DEBATT
Den nya metoden att balansera elnätet är negativ för svensk konkurrenskraft, skriver David Wästljung, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen Sverige. Risken för oförutsedda, höga kostnader kan påverka marknadernas funktion och viljan att investera, menar han.

Knappt har elmarknaden börjat lära sig hur den förra stora förändringen med flödesbaserad kapacitetsberäkning påverkar marknaden förrän Svenska kraftnät inför nästa stora förändring, som ger stora konsekvenser för elmarknadens aktörer och kunder.

Bild: Investeringar kan påverkas av risker för höga obalanskostnader, menar David Wästljung. Foto: NCC.

Den senaste i raden av förändringar på elmarknaden är metoden för att balansera nätet, en automatiserad energiaktiveringsmarknad för manuell frekvensåterställningsreserv (mFRR EAM). Efter driftsättningen har marknaden sett extrema obalanspriser, vilket är kostnaden för aktörerna att avvika från den planerade produktionen och konsumtionen av el, trots att förutsättningarna varit att betrakta som normala. Detta är något som vanligen är associerat med ansträngda situationer i samband med en kall vinter eller påtagliga avbrott i elproduktion eller överföringen i stamnätet.

När obalanskostnaden ökar på det här extrema och mycket volatila viset blir risken för de aktörer som deltar på marknaden mycket hög. Med stora svängningar i obalanspris kan stora delar av årsvinsten försvinna på bara ett par timmar om man har otur. Det drabbar främst aktörer som har svårt att vara flexibla i sin produktion och konsumtion av el.

Den ökade osäkerheten måste marknadsaktörerna beakta i sina kalkyler. Det innebär bland annat ökade riskpremier i elhandelsföretagens påslag gentemot slutkunderna. För större kunder som är direkt exponerade mot reglermarknaden kan de ökade prisvariationerna visserligen skapa incitament till ökad flexibilitet, men de kan också innebära en mer konservativ driftplanering vilket är hämmande på tillväxten.

Även elproducenter påverkas av osäkerheten. Vind- och solkraft som har svårt att reglera sin produktion är mest utsatta, men även kärnkraft och kraftvärme med begränsad flexibilitet drabbas då det kan bli svårt att hinna reglera upp eller ner produktionen i tid. Det går inte att utesluta att detta kan leda till att volymer försvinner från de öppna marknadsplatserna vilket skulle undergräva prisbildningen.

I förlängningen innebär det att det blir svårare att investera i ny sol- och vindkraft och att kraftvärmeproduktion kan lämna marknaden om man bedömer risken som för hög. Det kan även finnas fog för risken att tillverkningsindustri väljer att etablera sig någon annanstans där liknande obalansrisk inte finns. Den nya metoden är därför negativ för svensk konkurrenskraft.

De höga obalanspriserna hänger starkt ihop med införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning i kombination med små elområden. Detta begränsar överföringsförmågan mellan svenska elområden för att hantera situationer när produktion eller konsumtion av el avviker från planen. Den nya balansmetoden förlitar sig mer på de balanseringsresurser som finns inom varje elområde, i stället för att justera flödet av el från de områden där det finns mycket flexibel vattenkraft – så som tidigare gjorts i Norden.

Det måste finnas en balans mellan ”drift” och ”marknad” när Svenska kraftnät implementerar nya regleringar och metoder. Den senaste tidens förändringar har bara sett till att säkra driften av kraftsystemet utan att hänsyn tagits till konsekvenserna för marknaden och svensk konkurrenskraft.

Inför införandet av flödesbaserad kapacitetsberäkning genomförde och publicerade Svenska kraftnät resultat av parallellkörningar, vilket gav marknadsaktörerna en föraning om de kommande konsekvenserna. Så har dock inte skett inför införandet av mFRR EAM, trots att Svenska kraftnät tydligen har genomfört skuggberäkningar inför starten.

Vidare har man uppenbart sjösatt en modell som inte varit färdig utan Svenska kraftnät har löpande gjort justeringar i algoritmen. Detta är välkommet, men så borde skett under en testperiod snarare än i ett skarpt läge där såväl producenter som konsumenter av el drabbas ekonomiskt.

Vid två tillfällen har den nya metoden medfört att priset för nedreglering legat på minus 10 000 euro per MWh. I efterhand har Svenska kraftnät meddelat att dessa priser inte var korrekta och justerat dem. Det väcker frågan om det är vid just de här tillfällena det blivit fel eller om så skett även vid andra tillfällen. Vid extrema prisnivåer är det viktigt att det blir rätt, men sett över en längre period summerar fel även vid lägre prisnivåer till höga kostnader.

Höga priser har även berott på brister i överföringen. Det är inte rimligt att marknadsaktörerna ska betala för sådant som ligger utanför deras rådighet.

Vi misstänker att det är orimligt att hoppas på att Svenska kraftnät och övriga systemansvariga pausar mFRR EAM. Men vi förutsätter att det inom kort görs en analys av erfarenheterna av den första perioden med den nya modellen, och också att det görs en analys av hur själva införandet har gått till och vad som kunde gjorts bättre.

***

Läs även tidigare debattartiklar om den nya metoden för balansering:

Mats Nilsson: ”Dags att ställa högre krav på Svenska kraftnät”

Replik av Svenska kraftnäts Anna Jäderström: ”Svk följer utvecklingen mycket noggrant”