Av misstag publicerade Svenska kraftnät en bild som visar hur elflöden skulle kunna gå från lågprisområden till högprisområden med den nya metoden för kapacitetsberäkningar som planeras införas 2024, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. Kunderna i alla nordiska länderna är stora förlorare jämfört med dagens modell. Låt oss hoppas att de nordiska reglermyndigheterna vågar kräva reella samhällsekonomiska förbättringar innan de godkänner detta, menar han.
Jag har vid några tillfällen ondgjort mig över den nya kapacitetsberäkningsmetod för flöden som går över elområdesgränser som ska införas tidigt 2024, den s k flödebaserade kapacitetsberäkningen (flow based). Det finns många skäl att vara hälsosamt skeptisk mot modellen inte minst för att den totala summan handelsflöden mellan länder med ungefär 100% sannolikhet blir mindre än med dagens beräkningsmetod. Idag sker (i stort sett) alla flöden från områden med lägre priser till områden med högre priser och befintlig handelskapacitet nyttjas till samhällets gagn. Det normala handelsflödet är från producenter som kan producera billigare och sälja till områden med högre priser. Med flödesbaserad kapacitetsberäkning är inte det en självklarhet längre. Dessutom, enligt resultaten från de sju första av de pågående försöksveckorna där flödesbaserat jämförs med dagens metod, är svenska kunder konsekvent förlorare. Det kan också vara en viktig ”detalj” för Svenska kraftnät att förklara för det svenska kundkollektivet.
En försmak till den diskussion som kan följa fick vi häromdagen när Svenska kraftnät på grund av dataproblem publicerade en felaktig bild:
Skärmdump från Svenska kraftnät av bild över priser och flöden på den nordiska marknaden. Bilden är genererad på grund av ett misstag.
Det intressanta med bilden och den påföljande reaktionen är bland annat priserna (högre i norra Sverige) men framförallt de märkliga flöden som uppstått. SE1 är dyraste området i Norden men trots det trycks flöden ut till Finland och SE2 i stället för att SE1 importerar. Denna typ av icke-intuitiva flöden kommer att vara vanliga i framtiden. Min ögonblickliga reaktion var därför att Svenska kraftnät redan nu infört den nya metoden. Även om de inte hade det så var ändå den diskussion som uppstod på grund av misstaget belysande. Om vi idag har en diskussion om varför vi överhuvudtaget exporterar el, tänk er den kritik som kommer att lyftas när SE2 med ett 5 gånger högre pris ändå exporterar till Norge (enligt bilden ovan). Den samhällsekonomiska vinst som det innebär att handel sker från områden med billigare produktion till områden med högre priser realiseras mycket mer sällan med den nya kapacitetsberäkningsmetoden.
Att det uppstår flöden i ”fel” riktning i realtid är egentligen fullständigt naturligt. Elen följer Kirchoffs lagar snarare än de kommersiella kontrakt som upprättats. De problem vi kan ha med de framtida icke-intuitiva flödena har delvis att göra med att de bygger på antaganden om marknaden snarare om det som faktiskt händer. Detta kommer att begränsa marknaden och beroende på hur bra systemoperatörernas modeller och prognoser är, låsa in oss ett nätutnyttjande likt på bilden ovan. I den bemärkelsen blir den nya beräkningsmetoden mindre flexibel än dagens. Idag kan vi vid behov vända flöden på intradagmarknaden om situationen mellan elområden förändrats mycket. Det kan till exempel vara tillfällen när vindprognoserna varit goda men utfallet mer skralt. Sådana korrigeringar genom marknaden är mer eller mindre uteslutet i framtiden.
De rapporterade samhällsekonomiska vinsterna de första sju pilotveckorna är små, i genomsnitt 7 miljoner Euro per vecka och täcker sannolikt inte de merkostnader som uppstår i form av sämre möjligheter att handla sig i balans under dygnet då intradag-handeln kraftigt försämrats (man kan inte handla emot de s.k. icke-intuitiva flödena). Den försämrade intradaghandeln ökar behoven för systemoperatörerna att hålla olika typer av reserver. Detta måste också finansieras. De enda tydliga vinnarna på den nya modellen är de systemoperatörer som i stället för att mothandla bort interna flaskhalsar kan flytta sina inre bekymmer (flaskhalsar) till elområdesgränserna. (Det var just en sådan hantering som tidigare ledde fram till uppdelningen av Sverige i prisområden). Svenska kraftnät (som enda systemoperatör i Europa) lyckades dessutom med konststycket att hemligstämpla viktig information i den nya modellen så vi kan aldrig med säkerhet fastställa hur mycket de missbrukar denna möjlighet.
Viktiga resultat som jag hoppas reglermyndigheterna tar hänsyn till vid ett eventuellt godkännande av metoden är att kunderna i alla nordiska länderna är stora förlorare jämfört med dagens modell. Genomsnittligt förlorar kunderna 13 miljoner Euro per vecka. Svenska och danska kunder är alltid förlorare i den nya modellen. Norska och Finländska kunder går plus ungefär varannan vecka. Egentligen bör inte dessa resultat förvåna. Eftersom handelsströmmarna blir mindre i den nya metoden, samt att de går i ”fel” riktning (från högpris till lågpris) måste kunderna i princip bli förlorare.
Staten vidtar med jämna mellanrum korkade åtgärder som står medborgare och företag dyrt. Men när den nya beräkningsmetoden införs vet vi vilka som är de skyldiga. Statnett och Svenska kraftnät har, framför allt för att hålla nere sina egna mothandelskostnader, stenhårt drivit införandet av denna kapacitetsberäkningsmetod. Mycket litet (inget?) blir bättre men många viktiga marknadsfunktioner försämras. Bollen är satt i rullning och den är svårstoppad. Låt oss hoppas att de nordiska reglermyndigheterna vågar kräva reella samhällsekonomiska förbättringar även för kunderna innan de godkänner detta.
***
Foto: © Can Stock Photo / Antartis
12 Kommentarer
12 Kommentarer
Anders Larsson
6 april, 2023: 9:39 f mhttps://www.montelnews.com/se/news/1472117/svenska-konsumenter-frlorare-p%C3%A5-flow-based
SvaraBengt Ekenstierna
8 mars, 2023: 8:52 e mFlaskhalsar i stamnätet var en begränsad problemställning innan avregleringen infördes 1996. Och syftet med avregleringen var att det skulle gynna elkundernas både funktionellt och kostnadsmässigt. Tänk så fel vi hade ….!!!
I Beken teamet ställer vi oss tveksamma, för att inte säga ifrågasättande, till att Svk beslutar om olika ekonomiska styrmodeller för att de själva ska komma ifrån de kostnader som ett icke fungerande stamnät resulterar i.
Det är dax att likt Tyskland ha ett (1) elområde i Sverige och så får SvK ta notan för motköp etc. Borde gett ett incitament till Svk till att haft byggt ut stamnätet i samma takt som elproduktion i södra Sverige stängts ner. Nu har vi missat detta, men för den saken skull kan vi inte ha kvar en bevisligen dålig styrmodell
Även om kostnaderna för motköp etc i slutändan kommer att hamna hos elkonsumenterna på ett eller annat sätt (dock så slipper elkunderna moms på ca 20 miljarder), så ger det en mer ackurat uppföljning. En sådan styrning kan revideras av Riksrevisionen som får rapportera till regeringen vad det kostar landet Sverige att vi inte har ett stamnät som klarar sin uppgift.
SvaraJohan Montelius@Bengt Ekenstierna
10 april, 2023: 5:59 f m”Det är dax att likt Tyskland ha ett (1) elområde i Sverige …:”
Varför stanna där? Varför inte ha ett elområde i EU? Självklart skall ett vattenkraftverk i norra Norge ha lika mycket betalt som ett kraftverk som är placerat där det faktiskt bor människor. Ett solkraftverk i södra Spanien skall naturligtvis få samma pris dagtid som ett kraftverk som producerar el när det faktiskt behövs. En vindkraftspark i Nordsjön skall naturligtvis få samma pris när det blåser som kraftverket får som producerar när det inte blåser.
Att det skulle kosta EU:s elkunder miljarder och åter miljarder är något vi kan bortse från, bara det blir lika för alla.
Visst är det lockande med planekonomi 😉
SvaraIngemar Eriksson
3 mars, 2023: 3:26 e mVindkraft, kärnkraft och vattenkraft har verkliga produktionskostnader på under 40 öre/kWh. Det räcker i varje fall ner till och med SE3, sen kanske inte alltid till SE4.Men genom det kända faktum att Sverige nästa alltid har elöverskott till låga produktionskostnader borde det kunna komma fram en samsyn om vilken vinst producenterna kräver och göra ett avtal på att all el säljs till kund för 80 öre/kWh, en handlarmarginal på 100% som dom kan använda för att faktiskt kortvarigt köpa in dyr utländsk el.
Lyssna på experterna typ Mats Nilsson och se till att priserna sjunker så att elstöd ej behövs. Och den som står i begrepp att öka sin elproduktion dramatiskt bör vara beredd att betala för den nya produktionen. Å andra sidan visar Energiforsk att all ny el vattenkraft, vindkraft, kärnkraft kan produceras för mellan 40-70 öre/kWh, 4så utifrån detta borde samhällsnyttan avgöra om elektrifiering ska ske eller om Sverige kanske ska lägga ner viss industri som vi inte kan härbärgera.
SvaraKlas Eriksson
2 mars, 2023: 3:22 e mÄr du säker på att det har något att göra med Flow Base?
Svaramats nilsson
1 mars, 2023: 10:04 f mDet är väl viktigt att notera att bilden är publicerad av misstag och min poäng är att den diskussion som uppstod pga denna bild kommer att vara en försmak av den diskussion vi kommer att få i framtiden när flödesbaserad kapacitetsberäkning införs.
Sedan finns det data som visar på en ganska märklig prisbildning med den nya modellen men det bör vi gå vidare på djupet med.
Det enda samabndet mellan bilden i texten och med flödesbaserad kapacitetsberäkning är att det är en intressant illustration av hur det kan bli i framtiden
SvaraLars-Göran Johansson
1 mars, 2023: 9:52 f mEnligt Kontrollrummet | Svenska kraftnät (svk.se) var de verkliga priserna 230210 kl 0900 enligt nedan. Priserna inom parentes är de simulerade för samma tidpunkt.
SE1 – 27 (166)
SE2 – 27 (159)
SE3 – 110 (110)
SE4- 111 (111)
D v s SE3 och 4 skulle få oförändrade priser medan SE1 och 2 skulle få flera hundra procents ökning. Kan det verkligen stämma?
SvaraLars-Göran Johansson
1 mars, 2023: 7:18 f mBra att detta avslöjas! Drivs det aktivt av svenska statens affärsverk Svk så har ju, tycker jag, också svenska staten ett formellt ansvar. Vad anser vår energiminister om detta?
Vad skulle t ex Northvolt tycka om att om några år inse att deras batterifabrik är placerad där elpriset är som högst?
Och Hybrit projektet kan vi antagligen bara glömma om detta skulle bli verklighet!
Sedan kan jag personligen, som bosatt i Skåne – SE4, ändå inte låta bli att känna en smula skadeglädje. Nu kan kanske också andra delar av vårt land få känna av nackdelarna med att dela in Sverige i olika elprisområden.
SvaraPeter Wede@Lars-Göran Johansson
2 mars, 2023: 5:40 e mOm det e skadeglädjen som du är ute efter så får vi verkligen hoppas du får riktig vinter oxå från November till slutet av April med temperaturer mellan 0 till -30.
SvaraInga tussilago,vitsippor osv i slutet på Feb utan kyla o 1m snö.
Michael@Lars-Göran Johansson
3 mars, 2023: 10:36 e mHur tänker du nu? Ska ett område i Sverige som har bristfällig egen elproduktion ha samma pris som den del av landet som faktiskt har tagit ansvar för elproduktionen och tillverkar långt mer än sitt eget behov. Är så trött på den inställningen att norra Sverige bara ska utnyttjas och utnyttjas utan att få något för det.
SvaraLars-Göran Johansson@Michael
5 mars, 2023: 7:57 f mUtöver Sverige, och Danmark av historiska skäl, så har alla andra EU-länder ett och samma elpris för hela sin nation. Precis som de, och Sverige, har för alla andra varor.
Varför skulle det då vara så omöjligt med ett och samma elpris i just nationen Sverige? Speciellt m t p att Sverige är EU´s största nettoexportör av el. Och t o m SE4 skickar ut el via sina kablar till Danmark, Tyskland, Polen och Litauen mer eller mindre 24/7. Låt vara att en del, men inte all, av denna el är producerad med norrländsk vattenkraft.
SvaraH. Svan@Michael
3 juli, 2023: 1:20 e mSka vi ha samma logik beträffande matproduktion så borde maten alltså vara flera hundra procent dyrare i Norrland jämfört med i Skåne.
Nej, det håller naturligtvis inte. Vi är ett och samma land och alla ska ha så billig el och mat som möjligt.
Dessutom är det inte så att norrlänningarna själva bestämt att vattenkraft mm ska ligga just i Norrland. Tvärtom så var det ofta stora protester mot att bygga kraftverk i älvarna.
Ibland måste staten ta obekväma beslut för landets bästa. Det har man gjort tidigare när man beslutat om vattenkraft och kärnkraft trots ibland stort motstånd.
SvaraDet är dags att staten sätter ner foten och bygger enegiproduktion där det behövs; vind- och kärnkraft i hela landet, vattenkraft där förutsättningar finns och solenergi där det kan vara lämpligt.