Kostnader för ny kärnkraft kartlagda

Kostnader för ny kärnkraft kartlagda

Elforsk har nu publicerat rapporten ”El från nya och framtida anläggningar 2011” (Elforskrapport 11:26). Rapporten innehåller uppdaterade elproduktionskostnader från olika produktionsslag som vindkraft, kärnkraft, vattenkraft, kraftvärme och solceller. Kärnkraft har lägre kostnad än vindkraft utan beaktande av skatter, avgifter och elcertifikat men vindkraften är billigare när hänsyn tas till dessa styrmedel. Vattenkraften är förutom avfallskraftvärme det billigaste kraftslaget oavsett inverkan av skatter, avgifter och elcertifikat.

Utan skatter, avgifter och elcertifikat ligger kostnaderna på följande nivåer:

– avfallskraftvärme (20 MW elproduktion) 3 öre/kWh
– vattenkraft (90 MW el) 36 öre/kWh
– kärnkraft (1600 MW el) 44 öre/kWh
– Landbaserad vindkraft 57 öre/kWh för en anläggning med enstaka verk samt för en mindre park på 10 MW och 59 öre för en större park på 60 MW där kostnaden inkluderar högre torn.

Beräkningarna är gjorda i 2010 års kostnadsnivå och med 6 procent kalkylränta.

Kostnaderna är framtagna genom omfattande studier av referensanläggningar, i dialog med leverantörer och användare samt efter jämförelse med andra publicerade kostnadsstudier. Kostnaderna för ny kärnkraft är exempelvis väl underbyggda genom jämförelse med pågående nybyggnadsprojekt. Svårbedömda faktorer som spelar in är konkurrenssituationen, kostnad för arbetskraft i aktuellt land, reaktortyp, genomförandemetoder etc. Totala investeringskostnaden för en ny reaktor (med 1600 MW eleffekt) bedöms till 5 miljarder euro (inklusive byggränta ca 6 miljarder euro).

Omräknat till kronor per kilowatt el motsvarar detta 28 000 kr/kWel respektive 34 000 kr/kWel (totalt med byggränta under 6 års byggtid och 9 kronor/euro). Den planerade driften för kärnkraften har förutsatts motsvara 8000 timmar per år vid full effekt. Oplanerade avbrott i driften har satts till fem procent vilket sammantaget ger en energitillgänglighet på 87 procent.

Nya reaktorer konstrueras för en tillgänglighet på 92-93 procent. Finland har haft 91 procent i över 30 år. Kärnkraften i Sverige har haft låg tillgänglighet de senaste åren men dock en median på 86 procent de senaste 10 åren. 87 procent som används i rapporten kan således anses som konservativt för ny kärnkraft. 

3 Kommentarer
Av
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Torkel Werge skriver:

    hej
    I Den första kommentaren tar man verkligen i så man spricker. Bara för att svara på det enklaste:
    ”Enligt vindkraftexploatrerna skall ett vindkraftverk produsera energi mer än 20 år. ”
    Vindkraftverk slits och har en ekonomisk livslängd som alla andra maskiner. Annars vore det en evighetsmaskin.

    ”Ett nytt vindkraftverk måste sättas upp med nytt fundament då effekt och tornhöjd ökas och det gamla fundamentet inte håller och bultcirkeln är annorlunda”
    Nej, bara om man vill ersätta det gamla tornet med ett större torn. Annars finns fundament och elinstallationer kvar att använda. Det motsvarar omkring 25% av nyinvestering har jag för mig. Att man kan ha velat ersätta med ett större torn beror på att utvecklingen gått så fort mot större kraftverk som varit effektivare. Det är en rätt enkel ekonomisk fråga.

    Att just vindkraften skulle vara ett sånt miljö och hälsoproblem, Diabetes!, har jag svårt att ta på allvar. Som kossa borde det vara bättre att beta vid ett vindkraftverk än ett kolkraftverk.

    Energifrågan tycker jag är jätteintressant och svår. Jag hoppas vi har en bra debatt framöver som lyfter en aning.

  2. Curt Widlund skriver:

    Vi behöver energi i framtiden. Vindenergin har givit oss ett medelvärde ca 350 MW den senaste veckan med 22l3 vindkraftverk och installerad generatoreffekt på 4382 MW siffrorna är från december 30 2013 så ytterligare effekt och vindkraftverk har installerats. Under ett år är INEFFEKTIVITETEN ca 93% av installerad generatoreffekt eller 7% medelverkningsgrad under ett år. Nätförluster inte inräknade.

    När det blåser mellan 12-25 m/s avger generatorn max effekt i det här fallet 4382 MW. De senaste två veckorna har tillskottet till nätet varit i medeltal ca 350 MW. Förstärkningen av stamnätet måste förstärkas med summan av alla vindkraftgeneratorers maxeffekt. För det skall vi elabonenter betala 60-70 miljarder kronor en enorm kostnad och slöseri för vindkraftens nyckfullhet.

    Vindkraften varierar snabbt så hela tiden måste effekten in i nätet hållas lika med den effekt som tas ur nätet ”Kirshoofs lag” för att hålla en konstant 50 Hz på nätet och att minska riskerna för elhaveri. Där använder vi vattenkraften. I Tyskland hålls kolkraftverken i vila ca 100°C på vattnet. Väderleksrapporten kan ge en fingervisning när vinden minskar så man kan öka på koltillskottet i pannan för att få ånga till turbinerna. Ett snabbare övertagande från vindkraftproduktionen är gasturbiner som får ta första stöten tills kolkraften kan ta över. Visst samarbete med Österrikes vattenkraft används som några dyra pumpkraftverk i Tyskland. Ibland när vinden ligger mellan 12-25 m/s och solen lyser måste Tyskarna tvinga på och betala för exporterad elenergi till granländerna. Tjeckien har sagt nej och även nej till subventionerad vindkraft i hemlandet.

    De höga energikostnaderna i Tyskland beror på att sju kärnkraftverk stängts och 10 kärnkraftverk är i drift till 2022
    Det sägs att den verkliga orsaken till stängning av 7 kärnkraftverk var det förestående valet i Tyskland där Angela Merkel som regerade med de gröna ville ta röster från de gröna för att försäkra sig om återval och samarbetar nu med socialdemokraterna .

    I Tyskland finns ca 10% av familjerna energifattiga. I England frös 24 000 äldre människor ihjäl då energipriserna är för höga. Orsakerna till de höga enerrgi priserna är vindkraften som måste backas upp av kolkraft och gasturbinkraft när det inte blåser. Om man bygger 100 000 eller 500 000 vindkraftverk och vinden är 25 m /s så är el effekten 0 W (0*100 000) eller 0*500 000)=0 Noll W. Där kommer kol och gas in och får då bara betalt för sin ström.
    De flesta elprodusenter och Vattenfall gör förluster på sin backupverksamhet med kolkraft.

    Vi vill inte dubblera vindkraftproduktionen med gasturbiner och kolkraft.

    EU skriver att priserna i inom EU skall ”harmoniseras” och inga anordningar får sättas in som begränsar överföringar mellan länder. Samma höga pris inom hela EU (för att länder som Sverige och Finland inte skall ha konkurrensfördelar mot övriga EU länder).

    Ett vindkraftverk måste efter 5-10 år byta växellåda och efter 12-20 år byta hela vindkraftverket då ekonomiska produktionen minskat med 30%
    Enligt vindkraftexploatrerna skall ett vindkraftverk produsera energi mer än 20 år. Tidigar sades det mellan 20-30 år. Ett nytt vindkraftverk måste sättas upp med nytt fundament då effekt och tornhöjd ökas och det gamla fundamentet inte håller och bultcirkeln är annorlunda. På Gotland sprängs gamla vindkraftverk efter 12-15 år. Turbinvingen splittras och bisfenol A sprids som även under drift får turbinvingarna sår som fylls med vatten och fryser vid kyla och ökar sårstorleken och bisfenol A urlakas till grund- och yt-vatten. Lager och växellåda är också påverkade. Om större generatorer satts in måste transformatorn bytas också. 3-4 vindkraftverk måste tillverkas under ett kärnkraftverks produktionstid. Skapar arbetstillfällen för utländsk arbetskraft som idag. Ger några arbetstillfällen även för Svenskar också. Plogning grus- och sten-transporter, betongtransporter och skogsavverkning med skördare.

    Vindkraften påverkar människor och djur dramatiskt med sömnsvårigheter som ger stress, huvudvärk, yrsel, trötthet, hjärt och kälsjukdommar och diabetes. Detta förnekar vindkraftetablisemanget som anser det är noceboeffekt och psykiska problem.
    Djuren vet inte vad nocebo är eller fört talas om vindkraftens destruktiva påverkan på djur.
    http://wcfn.org/2014/03/31/windfarms-vertebrates-and-reproduction/

    Energipriserna i England och Tyskland är så höga att man talar om energifattiga som som blir avstängs från elelenergi.
    http://www.dailymail.co.uk/news/article-2240716/24-000-died-cold-homes-winter-Fears-grow-figure-higher-year-spiralling-bills.html

    Vi har varit slösaktiga med våra nuvarande reaktorer genom att pumpa ut 30% av energin som är kvar efter turbinen ut i havet.

    För nästa generation lV behöver vi inte bryta uran malm och laka ur uranet en mycket skitig hantering medger jag. Gen ll och lll har nyttjat ca 0,7% av energin i bränslestavarna. Vårt lager i Oskarshamn från gen ll räcker till de tio nya gen lV reaktorerna i
    500 år.

    Gen lV kan efter upparbetning nyttja nästan hela resterande energin 95% i de nya reaktorerna. Efter att vi sugit ur nästan all energi ur bränslestavarna behövs en slutförvaring på maximalt 500 år istället för 100 000 år över 99% kortare tid i slutförvaret. En viss skilnad till generation lV fördel.

    Här kan vi också nyttja hetvattnet efter turbinen som säljs till industrier och fjärrvärmenätet. Vätgas kan framställas och användas till bränsleceller i bilar. Med termokemi eller kryokemi som genom kemisk förening med CO2 från CCS (CO2 lager) och vatten tillverka kolvätebränslen som etanol, metanol, disel och flygbränsle som inte belastar CO2 nivån.

    Har världen tillgång på energi kan dricksvatten framställas av avloppsvatten eller saltvatten.
    Fartyg som skickar ut en massa otyg och radioaktiva ämnen från skorstenen kan köras på en liten Toriumreaktor för el, värme, hetvatten, driksvatten som slutprodukt utan CO2 och andra utsläpp. Som råvatten kan avloppsvatten eller saltvatten användas.

    Inga riskfyllda råoljetransporter. Tyst, vibrationsfri, eldriven, lättmanövrerad gång utan utsläpp.

  3. Curt Widlund skriver:

    Bara förstärkningen av stamnätet för anslutning av vindkraft med en medelineffektivitet på 93% av generatorns märkeffekt under ett år eller en verkningsgrad på 7% av generatoreffekten kostar 70 miljarder att förstärka som vi elkonsumenter skall betala Vi betalar för summan av alla vindkraftgeneratorers märkeffekt 4382 MW som vindkraften ger när det blåser mer än 4 m/s och mindre än 25 m/s.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet