Låt energibolagen vara med och bidra till omställningen

Låt energibolagen vara med och bidra till omställningen

Nu ska Sverige få en ny elnätsreglering igen. Energiminister Anna-Karin Hatts förslag riskerar en sämre utveckling för vårt elnät i södra Halland och ett högre elpris för kunden.

Den nya regleringen som regeringen är i färd med att besluta om tvingar elnätsbolagen att styra investeringar efter ålder – och inte längre efter behov. När regering och myndighet går in och detaljstyr investeringar på detta sätt blir konsekvenserna att investeringarna blir både ineffektiva och kostsamma. 

Industrin skriker efter långsiktiga regler. Regeringen säger sig vilja erbjuda långsiktighet. Men nu är det samma regering som inte kan hålla fingrarna i styr. En för kunderna bra reglering ska bli sämre. Man pratar mycket om smarta elnät och elnäten som en förutsättning för energiomställningen. Och så är det klart. Ett moderniserat elnät är en förutsättning för att vi ska kunna ta energiproduktion och konsumtion i rätt utveckling. Behovet av ökad andel förnybar energi innebär exempelvis att elsystemet behöver moderniseras. Det är bara det att förslaget som ligger på bordet verkar snarare i motsatt riktning.

I stället för att driva utvecklingen av elnätet mot en snabb omställning är man på väg att ta beslut om en ny nätreglering som varken fokuserar på kvalité eller funktion, utan endast fokuserar på elnätets ålder. Vad blir effekterna av detta?

1) Klimatet tar stryk. För att kunna ta emot förnybar el, krävs en modernisering av elnätet. Oftast, så här långt, har exempelvis vindkraftsparker byggts där elnätet inte är som kraftigast – i glesbygd helt enkelt. Men den nya regleringen straffar ett modernt elnät anpassat att med ny teknik transportera förnybar el på det mest effektiva och klimatriktigaste sättet.

2) Onödiga investeringar. Nu ska det bara styras efter ålder. Ett väl underhållet och fullt fungerande äldre elnät straffas, medan ett landsbygdsnät från 1980-talet med många avbrott ger goda intäkter i den nya regleringen. Effekten blir att investeringarna hamnar i det väl fungerande stadsnätet.

3) Dyrare för kunden.  Eftersom regleringen vill att fullt fungerande elledningar ska skrotas när de nått en viss ålder, kommer en rad onödiga investeringar att göras. Självfallet blir onödiga investeringar alltid dyrare för kunden.

Låt oss i energibolagen välja hur energibolagen ska investera. Vi har alla olika förutsättningar och de mål inom klimat- och energipolitiken som riksdagen beslutat måste vara styrande. Detaljstyrningar av komplicerad teknik som beslutas att riksdagens ledamöter, behöver inte alltid bli bäst. Jag vet att denna fråga snart ligger på Regeringens bord.

Jag uppmanar Anna-Karin Hatt att fundera över konsekvenserna av det som nu ligger för beslut. Och fundera över den nya regleringen verkligen styr i den riktning som Alliansen vill: Halt i klimatomställning och dyrare för kunden.

Tommy Karlsson
Vd Södra Hallands Kraft

3 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Stefan Yard skriver:

    Tommy Karlssons inlägg om Ei:s förslag till ny modell för bestämning elnätsföretagens intäktsramar är missvisande och allmänt obegripligt. Hur kan han påstå att Ei:s förslag detaljstyr investeringarna? Förslaget innebär ju bara att dubbelräkningarna i nuvarande system tas bort, man får bara skriva av tillgångarna en gång. Sedan är det upp till företagen att bestämma om man vill behålla de slutavskrivna tillgångarna eller reinvestera. Det kan noteras att företagen får kompensation för faktiska drift- och underhållskostnader. Väljer man att arbeta med gamla tillgångar får man alltså större intäktsramar för D&U. Sedan två odiskutabla fakta. 1) Det nya förslaget med kapitalkostnader räknade enligt RL-metoden innebär full kostnadstäckning, metoden är kostnadsriktig. 2) RL-metoden innebär högre kapitalkostnad för nya tillgångar, också högre än med nuvarande RA-metod. Hur kan man då hävda att ”den nya regleringen straffar ett modernt elnät”? Det är ju precis tvärtom! Nuvarande reglering ger för svaga incitament till att reinvestera. Det nya förslaget är helt klart ett steg i rätt riktning mot en mera balanserad regleringsmodell. Det kan tyckas olyckligt att man inte valde en bättre modell redan från början vid införandet av Ex Ante-regleringen från och med 2012. Som medverkande i en av Ei:s referensgrupper kan jag känna visst ansvar, men de som är mest skyldiga till att modellen inför den första tillsynsperioden blev ett mindre lyckat hastverk var representanterna för elnätsföretagen. De gjorde allt för att förhala processen med klassiska knep som att uppehålla sig vid detaljer så att de viktiga frågorna kom upp för sent. Låt oss nu inte göra om detta misstag. Även om det nya förslaget inte är perfekt framstår det ändå som betydligt mera balanserat. Brukarna, kunderna, ska nog inte heller vara så bekymrade över att det blir dyrare, nej styrningen blir snarare mot bättre kvalitet och lägre avgifter.
    Stefan Yard
    professor

  2. Lars Jacobson skriver:

    Varför skall inte nätbolagen leva under samma lagar som övrig industri i landet? I ena stunden hänvisar ni till att ni vill lever under marknadskrafter och den andra så gnäller ni att ni måste ha reglering. Det finns en anledning. I Aktiebolagslagen så skall man ha ett anläggningsregister som visar på ålder och avskrivningsperiod. Om industrin skulle ha samma gräddfil som nätbolagen vad det gäller avskrivningar, skulle inte ett bolag visa vinst. De flesta nätbolagen har sin anläggning bokförd i nyanskaffnings värde. Anledningen är att nätbolagen är garanterad en avkastning på kapitalbasen.Ju högre värde på det bokförda kapitalet, ju bättre avkastning. Problemet med garanterad avkastning blir när industri läggs ner eller flyttar utomlands så ökar kostnaderna än mer för de som stannat kvar. Mitt lilla tillverkningsbolag på landsbygden har idag 55 % i nätkostnad av vår totala elkostnad. Vi måste tillhöra EON, alternativt flytta verksamheten 2 mil där nätkostnaden är 30 % lägre i ett kommunalt energibolag. Samma verksamhet inom kommungränserna konkurrerar inte på samma villkor. Inom industri där marknadskrafterna styr så kan man alldrig räkna hem en nyinvestering direkt, utan det är äldre investeringar som skrivits av långsamt som får hjälpa till. Att näten skulle skrotas efter en full avskrivningsperiod och vid en viss ålder hos nätbolagen är bara skrämskott. Var finns denna regel? Däremot så är det viktigt att man underhåller och sköter om de tidigare investeringarna så de kan hjälpa till. Det är VD:s ansvar. Sverige har 99,8 % tillgänglighet på nätet, vilket är mycket bra. Problemet är som du skriver att nya nät långt ut i glesbygden på grund av vindkraft måste byggas. Där har politiken inte varit grundlig med information till medborgarna och industri genom en visad konsekvens-beskrivning vad detta innebär. Även nätbolagen kunde informerat om detta. Nu har ju alla nätbolag inte samma förutsättningar som de tre stora; EON, Fortum och Vattenfall där Vattenfall kör plogbilen för de två andra som skrattar hela vägen till banken vad det gäller avkastningen till ägarna. Där handlar det inte om kundnytta, utan bara om finanspolitik. Fortum Distribution är till salu och i deras bokslut så visar dom nu de rätta siffrona. Rörelseresultat EBIT på 41,5 %. Damen är uppklädd till dans. Kanske en del av vår infrastruktur snart är ägt av en Kines?

  3. Lars-Göran Svensson skriver:

    Ännu ett utspel för att rädda elnätsbolagens övervinster som raderar ut Sveriges konkurrenskraft. Regeringen är på rätt väg med den utlovade förändringen av kapitalbasförordningen, men borde ta steget fullt ut och överge den kapacitetsbevarande principen till förmån för den förmögenhetsbevarande.