Vindkraftsbranschen ser gärna att det svenska pensionskapitalet satsas här. Det kan bli aktuellt i framtiden, men just nu är risken med elcertifikatsystemet för stor. Det menar Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Tredje AP-fonden är en av fem buffertfonder i det svenska allmänna pensionssystemet, syftet är att genom investeringar förvalta det svenska folkets pensionskapital på bästa sätt. Av kapitalet ska minst 30 procent placeras i räntebundet och det reala avkastningskravet är fyra procent. Tredje AP-fonden förvaltar över 250 miljarder kronor. Det är en hisnande siffra som förstås får vilken bransch som helst att hoppas vara tillräckligt attraktiv för att få ta del av investeringarna. 

Vindkraftsbranschen är en av dessa och den har flera ingredienser som skulle göra en investering där attraktiv för Tredje AP-fonden.
– Avkastningen på vindkraft är inte lika volatil som aktier, det är en grön investering och det gillar vi, säger Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden:
– Den har framtiden för sig när den fossila energin ska fasas ut och Sverige är ett bra land för den här typen av investeringar i och med att vi har vattenkraften som kan balansera.

Men trots detta har Tredje AP-fonden i dag knappt några investeringar i vindkraft. Att elpriserna är volatila är inte problemet, utan de är möjliga att i ganska stor utsträckning prognostisera, menar Kerstin Hessius.
– Det som är värre är elcertifikatsystemet som vi inte tycker om, eftersom prissättning på certifikat är utformad på ett sätt som gör att det är jättesvårt att räkna på investeringarna. Vi skulle kräva en avkastningsnivå i vindkraft på i alla fall minst 10 procent, inte 8 procent som i dag, för att det ska motivera den prisrisken, säger hon.

Hur ser risken konkret ut ur ett investerarperspektiv?
– Elcertifikatsystemet missgynnar investeringar i äldre vindkraft jämfört med den framtida. Elcertifikatpriset är oberoende av produktivitetstillväxten och i och med att tekniken utvecklas missgynnas investeringar i äldre vindkraft. Sedan är den stora frågan vad som händer efter 2020, hela systemet går mot en utfasning och vad det här innebär för en investering är osäkert. Som jag ser det måste det till en regelförändring av elcertifikatsystemet som gör det långsiktigare och tydligare, säger hon och fortsätter:
– Jag skulle vilja se en bred diskussion om hur certifikatsmarknaden ska utformas för att begränsa riskerna för producenter och investerare, osäkerheten kring hur mycket man kommer att få betalt är för stor och i dag är avkastningsutvecklingen inte övertygande för en investerare.

Men trots risken så har Tredje AP-fonden inte på något sätt slagit vindkraft som investering ur hågen. De följer marknaden nära, bygger successivt upp sin kunskap och ligger och väntar för att investera om förutsättningarna blir de rätta.
– Men inom vindkraft har vi ännu inte hittat något som är tillräckligt attraktivt, säger Kerstin Hessius.

Generellt sett är energibranschen intressant för Tredje AP-fonden. Kerstin Hessius definierar den som att ligga mittemellan deras stabila investeringar i fastighetsbolag som hyr ut till offentlig verksamhet och de mer konjunkturkänsliga investeringarna i till exempel avancerade fordonstullsystem. Energibranschen kan också erbjuda infrastrukturinvestering i elnätet – en form av investering som traditionellt lockar till sig långsiktiga investerare.
– Infrastruktur är mer intressant för oss än att investera i produktion, för risken är lägre och det är enklare att räkna på. Möjligheten att kunna räkna på en investering och bedöma risken är väsentlig, säger hon.

Trots att Tredje AP-fonden i dag inte har investerat i någon större utsträckning i vindkraft vill Kerstin Hessius dock lyfta fram att deras placeringar i fastigheter, till exempel Vasakronan, Hemsö fastigheter och Trophi, är investeringar som indirekt kan påverka energimarknaden.
– Fastigheter är energiintensiva med stort behov av el, värme och kyla och det här är på flera sätt en ännu viktigare investering än direkt i energiproduktion, för här påverkar vi utvecklingen genom efterfrågan i marknaden. I dag efterfrågar hyresgäster gröna hyreskontrakt och, miljöcertifierade fastigheter. Man vill ha ett hållbart samhälle. I våra fastighetsbolag står hållbarhetsfrågorna högt på agendan och energieffektivitet, lägre CO2-utsäpp och förnyelsebar energi är viktigt. Ett naturligt nästa steg blir hur vi också kan återanvända energin, säger hon och är konkret när hon ska beskriva vad som krävs förutom ett uppstyrt certifikatsystem om vindkraften ska få ta del av Tredje AP-fondens kapital:

– Vi skulle vilja ha fastighetsknutna projekt, dessutom nära kraftstationer och vill att den senaste tekniken används. På det sättet sänker vi risken och om projekten dessutom är riktigt bra paketerade tror jag att vi kan komma nära ett investeringsläge, säger Kerstin Hessius.