Fyra länsstyrelser har på regeringens uppdrag tagit sig an elnätens flaskhalsar. Kapacitetsbristen kräver mer samverkan och incitamentsstrukturer. Men frågan är hur ansvarsfördelningen ska se ut mellan Svenska kraftnät och lokala nät.

Kapacitetsbristen i elnätet har fått en ordentlig genomkörare på regionnivå. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland har slutredovisat sina regeringsuppdrag med fem stora genomgångar av de komplexa förutsättningarna för trygg regional elförsörjning.

Bild: Limpor från Pågens ugnar. Brödföretaget Pågens problem att få el till mer brödbak startade en diskussion om kapacitet. Foto: Pågens.  

De grundliga rapporterna beskriver kapacitetsproblematiken både lokalt och nationellt, diskuterar marknadens och regelverkens inverkan på kapaciteten och levererar scenarier och förslag till prognosverktyg. Nu hoppas många att de fyra länsstyrelsernas gedigna arbete blir en språngbräda till fortsatta dialog- och bildningsprojekt. Arbetet med kapacitetsutmaningen behöver större uppmärksamhet utanför själva energisektorn.

Näten in i planeringen
En övergripande konklusion är att det framöver kommer att behövas mer fokus på dialog, samarbete och samverkan mellan aktörer, myndigheter och politiken – och inte minst tillsammans med energibranschen.

Länsstyrelsernas projekt har på det viset inneburit ett uppvaknande och ett kunskapslyft, menar Sara Emanuelsson, projektledare för Energiföretagen Sveriges Samling för nätkapacitet. Här finns möjlighet till kunskapsöverföring till både andra regioner och regering och myndigheter.

Elnätsföretag behöver komma in tidigare i planeringsprocesser kring lokal infrastruktur, byggande och näringslivets utbyggnad för att därigenom få en bättre bild över kapacitetsbehovet, och kunna anpassa elnätsbyggande.

Anne Vadasz Nilsson. Foto: Robin Thunholm.

Flex som komplement
Länsstyrelsernas utredning har skett i samarbete med Energimarknadsinspektionen (Ei) och kopplar till myndighetens uppdrag att föreslå ändringar i bland annat ellagen som kan komma till rätta med kapacitetsbristen. Under länsstyrelsernas presentation och webbinarium gav generaldirektör Anne Vadasz Nilsson en försmak på vad myndigheten kommer att lägga fokus på i sin kommande rapport Kapacitetsutmaningen i elnäten som redovisas 1 oktober.

Elnätsföretag måste vara kreativa i sina lösningar för bättre nätkapacitet, menade Vadasz Nilsson, och därför ”föreslår vi att elnät inte kan neka anslutning av nya verksamheter förrän man har uttömt alla andra möjligheter”, i betydelsen smarta styrningstekniker, flexibilitetsmarknader och andra insatser som kan göra elnätet smidigare.

Flexibilitetslösningar framhölls både av Ei och länsstyrelserna som en viktig komponent för att lösa kapacitetsbristen. Energiföretagen Sverige menar dock att det ibland kan finnas en övertro på flexibilitetslösningar.

Sara Emanuelsson

– Flexibilitetsmarknaderna är ännu i sin linda och samtidigt är incitamenten i form av prissignaler svaga. I nuläget ser vi framförallt flexibilitet som ett viktigt komplement, säger Sara Emanuelsson.

Nätens produktionsansvar
Inte minst i Skåne har debatten om anslutningar pågått en längre tid och under Länsstyrelsen Skånes eget webbinarium deltog Energiföretagen Sveriges regionchef Syd, Anders Karmehed. Han tyckte att myndigheten adresserade frågan fel.

Istället för att föreslå incitament som angriper problemets grundorsaker vill Ei adressera symptomen där kapacitetsbristen uppstår, genom att skärpa nätägarnas plikt att ansluta nya kunder. Ei menar dessutom att anslutningsplikten ger den lokala nätägaren ansvaret att upphandla ny produktion om lokal produktion läggs ner.

Anders Karmehed

Det blir en bakåtvänd logik som riskerar att öka kön till nätanslutning, menade Karmehed. Att det ytterst blir varje enskild elnätsägares ansvar att det finns tillräckligt med produktionsresurser lokalt kan inte anses vara en samhällsekonomiskt rimlig modell.

Utöka systemansvaret
Därför bör den systemansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges ett tydligare övergripande ansvar för nationell kapacitet, och att nätet klarar att transportera elen från produktion i norr till efterfrågan i syd, påpekade Anders Karmehed under webbinariet. Särskilt i situationer som ligger utanför det lokala elnätets kontroll bör ansvaret för energiöverföring och resurstillräcklighet vara en del av det nationella systemansvaret.

– Mycket pekar på att den systemansvariga myndigheten framöver behöver ta en större roll, tror Sara Emanuelsson och hoppas att Ei tar intryck av den gedigna analysen av elsystemets utmaningar i bland annat Länsstyrelsen Skånes rapport.

–  Ei behöver komma med förslag som skapar en rimligare roll- och ansvarsfördelning, samt en incitamentsstruktur som förebygger kapacitetsbrist.

* * *