, vd Partille Energi.

När de kraftiga kostnadsökningarna kom 2022-23 så har de flesta lokala energibolag valt att sätta lojaliteten med det långsiktiga uppdraget före att tjäna pengar. Det har lett till att man valt att istället minska vinstmarginalen radikalt för att de långsiktiga samhällsvinsterna med ett välintegrerat lokalt energisystem inte ska äventyras. Tvärtemot vad vissa debattörer anser, finns tydliga tecken på att kommunala fjärrvärmebolag inte agerar som monopolföretag.

Det finns dock kommuner som har valt att sälja sina fjärrvärmenät till externa investerare. I en sådan situation finns inte längre samma gemensamma målbild mellan värmenätets ägare och kommunens invånare.

Det är också viktigt att konstatera att även om de lokala fjärrvärmenäten är i monopolställning, så är den bredare uppvärmningssektorn inte ett monopol. Den är öppen för konkurrens och det finns gott om alternativa lösningar till fjärrvärme. Detta är de flesta fjärrvärmebolag mycket medvetna om. Priskonkurrens råder, men för värmekunderna spelar även andra värden roll för deras val av leverantör, som trygghet, servicenivå, miljö och energisystemets stabilitet i stort.

Ola Thorson, värmechef Kungälv Energi.

Vi tycker att det är viktigt att stärka det gemensamma ägandet av fjärrvärmenäten och värna fjärrvärmens unika marknadsstyrning som utarbetats under årens lopp. Vi tänker här på fastighetsbranschens Nils Holgersson-undersökningar som granskar el, fjärrvärme, vatten och avlopp, den gemensamt utformade Fjärrvärmenämnden och den prisdialog som sker mellan fjärrvärmeleverantörer och deras kunder, vilka har till uppgift att stärka kundernas inflytande över prissättningen och öka fjärrvärmebolagens transparens i prissättningen.

En stark fjärrvärme bidrar aktivt till elektrifieringen av samhället, skapar ett mer flexibelt och robust energisystem samt är en drivande kraft i satsningen mot ett cirkulärt samhälle där fjärrvärmeföretagen fortsatt aktivt har invånarnas och miljöns bästa som sina främsta målsättningar.