”Lång tid till ny kärnkraft ogiltigt argument”

”Lång tid till ny kärnkraft ogiltigt argument”

Att det kan ta många år för nya kärnkraftverk att förverkligas är inte ett giltigt argument för att avstå, skriver Mats Nilsson. Vi kommer att behöva bygga kraftverk under samtliga år fram till 2050 om de prognoser som antar att efterfrågan kommer att öka mellan 100-300% slår in. Argumentet att vi bara ska satsa på kraftproduktion som potentiellt skulle kunna stå klar 2028 blir då ganska barnsligt, skriver han.

Motståndet mot kärnkraften har använt olika argument historiskt. Det senaste argumentet i den svenska debatten låter ungefär såhär: ”ja, jag har egentligen inget emot kärnkraft. Men vi måste ha ny kraftproduktion NU och kärnkraft tar minst tio år att bygga”.[1]

När jag lyssnar på de som använder argumentet att det inte går att bygga kärnkraft för att det tar för lång tid så låter det som om 1) vi måste ha all tillgänglig effekt som krävs för att möta framtidens efterfråga på plats redan 2023 och 2) om vi bara slopade kommunernas möjlighet att avstyrka projekt så kommer vi att kunna bygga ut det som behövs med vindkraftsproduktion redan imorgon.

Alla sansade prognosmakare antar att efterfrågan kommer att öka stegvis över åren snarare än att det från ett år till ett annat går från 150 till åtminstone 300 TWh. Om något kommer på plats tidigast 2035 så kan vi anta att det bidrar till målet även om det handlar om kärnkraft.

År 2024 kommer nästan 6 000 vindkraftverk att producera ca 50 TWh/år. Givet att de bästa sajterna redan är tagna för vindkraftsproduktion men att vi borde kunna kalkylera med viss förbättrad tillgänglighet så kanske vi inte behöver 3 gånger så många vindkraftverk för att öka produktionen med 150 TWh utan låt oss vara generösa och multiplicera med 2. Det vill säga till de redan befintliga 6 000 vindmöllor ska vi addera åtminstone 12 000 vindkraftverk. Denna beräkning som är alldeles för enkel tar dessutom ingen hänsyn till att vi under perioden kommer att behöva byta ut anläggningar som blivit för gamla, både vindkraftverk och andra kraftverk. Jag avstår här från att ge mig in i diskussionen om vilka problem vi möter med en sådan formidabel utbyggnad även om vi väljer att slopa det kommunala vetot, att rennärings- och försvarsfrågan löses, och att biologisk mångfald samt medborgarnas skepsis mot ljud, reflexer och förändrad landskapsbild i framtiden inte längre utgör några avgörande problem. Det finns dock egentligen mycket liten anledning att tro att vindkraften kan byggas ut i en sådan rasande takt att ingen annan kraftproduktion göre sig besvär (även om den kommer in om tio år).

Vi kommer att behöva bygga kraftverk under samtliga år fram till 2050 om de prognoser som antar att efterfrågan kommer att öka mellan 100-300% slår in. Argumentet att vi bara ska satsa på kraftproduktion som potentiellt skulle kunna stå klar 2028 blir då, om jag uttrycker mig vänligt, ganska barnsligt.

Jag tillhör de som anser att vi har ett växande problem med klimatet och vi har därför inte råd att göra som t.ex. Tyskland och lägga ner fossilfri elproduktion och ersätta den med fossila bränslen. De länder som idag har en klimatvänlig elproduktion bygger den på en mix av kärnkraft, vattenkraft och i växande utsträckning vindkraft. Vi vet nu av erfarenhet att vi behöver planerbar produktion i den framtida produktionsmixen. För min del är jag helt övertygad om att kärnkraft har en viktig roll att spela för att kunna lösa de klimatproblem vi allt oftare ställs inför.

Att bygga kärnkraft tror jag måste få ta en viss tid. Det är en produktion av el som medför vissa risker. Vi ska därför inte ta genvägar för att snabba på utbyggnaden av kärnkraft med mindre än att vi fortfarande kan garantera säkerheten. Men det finns inget som säger att vi inte kan replikera den snabba utbyggnad som skedde i Sverige på 70- och 80talet, eller den fenomenala utbyggnad som för närvarande sker i Kina. Det finns heller inget som säger att kraftverk som kan komma på plats först 2032 inte har en plats att spela i framtidens svenska kraftsystem. Men för mig är det viktigt att vi får en mix av elproduktion som är fossilfri och som fungerar vad gäller kostnader och försörjningstrygghet. Med det vi vet idag är kärnkraft en viktig del av den mixen. Vi vill därför ha in kärnkraft så snart som möjligt men hellre sent än aldrig.

 

****

[1] https://www.dn.se/debatt/obegripligt-varfor-karnkraft-skulle-vara-att-foredra/

”Kärnkraft tar för lång tid att bygga ut för att hejda klimatförändringarna.”

Citat från http://www.mp.se/politik/karnkraft

4 Kommentarer
Av Mats Nilsson
Elmarknadsanalytiker. Docent i miljöekonomi.
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils Ronquist skriver:

    Sveriges senaste byggda kärnkraftverk var O3 i Oskarshamn. Det verket tog det något över 5 år att planera och bygga för att trycka på startknappen!

  2. Olle Nyrén skriver:

    Debatten har blivit okonstruktiv. Alla produktionsmetoder har sina nackdelar. Kärnkraften är inte helt förutsägbar. Det är många kärnkraftverk som nu står i Europa och med kriget i Ukraina skapat en perfekt storm. Elakt uttrcykt är det ett komplicerat sätt att koka en stor mängd vatten och bara utnyttja en liten del. Här kanske den modulära modellen kan hjälpa men det dröjer som sagt.
    Jag gick runt i valstugor i höstad och frågade partierna vad de skulle göra de närmsta 2 mandatperioderna om de fick makten. Alla nuvarande regeringspartier svarade kärnkraft men kunde inte ge något förslag på åtgärder de närmsta 8 åren.
    Kärnkraft kommer nog inte att kunna byggas utan en ny långsiktig energiöverenskommelse. Vem vill satsa om om beslutet rivs upp nästa mandatperiod.

  3. Roger Fredriksson skriver:

    ”… sansade prognosmakare … ” syftar du då på 1970-talets prognosmakare som sa att elanvändningen redan 1995 skulle bli cirka 300 TWh? https://solsverige.se/2022/10/26/tidoavtalet-elprognos/

  4. Sture Haglund skriver:

    Tiden är inget argument mot att bygga kärnkraft men det är ett argument för att bygga vindkraft under tiden. Vi måste kunna se energifrågan som en icke-politiskt fråga.
    Frågan om ny kärnkraft måste börja arbetas med genast men samtidigt måste vi bygga ut annan produktion att ha under tiden och i fall det visar sig att det av någon anledning inte kommer att fungera som det var tänkt med kärnkraft.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet