KTH-professorn Lina Bertling Tjernberg tror att nyckeln till att få fart på elektrifieringen av transportsektorn är teknik och politik i samspel.

— Marknaden klarar försäljning av bilar, men infrastrukturen klarar den inte. Politikerna måste styra så att vi väljer teknik och får till investeringarna, så att marknaden bygger, säger hon.

Sedan 2009 har Lina Bertling Tjernberg, i dag professor i elkraftnät vid KTH, ägnat en del av sin forskning åt elektrifieringen av transportsektorn, bland annat har hon arbetat med EU-projektet: ”Grid for vehicles”, G4V.

Hon ser transportsektorns omställning som en pådrivare för utveckling av både beteenden och teknik. Lina Bertling Tjernberg målar upp en framtidsbild där vi kommer att ha mer mikroproduktion och fler mikronät, ”så du som elbilsförare kan i praktiken ladda din bil varsomhelst och den som säljer el kan vara en privatperson varsomhelst”. Det här innebär också att elbilsladdning kommer att uppstå där det finns något att sysselsätta sig med under tiden som bilen laddas. Visst kommer laddhastigheten att utvecklas, säger Lina Bertling Tjernberg, men det kommer ändå att ta sin tid att få batteriet laddat.

Men mikronäten och de lokala lösningarna har ändå sina begränsningar i kapacitet, särskilt när det kommer till att tillmötesgå den tunga trafiken. Laddstationerna som i dag finns behöver bli fler och kommer dessutom att behöva utvecklas och också förberedas för den tunga trafiken där kravet på kapacitet ökar.

— Både Scania och Volvo jobbar hårt med elektrifieringen. Även om det blir hybrider så kommer den tunga trafiken föra med sig krav på stora volymer och behov därefter. Det kommer att behövas mycket kapacitet och då behövs förstärkning av nätet både till genereringen ut till de nya laddstationerna och vid nätanslutningarna.

Och här ser hon ett problem. Elkraftnätet är en infrastruktur och tar tid att bygga, att det tar lång tid är ett hinder.

— Det tar särskilt lång tid att bygga ut elnät i länder som Sverige där vi har byråkratiska processer. Det är ett problem att utbygganden inte går tillräckligt fort, för vi behöver förstärka näten lokalt för att kunna möta efterfrågan på el. Det måste finnas ännu mer incitament i regleringen för att få till det här och också använda mer av smart nätteknik. Jag värnar elnätsföretagen i regleringen, för att vi ska få till den här utvecklingen.

På vilket sätt kommer den smarta elnätstekniken in i transportsektorns förändring?

— Smarta elnät är enligt mig ett samlingsbegrepp för en vision om ett uthålligt energisystem där smarta elnät ger olika lösningar för elkraftsystemet som en del i energisystemet. Elektrifieringen av transportsidan leder till nya aktörer på elmarknaden. Smarta elnätstekniker relaterat till elfordon blir lösningar som har med integrering till elnätet att göra där elfordon kan vara antingen en last eller ett batteri, olika tekniker för smart laddning eller olika aspekter om elmarknaden och elkundernas beteende.

Lina Bertling Tjernberg beskriver sig som teknikoptimist och ser hellre att det är tekniken som driver på utvecklingen än ekonomin. Men då måste politiken bli mycket bättre på att understödja utvecklingen, menar hon.

— Tekniken finns redan för att klara utbyggnaden av laddinfrastrukturen och elbilarna, men politikerna har inte ställt kraven. Politiken måste bestämma vad som ska krävas. Ett sådant exempel är att ställa högre krav på minskat buller från trafiken, det skulle gynna elektrifieringen.

Hon tycker inte heller att politikerna har förstått vilka stora förändringar det verkligen handlar om.

— Politiken är inne på rätt spår med satsning på ett fossilfritt Sverige. Satsningarna är dock inte tillräckliga. Det måste till satsningar på teknik med snabbladdning och större volymer av platser för laddning av elfordon både i städer och vid större vägnät. Tesla har visat vägen och vi måste nu ta till krafttag och bygga ut infrastrukturen för en framtida elbilsflotta. Det handlar också om standardisering, tvinga in biltillverkarna att använda samma system för laddning. Marknaden klarar försäljning av bilar, men infrastrukturen klarar den inte. Politikerna måste styra så att vi väljer teknik och få till investeringarna, så att marknaden bygger.

Som ett exempel på att politiken inte ser möjligheterna i dagens system är hur den småskaliga vattenkraften behandlas, tycker Lina Bertling Tjernberg. Vattenkraften kommer likväl som vindkraft och solkraft spela en betydelsefull roll när transportsektorn formas om.

— Politiker och myndigheter går hårt åt vattenkraften med hårda regler, man har en negativ syn på småskalig vattenkraft. Det är väldigt tråkigt, det är vårt kulturarv och dessutom kommer den småskaliga produktionen ha en ny roll att fylla med elektrifieringen av transportsektorn. Det småskaliga kraftverket kan mycket väl bli den nya laddsplatsen dit människor tar sig för att ladda sin bil och samtidigt njuta av en vacker miljö.

För trots all tro som finns på batteriet som lagringslösning ser Lina Bertling Tjernberg detta endast som ett komplement.

— Batteri som reserv är ju inget nytt. Batteri går snabbt och är enkelt att investera i om du till exempel jämför med kärnkraft, men problemet är att batterier är väldigt dyrt. Vi måste ha ett annat system.

Hon menar att ryggraden i elektrifieringen av transportsektorn är dagens system som behöver utvecklas. Men viktigt för elektrifieringen blir också den nya produktionen i form av den väderberoende kraften samt mikroproduktionen hos privathushåll.

— Elkraftsystemet kan traditionellt delas in i huvudområdena generering av el, överföring av el och användning av el. Omställningen till ett så kallat uthålligt energisystem berör alla dessa delar. Omställningen leder till nya utmaningar för existerande elkraftsystem att hantera dessa förändringar. Exempelvis att integrera stora volymer av storskalig och småskalig el från förnyelsebara energikällor som vind och sol. Vid ny användning av el som inom transportsidan kan nya lösningar för lagring av energi nyttjas till att balansera i systemet, säger Lina Bertling Tjernberg.