I den offentliga debatten, får ofta den starka tillväxten i förnybar elproduktion skulden för de låga elpriserna. Men Faktum är att även om den ökade produktionen från vind och sol har bidragit till prisnedgången, är det nedgången i kol- och CO2-priser sedan 2008 som den främsta orsaken.

Både ekonomisk teori, empirisk data och modellsimuleringar visar att produktionskostnaderna för kol- och gaskraft som är den främsta drivkraften för de nordiska elpriserna, och så kommer det också att vara i många år framöver.

För att förstå varför det är så, måste man förstå hur priserna sätts på den nordiska elmarknaden, och särskilt betydelsen av att vi har en stor andel flexibel vattenkraft i systemet och starka elförbindelser som utjämnar priserna mellan länderna. Prisnivån i de nordiska länderna bestäms därför av värdet av vattnet i reservoaren. Eftersom tillgången till vatten inte är obegränsad, fastställs detta så kallade vattenvärdet av kostnaden för alternativ produktion i Skandinavien, eller priset på import från kontinenten. Båda är kopplade till marginalkostnaden för värmekraftverk som använder kol och gas.

Dessutom spelar också den nordiska kraftbalansen en roll. I år med högre inflöden och mer förnybar produktion, desto lägre blir priserna i de nordiska länderna i förhållande till kostnaden för termisk produktion och prisnivån på kontinenten. I år när det regnar och blåser lite och kärnkraftsproduktionen är låg, får vi relativt höga priser.

Men oavsett balans, följer det nordiska marknadspriset prisutvecklingen på kontinenten när priset går upp eller ner. Detta är också anledningen till att handlare och kraftbolag följer utvecklingen i bränsle- och CO2-priser noga, och att förändringar i dessa priser leda till ändringar i långsiktiga elkontrakt.

Empiriska data bekräftar teorin. Diagrammet (se nedan) visar priset på elkontrakt två år fram i tiden i Tyskland och de nordiska länderna, och utvecklingen av kostnaden för kol, också den baserat på marknadens förväntningar om kolpriset om två år. Vi använder två-årspriser, eftersom de inte påverkas av kortsiktig volatilitet. Figuren visar tydligt att priset på el utvecklas parallellt med kostanden för kolkraftsproduktion.

Det är också ett faktum att förnybar produktion har ökat under samma period. Hur vet vi att korrelationen med priset på kol inte är en falsk relation? För det första visar statistisk analys av pris- och marknadsdata att det är kostnader för kolkraftsproduktion som förklarar merparten av utvecklingen i priserna på den nordiska marknaden.

För det andra har vi använt Themas välprövade elmarknadsmodell för att simulera energipriserna med olika antaganden om bränslepriser och CO2-priser, och med olika utvecklingsnivåer för förnybar el. Resultaten visar att den totala effekten av reducerade kol- och CO2-priser är fem gånger större än effekten av förnybar utveckling: Utan utveckling av förnybar elproduktion i Norden och Tyskland sedan 2008, skulle priset ha varit 6,5 € per MWh högre i dag.

Om bränslepriserna och CO2-priserna hade varit på samma nivå som år 2008, när de var som högst, skulle priset ha varit 32,6 € per MWh högre. Bränsle och CO2-priserna kommer att fortsätta att påverka priserna i framtiden, även om andelen förnybar elproduktion ökar och kolkraft gradvis fasas ut. Modellsimuleringar visar att prisnivån kommer bli alltmer beroande på kostnaden för gaskraft eftersom kol- och kärnkraft fasas ut.

Så ja, förnybar elproduktion bidrar till lägre priser, men det kommer att dröja länge innan kostnaden för värmeproduktionen blir irrelevant. Tills dess kan du gärna njuta av solen, men inte för att det ger lägre elpris.

Arndt von Schemde
Thema Consulting

DIAGRAM