Minskad efterfrågan på värme, stigande biobränslepriser, men också outnyttjade lokala energiresurser förändrar spelplanen för fjärrvärmebolagen. Det framkommer av visionsprojektet ”Fjärrvärme för en ny tid” som visar att fjärrvärmebranschen behöver agera både på kort och lång sikt för att behålla sin konkurrenskraft.

Projektet, som nyss har avslutats, initierades 2021 av Energiföretagen Sverige och 30 fjärrvärmeföretag har deltagit i arbetet.

Bild: En kall vinterdag med full fart i Värtaverket i Stockholm. Vattenånga kyls av och bildar ”moln”. 

– Projektet drogs i gång med anledning av att det var många omvärldsförändringar som påverkade förutsättningarna för fjärrvärmebolagen och då hade ännu inte Rysslands invaderat Ukraina. Vi var inställda på att vi skulle jobba agilt i projektet, men vi kunde ju inte ana hur agilt det skulle bli genom kriget och hur det har påverkat energisektorn, säger John Johnsson på Profu, som lett projektet.

Som grund för arbetet har Profu använt sig av modellverktyg för både de kort- och långsiktiga tidsperspektiven. Med lång sikt syftar man på en 30-årsperiod, medan de kortsiktiga perspektiven är på tio till 15 år. I modellerna har man analyserat viktiga utvecklingsvägar kopplad till bland annat Fit for 55-pakets påverkan, kraftvärmens möjligheter och utmaningar, tillgången på biobränsle och avfall samt nya sektorskopplingar med restvärme och CCS.

– En av de viktigaste insikterna är att det är summan av alla utmaningar som fjärrvärmen står inför gör det situationen utmanande, säger John Johnsson.

Mycket talar för att värmeleveranserna till kunderna minskar oavsett om det beror på effektivisering eller ökad konkurrens. Det ställer nya stora krav på hur man agerar på värmemarknaden. Däröver tillkommer många styrmedel som kommer att påverka hela energi- och värmemarknaden. Dessutom har priserna på de biobränsle ökat kraftigt.

– Går man tillbaka ett par år så såg man framför sig en nära nog explosionsartad ökning av användningen av biobränsle från andra sektorer, som industri och transport. Men detta har lugnat sig signifikant, även om frågan finns kvar, men med ett något lugnare tidsperspektiv. Däremot är det tveksamt om priserna kommer att gå ner, utan de förväntas vara kvar på en hög nivå, säger John Johnsson och fortsätter:

– Det har gjort att många fjärrvärmebolag har börjat undersöka möjligheterna att minska sin exponering mot biobränslemarknaderna. Det kan exempelvis vara att de tittar på restvärmekällor som de tidigare inte sett vara ekonomiska, men som nu kan bli lönsamma.

John Johnsson.

En färsk kartläggning visar att det finns 16 TWh restvärme runt om i landet som inte nyttjas. Förmodligen kommer det bli ännu fler restvärmekällor framöver, bland annat från tillkommande vätgasanläggningar och energikombinat.

– Jag tror därför att andelen restvärme i fjärrvärmesystemen kommer att öka, säger John Johnsson.

I projektet lyfts också fram att kraft- och fjärrvärmens framtida konkurrenskraft till stor del beror på kvoten mellan elpris och bränslepris.

– För att det ska vara lönsamt att investera i och köra ett kraftvärmeverk måste relationen mellan elpris och bränslepris vara tillräckligt stor. Dels för att man i driften ska välja att köra el, dels för att det ska vara lönsamt att investera i kraftvärme eller ersätta det man har.

Om kvoten däremot är låg betyder det att relativt sett så är elpriserna låga, vilket i sin tur gör att värmepumparna har en konkurrensfördel.

– En låg kvot är dåligt på två sätt för energibolagen – både vad gäller konkurrenssituationen i allmänhet och för möjligheten att bedriva kraftvärmeverksamhet.

I projektet har man även tagit fram fyra scenarier för en framtida värmemarknad.

– Där är det två saker som sticker ut. Det ena är att det möjliga utfallsrummet är väldigt stort. Det kan bli någonstans mellan oförändrat – det bästa ur fjärrvärmens perspektiv – till att det blir en kraftig nedgång. Den andra är att om vi ser till vad EU förväntar sig vad det gäller energieffektivisering och då det kan bli en kraftig nedgång av efterfrågan på värme och förändringen kan komma att gå väldigt fort, säger John Johnsson.

För fjärrvärmeföretagen blir det därför ännu viktigare att ha en nära kundrelation och bli mer lyhörda för kunderna krav och önskemål. Det kan också innebära att fler företagskunder i högre uträckning blir en samarbetspartner där de exempelvis både köper och säljer värme.

– Därtill behöver fjärrvärmebolagen på kort sikt se om de kan jobba hårdare med produktionsoptimering och hitta fler intäkter. Allt för att göra det bästa möjliga av det man har. På längre sikt behöver de bland annat jobba med sänkta distributionstemperaturer – om inte annat för att kunna maximera mängden restvärme.

– Eftersom flexibilitet är ett av nyckelorden för framtiden behöver bolagen, vad gäller teknik, också överväga mer kort- och långtidslagring av värme och vilka möjligheter som anläggningarna har att snabbat anpassa sig till de kraftigt varierande elpriserna. Sedan får man inte glömma att kunden är allt.

Sammantaget innebär dessa omvärldsförändringar att det är många nya förutsättningar som fjärrvärmebolagen behöver anpassa sig till.

– Samtidigt har fjärrvärmebranschen historiskt visat sig starka på att klara av att möta förändrade omvärldskrav och under de senaste åren även kundkrav. Nu behöver man göra det igen och i ett högre tempo för att fortsatt vara den viktigaste infrastrukturen i den resurseffektiva staden, avslutar John Johnsson.