Östersjöländerna vill se mer vindkraft till havs. Systemoperatörerna ökar därför fokus på ett nytt havsbaserat transmissionsnät. – Det kommer att kräva mer samförstånd mellan länder och myndigheter. Idag går vi inte alltid i takt, säger Daniel Gustafsson på Svenska kraftnät.

Det här är den andra artikeln om transmissionsnät i Östersjön. Den första finns här.

Begränsningar i elnäten på land kommer till stor del att bestämma takten för hur snabbt man kan bygga ut ett havsbaserat transmissionsnät i Östersjön. Först måste systemoperatörerna få översikt över sina egna landrelaterade frågor, menar Daniel Gustafsson, avdelningschef för Kraftsystem på Svenska kraftnät.

– Östersjöländerna går inte i takt kring målbilder och behov. Något av det första den nya TSO-gruppen ska göra blir därför att ta fram gemensamma principer och jämföra ländernas nationella planeringar, säger Daniel Gustafsson. Dessutom är det inte bara länder som går i otakt. Inte heller ländernas egna myndigheter håller alltid jämna steg.

– Det är precis sådant som det nya TSO-samarbetet ska försöka jobba bort. Sätter vi fel kravbild nu så kan det resultera i fler hinder och flaskhalsar längre fram, säger Daniel Gustafsson.

Gör politiken hanterbar
Utgångspunkten för samarbetet är de systemansvariga transmissionssystemoperatörernas (TSO:ernas) avsiktsförklaring Baltic Offshore Grid Initiative. Förutom Svenska kraftnät står TSO:er i Finland, Estland, Lettland, Litauen, Tyskland och Danmark bakom initiativet.

Daniel Gustafsson

Det bygger i sin tur på Östersjöländernas kungörelse Baltic Sea Offshore Wind Joint Declaration med syftet att utveckla Östersjön som ett nytt europeiskt storområde för havsbaserad vindkraft. Den visionen vill TSO:erna ta ned till en praktisk hanterbar nivå och då behövs ett transmissionsnät.

– Östersjöländernas politiska deklaration innebär i sin förlängning ett krav på ökat samarbete mellan länderna och att ländernas myndigheter arbetar för gemensamma mål. Med gemensamma kravbilder kommer vi också att kunna öka takten på energiomställningen väldigt mycket, säger Daniel Gustafsson.

Se helheten
TSO-initiativet synliggör samtidigt varje lands enskilda ansvar för att utveckla sina landbaserade elnät så de blir kompatibla med ett gemensamt havsbaserat transmissionsnät i Östersjön, menar han. Nätutvecklingen till havs och på land måste följas åt.

– Ibland kan det i energidebatten verka som att vi med havsvindkraft inte behöver bygga så mycket nät på land men det menar jag är en felaktig bild. Det finns inget antingen eller. Det kommande Östersjönätet måste in i ländernas egen planering så vi inte suboptimerar och missar helhetsperspektivet, säger Daniel Gustafsson.

Därför är det bra att Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen (Ei) har en kontinuerlig dialog så det svenska transmissionsnätet kan utvecklas både med tanke på lokala förhållanden och omvärldens behov och tempo. Ofta drar myndigheterna jämnt, men inte alltid.

Ledning eller kabel
– Just nu går vi inte helt i takt, säger Daniel Gustafsson och nämner förstärkningen av 400 kV-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro väster om Öland. Från Nybro var det också tänkt att länken skulle fortsätta som nybyggd kraftlinje ner till Hemsjö norr om Karlshamn.

Så har det inte blivit. Utbyggnaden stoppades av Ei då ”ett stort antal fastighetsägare och samtliga berörda kommuner” motsatte sig koncessionen. Ei bedömde att kabelalternativet inte hade utretts tillräckligt bra. Svenska kraftnät håller inte med och menar att luftledning är bästa alternativ varpå beslutet har överklagats till regeringen.

Lokalt mot havsvind
På Svenska kraftnät kan man se utmaningen för lokala intressen när infrastruktur ska byggas men menar också att helhetssynen med större samhällsnytta måste betonas bättre. Ärendet blir därmed ett exempel på hur viktigt det är att också lokala intressen behåller ett systemperspektiv.

– Utan den ledningen får vi mycket svårt att ta in vindkraft från havsvindparker i Östersjön. Den ska också vara en mycket viktig stödlinje för Nordbaltkabeln till Litauen, och den ska ta hand om det ökade effektflödet i nätet och upprätthålla driftsäkerheten, säger Daniel Gustafsson.

Myndigheter saknar samsyn
På senare år har europeiska länders regulatorer fått ett allt större ägande över kravbilden för nätutbyggnad, påpekar Daniel Gustafsson. Det ställer krav till regulatorns roll och ansvar i större sammanhang, något också det nya TSO-initiativet kommer att peka på med krav på bättre omvärldsbevakning och samförstånd.

– Olika krav gör det onödigt svårt att komma framåt men det går inte att genomföra den stora industri- och energiomställningen om man endast tar beslut med kortsiktiga perspektiv. Det påverkar hela klimatomställningen, säger Daniel Gustafsson.

– Samarbete mellan ländernas regeringar är bra, och mellan de systemansvariga är jättebra, men vi behöver också ha med oss regulatorerna i arbetet för att skapa samma kravbild. Nationella krav och regleringar kan skilja mycket på hur ansökningar och tillstånd behandlas.

* * *

Östersjönätet: Bakom Baltic Offshore Grid Initiative står systemoperatörerna AST (Lettland), Elering (Estland), Energinet (Danmark), Fingrid (Finland), Litgrid (Litauen), 50Hertz (Tyskland) och Svenska kraftnät. Polska PSE avvaktar men kommer troligtvis med senare då också Polens regering har undertecknat Baltic Sea Offshore Wind Joint Declaration tillsammans med de andra Östersjöländerna. TSO-initiativet vill framöver vara en del av ENTSO-E:s nätutvecklingsplan.