Till halvårsskiftet ska 90 procent av effektskatten tas bort. Det här ger kärnkraften helt nya förutsättningar.

– Ekonomiskt blir det en mycket stor skillnad, som det ser ut i dag är effektskatten 20 procent av våra produktionskostnader. När priset är nere mot 20 öre per kilowattimme, exempelvis under sommaren, så får vi inget överskott alls, snarare tvärtom, säger Björn Linde, vd för Forsmark och Ringhals.

Att kärnkraftsreaktorer ska läggas ner ser vi inga spår av när vi summerar kraftslagets produktionsinsats 2016. Kärnkraften gjorde ett mycket starkt år och för Vattenfalls Forsmark och Ringhals sattes flera rekord. Forsmark 1 slog produktionsrekord med 8,21 TWh och kraftverkets tre reaktorer producerade tillsammans 24 TWh under året. Även Ringhals satte rekord, Ringhals 1 levererade 6,5 TWh och Ringhals 4 levererade 8,3 TWh. Leveransen från Ringhals 4 är den högsta från ett enskilt block sedan Ringhals startade sin produktion för 43 år sedan. Även Ringhals 1 slår rekord och noterar sin högsta tillgänglighet någonsin — 98 procent sett över hela driftsäsongen. Totalt levererade Forsmark och Ringhals 46,9 TWh under 2016, vilket är ungefär en tredjedel av Sveriges totala elproduktion.

– Vi har producerat i det närmaste 100 procent i våra block under Sveriges höglastperiod, det är ett mycket bra resultat, säger Björn Linde.

Men stark produktion är inte lika med starkt ekonomiskt resultat, inte med de elpriser som råder. Det är också bakgrunden till ägarnas beslut att stänga Ringhals 1 och 2, 2020 respektive 2019.

– Prispressen på elmarknaden har under lång tid varit hård och det är lönsamhetsskäl som ligger bakom ägarnas beslut. Prisfrågan har eskalerat de senaste två åren, säger Björn Linde och vågar inte sia om en vändning:

– Det är omöjligt att sia om vart priset tar vägen, hade vi vetat det hade det varit mycket enklare. Det är en mängd faktorer som spelar in och en del av dem beror på vad som sker i Sverige och en del beror på vad som händer i Europa. Även globala olje- och gaspriser kan spela roll. Men vi har de senaste månaderna sett en svagt ökande trend så det finns gott hopp.

Björn Linde räknar med fortsatt små marginaler, men kan samtidigt se fram emot att effektskatten med stor sannolikhet kommer att försvinna. Den ska enligt planen tas bort från halvårsskiftet till 90 procent och resterande 10 procent ska försvinna vid årsskiftet. Det här påverkar Forsmark och Ringhals mycket positivt.

– Borttagen effektskatt ger oss helt andra förutsättningar. Ekonomiskt blir det en mycket stor skillnad, som det ser ut i dag är effektskatten 20 procent av våra produktionskostnader. När priset är nere mot 20 öre per kilowattimme, exempelvis under sommaren, så får vi inget överskott alls, snarare tvärtom, säger Björn Linde.

Föreslagna justeringar i kärnavfallsfondens regler, där inbetalningarna till fonden föreslås ske över 50 år istället för dagens 40, och slopad effektskatt ger tillsammans betydligt bättre ekonomiska förutsättningar att driva de reaktorer som ska finnas kvar. För fler stängningar skulle elsystemet knappast klara av. Svenska kraftnät har under hela tiden som diskussionerna och utredningarna om kärnkraftsstängningar pågått varit tydliga med att de beslutade stängningarna gör att marginalerna i systemet minskar. Senast den 21 mars i Dagens industri beskrev myndighetens nya generaldirektör Ulla Sandborgh vad det handlar om:

”Det är 2850 MW som försvinner ur systemet till 2020 och det är klart att det spelar roll. Vi låg på marginalen att klara försörjningen så sent som i januari i år. Det visar att detta redan är en högaktuell fråga och kommer att bli ännu viktigare framöver”.

Björn Linde delar Ulla Sandborghs analys om att marginalen kommer att minska påtagligt och han tycker det är bra att Svenska kraftnät är tydliga i den här frågan. Därför är slopandet av effektskatten helt nödvändigt, menar han.

Men slopad effektskatt innebär inte att Forsmark och Ringhals kan luta sig bakåt. Det fortsatt låga elpriset gör att kostnadsminskningar måste genomföras. I slutändan handlar det om att leverera de resultat som krävs för att nå en lönsam produktion och att kunna genomföra nödvändiga investeringar.

– Vårt mål är att få ner produktionskostnaden till 19 öre per kilowattimme till 2021. Det är inte många ören och låter kanske inte så mycket, men det handlar om hundratals miljoner kronor per kraftverk, säger Björn Linde.

Med den utveckling som kärnkraftsfrågan har haft i Sverige de senaste två åren med flera avgörande ägarbeslut och energiöverenskommelsen, så tycker Björn Linde att bitarna för kärnkraftens roll i energiomställningen nu har trillat på plats. Han beskriver en tydlig bild av hur han ser på sina företags uppdrag.

– Jag tycker det är tydligt vilken roll vi kommer att ha. Vi jobbar mot en drift på 60 år och vi kommer fram tills dess att leverera klimatsmart el till ett samhälle som är alltmer beroende av el och till de miljövänliga tekniska lösningar som hela tiden utvecklas. Vi kommer också att ha en viktig roll att som baskraft för att ge stabilitet i systemet då mer och mer variabel förnyelsebar kraft introduceras.