Vinden proppar igen vattenkraften som rinner över av oanvänd energi medan elpriserna faller på en allt mer upp- och nedvänd elmarknad. Det senaste året har all svensk vindkraft exporterats, till bland annat Norge, där kommunal vattenkraft oroas över prisraset.

Sverige exporterar i princip all sin vindkraft – om man ser till kvantiteten energi och bortser från att alla ”elektroner” från olika energislag blandas till en mix. Vecka 6 (3–9 februari) hamnade den svenska elexporten totalt på 650 GWh. Det är något mindre än den energimängd som svensk vindkraft producerade under samma vecka, nämligen 680 GWh. Endast 30 GWh stannade i landet.

Foto: Troms Kraft

Ser man på årsvärdet vecka 6 (summan av de senaste 52 veckorna) så låg den totala vindkraftsproduktionen på 21,9 TWh. Det kan jämföras med årsvärdet av Sveriges totala elexport som under samma period hamnade på 28,8 TWh.

Också det är nytt rekord, som innebär att Sverige det senaste året har exporterat nästan all sin vindkraft. Vecka 6 kunde Sverige dessutom fira nettoexport av el 75 veckor i rad.

Nerblåsta priser
Vindkraft har det dock funnits gott om över hela Norden, också i Norge som ändå har importerat. Enligt Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige uppskattas den nordiska vindkraftsproduktionen under vecka 6 till totalt cirka 1400 GWh, med ett ungefärligt årsvärde på 49,1 TWh.

All denna vind har samtidigt blåst ned de nordiska elpriserna. Senast i söndags den 16 februari 2020 gav stormen Dennis nytt nordiskt vindkraftsrekord med 351,4 GWh. Det utgjorde 30 procent av Nordens totala elproduktion.

Spotpriset på Nord Pool föll som en sten men stannade på 9 öre per kWh, vilket kan jämföras med normalpriset runt 30 öre de senaste åren. Förra vintern toppades dock elpriset till runt 60 öre/kWh.

Nordiskt kämpelager
Nu lutar det åt att elpriserna kommer att vara ovanligt låga under hela våren, troligtvis helt fram till sommaren och kanske ännu längre. Huvudorsaken är att den i grunden stabila och pålitliga vattenkraften nu sitter med överfulla vattenmagasin, och med mycket snö kvar i både norska och svenska fjällen så blir det som ett jättestort nordiskt energilager.

Under vecka 6 uppgick den nordiska hydrologins tillrinningar till 2,1 TWh, vilket är 60 procent högre än medelvärdet. Det rullande årsvärdet uppgår nu till 213,3 TWh vattenkraft.

Det innebär cirka 10 TWh mer på lager jämfört med årsvärdet under samma vecka 2019. Den hydrologiska balansen på den nordiska elmarknaden är därför mycket god enligt nordiska myndigheter, i den mening att leveranserna är säkrade och elkunderna nöjda. Tillsammans med en hittills ovanligt mild vinter med rekordlåg elförbrukning så pekar de flesta prognoser åt samma håll: billig el så långt man kan se.

Elkunden får betalt
Det nya är att svenska elpriser också kan gå under noll, som betyder att elkunder under kortare stunder kan få betalt för att ta emot ström. Här är det åter vindkraften som ställer till det och rubbar stabiliteten i marknaden – som dock de flesta påpekar fungerar som tänkt. Problemet är vädret, inte marknaden.

Natten till den 10 februari kunde svenska och finska elkonsumenter för första gången i historien uppleva negativa elpriser, något som kommer att visa sig vid nästa avräkning. I andra länder är vanan med negativa elpriser större.

Både i Danmark, Tyskland, Belgien, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Schweiz har elkunder betalats när produktionsöverskottet varit för stort. Söndag 16 februari 2020 fick tyska elkunder betalt för att använda el under 23 av dygnets timmar. Mellan klockan 15 och 16 uppgick utbetalningen till 32 öre/kWh.

Unpier kallar de negativa priserna för ”det första allvarliga tecknet på en alltmer dysfunktionell elmarknad även i Sverige” och konkluderar med att den gamla energy only-modellen där endast levererad kWh har en prislapp är på väg att spela ut sin roll. Vem vill investera på en marknad utan avkastning?, frågar Uniper.

Jättebatterier sökes
Utmaningen med dagens elsystem är att det inte finns några lagringsmöjligheter för stora mängder vindkraft, menar Tom Eirik Olsen, försäljningschef på norska Ishavskraft. Då vindkraften inte heller har några stora marginalkostnader, som för bränsle och drift, så låter producenterna kraften rulla rakt ut på elnätet.

Resultatet blir överproduktion som reas ut och till slut ges bort. Ishavskraft är norra Norges största elhandelsbolag med huvudkontor i Alta söder om Nordkap, och härifrån har Tom Eirik Olsen god utsikt över den nordiska krafthandeln.

– Förutom vindkraftens överproduktion ökar prisfallet genom att norra Europas kol-, gas- och kärnkraft hellre tar några timmars förlust än att stänga av sin produktion, påpekar Tom Eirik Olsen.

Vattenkraft gott vaccin
I Tyskland och Finland finns också en inmatningstariff som subventionerar förnybar produktion. Det undergräver egentligen elmarknadens princip att priset ska sättas efter dyraste produktionsslag, så subventionerna bidrar istället till det nordiska elsystemets negativa elpriser, enligt Tom Eirik Olsen.

Tom Eirik Olsen

Ishavskraft ägs av Troms Kraft som också äger Nordic Green Energy på den svenska elmarknaden. Kuriosa är att Europas första vattenkraftverk startades i regionen Troms redan 1882.

Det är just den mycket stora utbyggnaden av vattenkraft som gör att Norge i princip är vaccinerat mot negativa elpriser, menar Tom Eirik Olsen. Nyckelordet är snabb reglerbarhet, både teknisk i varje kraftverk men också som samlad resurs på systemnivå.

Vind proppade igen Norge
Jämfört med Sverige och Danmark har det norska elsystemet endast 4 procent vindkraft. Istället har Norge över 1000 vattenmagasin som kan lagra uppåt 70 procent av det norska kraftbehovet.

– Framöver kommer den norska andelen vindkraft dock att öka och efterhand mer än fördubblas, men i nuläget räcker det inte för att täcka efterfrågan på ny förnybar el och absolut inte för norsk export, enligt Tom Eirik Olsen.

Samtidigt som Sverige under 2019 slog alla tidigare exportrekord på grund av en blåsig höst så importerade Norge istället mer kraft än vanligt.

Vårens väder
Så småningom kommer vinden att avta – tror och hoppas man i kraftbranschen. Under våren kommer därför de nordiska energikontrakten främst påverkas av den hydrologiska överfulla balansen. Prismässigt är botten därför inte nådd.

Enligt flera portföljförvaltare kommer 2020 att bli det billigaste året på flera decennier, något som för konsumenterna kan ge mycket låga elräkningar. För en del producenter kan det istället innebära förlorade inkomster.

Inte minst kommunalt ägda vattenkraftbolag är oroliga inför våren. Också inom vindkraften vill man helst åter till ett ”normalläge” och till exempel Eolus Vind varnar för stors konsekvenser om prisraset gräver in sig i de långa terminskontrakten.

– Troligtvis kommer vi under 2020 att uppleva ett av decenniets billigaste år. Januari har varit den billigaste månaden sedan 2007, säger Tom Eirik Olsen. Vad som händer om det slutar blåsa och blir 30 grader varmt i maj återstår att se.

* * *