Professor Lars Henriksson är kritisk till utredningsförslag om långtgående oberoende för Energimarknadsinspektionen.
– Ei blir som en oberoende myndighet som nästan ges författningsenliga kompetenser att själv utföra föreskrifter utan hänsyn till lagstiftaren, sa Henriksson på ett seminarium i riksdagen.

I den så kallade Tysklandsdomen konstaterade EU-domstolen att den tyska regeringen lagt sig i för mycket i den ansvariga myndighetens beslut om tariffer för elnäten, och inte i enlighet med EU-regleringens krav på myndighetens oberoende. Vad innebär det för Sverige?

Den och andra frågor om relationen mellan politik och myndigheter diskuterades förra veckan på ett seminarium i Riksdagen på inbjudan av Camilla Brodin (kd) och Mattias Jonsson (s).

I samband med seminariet presenterades en utredning av hur bestämmelserna om oberoende i EU:s elmarknadsdirektiv ska tolkas och vad det innebär gällande begränsningar för den svenska lagstiftaren att i lag meddela bestämmelser om principer för fastställande av nätavgifter.

Utredningen har gjorts av professor Lars Henriksson vid Handelshögskolan i Stockholm, på uppdrag av Ellevio.

Bakgrunden är den statliga utredningen ”Ett förändrat regelverk för framtidens el- och gasnät” som överlämnades till regeringen 1 november 2023. Utredningen har bland annat tittat på reglerna för hur avgifter som elnäts- och naturgasföretagen tar ut för nät och annan infrastruktur fastställs. Utredningen föreslog att Ei: s självständighet för att bestämma om nivåerna på avgifterna och intäktsramarna ska öka.

Henriksson är kritisk till utredningens slutsatser och menar att förslagen innebär att Ei skulle få ett oberoende som går utöver det nödvändiga, vilket riskerar att skapa en ensidig beslutsprocess där marknadens aktörer inte får komma till tals.

Det betyder att, menar Henriksson, att Ei inte skulle kunna fastställa eller godkänna tariffmodeller, eller metoder, som tagits fram av marknadens aktörer trots att det är ett krav i elmarknadsdirektivet.

Snarare verkar det i förslaget som om Ei har en skyldighet att inte beakta förslag från marknaden eller politiken, menar Henriksson. Det leder också till att man inte kan ta hänsyn till energipolitiska mål.

– Ei blir som en oberoende myndighet som nästan ges författningsenliga kompetenser att själv utföra föreskrifter utan hänsyn till lagstiftaren. På så sätt från häver man sig möjligheten att styra över sin egen myndighet. Det blir inget bra, sa Lars Henriksson på seminariet.

Henriksson påpekar att det är osannolikt att marknaden ensam kan bära de stora investeringskostnaderna i elnäten som framtiden kräver.

Att då införa en reglering som i princip ger Ei ensamrätt att bestämma tarifferna, och som säger att Ei inte kan lyssna på marknadsaktörer, riskerar att skrämma bort potentiella investerare.

För att säkerställa att nödvändiga investeringar kan genomföras, behöver regleringen snarare ta hänsyn till samarbeten mellan marknadsaktörer, medlemsstater och EU, konstaterar Henriksson.

Ett ensidigt regelverk som på det här sättet utesluter olika marknadsförslag och energipolitiska mål kan enligt Henriksson inte heller uppfylla EU:s krav och riskerar därför att leda till rättsliga tvister med oviss utgång och förlorad tid i elektrifieringen av Sverige.

– Genomförs det så kommer det att väldigt svårt för domstolarna att hantera det för det kommer att bli laglighetsprövning på allting helt plötsligt eftersom man då måste värdera bestämmelserna i förhållande till syftet med EU-direktivet, konstaterade Henriksson.