I kontrast till det svenska perspektivet på kärnkraft står stora delar av övriga kärnkraftvärldens. Här är fokus kärnkraftstillväxt i stället för avveckling.
– Det råder helt klart ett tillväxtläge. Målet för kärnkraftsindustrin är att leverera 25 procent av världens el till 2050, säger Agneta Rising, chef för World Nuclear Association.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Energiföretagen Sverige

Den svenska kärnkraftsfrågan handlar om hur länge dagens reaktorer ska finnas kvar, bygga nytt är överhuvudtaget inte aktuellt i dag. Tysklands avveckling går i samma riktning.

Men för att avgöra kärnkraftens generella status i världen är Sverige och Tyskland dåliga exempel, menar Agneta Rising.
– Det gäller att ta av sig de europeiska glasögonen. För kärnkraften i världen råder det helt klart tillväxtläge. Om man ser till hur många reaktorer det har byggts de senaste fem åren så handlar det om 4-5 GW per år och 2015 var nytillskottet nästan 10 GW. Det ser väldigt positivt ut, det är en väldigt kraftfull tillväxt. Kina står för hälften av detta, men i flera andra länder i Asien som till exempel Indonesien, Malaysia, Taiwan och Vietnam är det ett stort intresse och kompetenta människor som verkar för kärnkraftens tillväxt, säger hon.

Agneta Rising är sedan tre år tillbaka chef för World Nuclear Association (WNA). Organisationen är global och representerar världens kärnkraftsindustri. I hennes roll bevittnar hon en otrolig spännvidd i kärnkraftsfrågan. Från Tysklands snabba avveckling till en offensiv utbyggnad i Asien och då framför allt Kina:
– Å ena sidan kan man tycka att det är otroligt sorgligt att det går åt det hållet i Tyskland, där en kompetens som tillhör världens främsta tynar bort, de duktiga människorna försvinner jättesnabbt. Men å andra sidan fortsätter utvecklingen på andra håll i världen och det är här kompetensen växer.

Likväl som andra talar om elproduktionsmål för 2050, gör WNA det också. Och det överordnade målet är som för alla andra att lösa klimatfrågan.
– Som chef för WNA vill jag åstadkomma en samsyn på vad som är kärnkraftens möjligheter att leverera: hur fort det kan gå till rätt pris och rätt kostnad. Vårt mål är att till 2050 ska vi leverera 25 procent av världens elproduktion. Det har vi lagt en plan för, säger Agneta Rising och fortsätter:

– När vi lyckas med det då har kärnkraften spelat sin roll för att klara klimatet. Kärnkraften kan spela en stor roll och en ganska avgörande roll. Jag är helt klart, precis som International Energy Agency, av den uppfattningen att har vi inte kärnkraft klarar vi inte klimathotet, kärnkraften är inte allt men den är avgörande. Kärnkraften kan också göra att vi får in mer förnybart i systemet.

Det kommer att ta några år att nå målet, menar hon. Nu är andelen 11 procent och under första halvan av 1990-talet 17 procent. I mitten av 1980-talet startades 32 GW el från kärnkraft varje år.
– Den nivån måste vi komma upp till igen. Men det handlar ju inte om magi, för det har gjorts förut, säger Agneta Rising.

Vilka är kärnkraftens utmaningar de närmaste åren – och på längre sikt?
– Att kunna öka utbyggnadstakten. Kineserna har högre nivå än alla andra länder och levererar på sina planer. Det gäller också att få igång övriga länder. Men när de kärnkraftskompetenta länderna som till exempel Kina, Japan och Korea bestämmer sig så är byggtiden inte mer än fem år.

Vad måste till politiskt och ekonomiskt för att kärnkraften ska få bra förutsättningar?
– Jag tror att det behövs ett starkt och stabilt regelverk som är teknikneutralt. I Europa och Sverige har den avreglerade marknaden inte varit till för att skapa nya infrastrukturinvesteringar. Marknadens konstruktion har inte bidragit till att till exempel havsvind och kärnkraft kommer in i systemet för de är kapitalintensiva i början. Sedan har man lagt skatt på kärnkraften medan andra koldioxidfria energikällor får bidrag. Man behöver klarare och bättre regler som värderar kärnkraftens miljövärden. Om man inte ger det är det enklare för investerare att gå på gas och annat.

Från sin position på WNA kan hon se på den svenska energidebatten med ett bredare perspektiv, hon tycker inte att vi har valt rätt väg.
– Sverige har byggt kärnkraft säkert och bland de snabbaste i hela världen. Men sedan ska man slänga ut detta och den kompetens som finns här, varför? Vad är det man ska vinna? Sverige har med elcertifikaten skapat artificiell el när den inte behövs och på platser den inte behövs. Det är en stor risk för Sverige hur man bygger upp systemet och att det kostar pengar. Om man avvecklar en lågutsläppande energikälla för att införa andra då har man inte vunnet någonting, mer än att man har byggt in osäkerhet i systemet, säger hon.