DEBATT
Våra kärnkraftsreaktorer kanske inte kan köras i 60 år, skriver frilansjournalisten Fredrik Lundberg. Det finns både tekniska och ekonomiska utmaningar, påpekar han.
Befintlig kärnkraft är billig, sägs det ofta. Det är inte så säkert.
Hur länge en reaktor kan köras är en kvistig fråga. Inga maskiner håller för evigt. 214 kärnkraftsreaktorer i världen är stängda, jämfört med 436 i drift, enligt World Nuclear Association. Skälen för stängning kan vara politiska beslut, bristande lönsamhet, olyckor eller att de inte uppfyller myndighetskrav.
Vilket som är vilket är svårt att slå fast. Ett exempel: Ringhals 2 stängdes 31 december 2019 med flera förelägganden gällande från dagen därpå. Ett av dem gällde oberoende härdkylning som inte var så tekniskt krävande, och därmed en rättfram ekonomisk kalkyl. Men ett annan gällde eventuell rost i inneslutningens tätplåt. Att utreda/åtgärda det innebar ett långt stillestånd, höga kostnader och risk för att reaktorn till slut inte skulle få återstarta. Politiken, i form av effektskatten, kan ha spelat in för nedläggningsbeslutet 2015, men eftersom den avskaffades genom beslut inom ett år (2016) så hade Vattenfall goda möjligheter att ångra sig. Det går inte att slå fast om reaktorn stängdes för att den nått sin tekniska livslängd eller för att den inte var lönsam.
Samma oklarhet gäller de flesta reaktorer som stängt. Det är därför svårt att säga något om förväntad livslängd.
Många tar nu för givet att våra sex reaktorer kan köras i minst 60 år, men evidens saknas. Den äldsta reaktorn i drift i världen startade 1969 och är alltså knappt 55 år. Av de reaktorer som startade drift före 1969 är alla stängda, av de 10 som startade 1969 är 7 stängda.
Av reaktorer startade 1970-1980 är fler stängda än i drift. Medianlivslängden hittills är mindre än 50 år. I Spanien och Taiwan stängs reaktorer efter 40 år, vilket ofta är vad de konstruerades för (även i Sverige). I Ryssland stängs de efter 45 år. I Frankrike pågår ett enormt program för att livstidsförlänga till 50 år. 60 år utreds inte ens av myndigheten ASN.
Även om det tekniskt går att förlänga drift så är det inte alltid ekonomiskt sunt. Driftskostnaderna har ökat dramatiskt de senaste åren.
Uranpriset låg länge kring 25 dollar per pund men ligger nu över 100 dollar per pund. Det beror på avglobalisering efter Ukrainakriget. Ryskt uran och uran från länder närstående Ryssland ersätts av geopolitiska skäl med dyrare uran.
Priserna i de följande leden i bränslekedjan tenderar att följa med uranet upp i pris. Isotopanrikning har de facto blivit mycket dyrare[1]. Bränslefabrikerna i västländer (däribland Westinghouse i Västerås) bygger ut kapacitet för att ersätta ryskt bränsle till olika östländer och Finland. De förbereder sig dessutom för krav på tåligare bränslekapsling, Accident Tolerant Fuel, som ska ersätta den zirkoniumkapsling som orsakade eller förvärrade olyckorna i Three Mile Island 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. Kunderna är väldigt beroende av att bränslet levereras i tid och med bästa kvalitet, eftersom en bränsleskada orsakar dyr stopptid. Bränslefabrikerna är få och i ett gott förhandlingsläge för att täcka sina kostnader, och kanske lite till, genom att höja priset.
Enligt World Nuclear Associations beräkning var bränslekostnaden i september 2021 ca 0,46 cent/kWh,[2] vilket kan översättas till 5 öre. Av det var hälften kostnad för uran. Där har priset ökat med med ca 150 procent, liksom för anrikning. Om man antar att totalkostnaden ökat med 150 procent, så blir det en ökning med 7,5 öre. Men med alla osäkerheter kan det vara alltför pessimistiskt. För att inte ta i för mycket, kan 5 öre ökning vara en rimlig uppskattning.
Även avfallskostnaderna har ökat, i alla fall i Sverige, med 1,5 öre/kWh i Forsmark, 1,9 öre i Oskarshamn och 4,1 öre i Ringhals 2024 jämfört med 2022 och 2023. Det blir 2,5 öre genomsnitt (oviktat).
Men intäkterna ökar väl också? Faktiskt inte.
Elpriset på Nordpool för 2025 är nu ungefär detsamma som förväntningarna ett år framåt 2019, nämligen €38/MWh. Efter inflation innebär det att priset fallit med ca 20 procent 2019-2024. 2019 gjorde alla tre svenska kärnkraftsbolagen en god vinst, medan det var mer blandat under föregående år.
Källa: Energiföretagen Sverige
Klarar de att gå jämnt upp när kostnaderna ökar utan att intäkterna ökar?
För att ha något att räkna på: säg sammanlagt 7 öre i kostnadsökning för bränsle (5 öre) och avfall (2 öre), oräknat eventuella kostnadsökningar för större reinvesteringar. 7 öre kan jämföras med den lönsamhet verken visat de senaste ”någorlunda normala” åren 2017-20: 3-10 öre. Det är också i samma storleksordning som den avskaffade effektskatten.
Vad som är normalt kan diskuteras, men 2021-22 drevs gaspriserna upp på ett exceptionellt sätt och därmed också elpriserna. 2016 var i Sverige ett exceptionellt år eftersom boksluten belastades av besluten om stängning av fyra reaktorer. Året 2020 utmärktes av extremt låga elpriser och covid, men elförbrukningen var inte exceptionellt låg. Den var ännu lägre 2023. 2020 präglades av god vattentillrinning, mycket blåst och mild vinter, men variationer i väder och konjunktur kan inte avfärdas som undantag. Under denna period minskade tillförseln från Oskarshamn 1 och Ringhals 2 samt Värtans kraftvärmeverk. En sådan minskad tillförsel förutses inte för den nära framtiden. Konjunkturen var god tre av de fyra åren; ganska normalt.
Lönsamheten, uträknad som kostnader delat med produktionen minus elpris, föll ut så här dessa fyra år:
Lönsamhet för delägarna i svenska kärnkraftverk, öre/kWh
| 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | medel | |
| Ringhals | -12,6 | 15,2 | 22,7 | 3,0 | 7,1 |
| Forsmark | -3,3 | 18,1 | 23,0 | 3,4 | 10,3 |
| OKG | -16,9 | 14,8 | 21,0 | -6,4 | 3,1 |
Källa: Årsredovisningar
7 öre mer per kWh skulle radera vinsten för Ringhals, vända OKG till förlust medan Forsmark skulle klara sig någorlunda.
Vattenfalls bokslutskommuniké för 2023 tyder på att problemen redan är här. Rörelsesegmentet Power Generation, som förutom elhandel mest består av lika delar kärnkraft och vattenkraft, gick back för helåret och särskilt sista kvartalet om man räknar bort realiserat tradingresultat. Det är osannolikt att vattenkraften inte gett vinst. Det måste vara inom kärnkraften som förlusten uppstått. Detta skedde ett år med högt elpris, €56/MWh.
Men med ökande kostnader och fallande elpriser har kraftbolagen och Svenska Kraftnät ett stort problem att hantera.
[1] https://www.wsj.com/finance/commodities-futures/uranium-rally-still-has-fuel-6c704fb8
[2] https://world-nuclear.org/information-library/economic-aspects/economics-of-nuclear-power.aspx
14 Kommentarer
14 Kommentarer
Jens Hultgren
24 februari, 2024: 6:39 e mÄnnu en hårdvinklad antikärnkrafts-artikel av det slag vi dragits med nu i femtio år.
SvaraSom kraftigt har bidragit till att det blivit svårare/dyrare/omöjligt att utveckla och bygga reaktorer.
Som tur är är denna generation av aktivistiska förvillare på väg ut, förnuft och räkneförmåga gör en återkomst och nya reaktorer utvecklas och byggs överallt.
Det senaste var att toriumreaktorer utvecklas i Frankrike och Holland.
Vad som till sist slår igenom återstår att se – SMR eller storskaligt, gammal beprövad eller ny teknik. Men kärnkraft är i positivt momentum, oavsett vad gamla gubbar bjäbbar om.
Lundberg är föga fövånande miljöpartist, kommer från SNF och skrev 1981 en bok om kärnvapenspridnng och koppling till kärnkraft. Ränderna går inte ur fast verkligheten knackar på.
Fredrik Lundberg@Jens Hultgren
28 februari, 2024: 12:21 e mJens Hultgren bryr sig inte om siffror eller argument, bara om vilket läger en person tillhör.
SvaraFel läger tillhör jag för att jag skrev en bok om sambandet kärnkraft-kärnvapen för 43 år sedan, för att jag antas vara miljöpartist (vilket är fel, jag är socialdemokrat) och ”kommer från” Naturskyddsföreningen, vad det nu betyder.
De personer han placerar i fel läger önskar han en snar död
” denna generation av aktivistiska förvillare /är/ på väg ut” ”oavsett vad gamla gubbar bjäbbar om” så kommer kärnkraften att segra!
Gammal gubbe är väl en hyfsad beskrivning (är 74). Säkerligen kommer jag, och även Jens Hultgren, att dö vid tillfälle.
Det gör även kärnkraftsreaktorer.
Jens Hultgren vill inte debattera det artikeln handlar om: kärnkraftens kostnader och intäkter de närmaste åren samt om vad den förväntade återstående livslängden för . Han vill ha tyst på alla som han tror inte tycker som han själv.
Så tänker inte jag. Jag tänker mig att folk som har andra utgångspunkter än jag kan ha större kunskaper och kan ha tänkt djupare och bättre.
Dock, uppenbarligen, inte alla.
Kalle Andersson
23 februari, 2024: 5:32 e mVad i denna artikeln är relevant för tekniska livslängden på svenska uppgraderade verk? Inget, bara politiskt nonsens.
SvaraFredrik Lundberg@Kalle Andersson
24 februari, 2024: 1:42 e mKalle Andersson:
SvaraTeknisk livslängd finns ibland för komponenter, exempelvis för en glödlampa eller en pump. När de är slut är de slut, och det sker efter en viss sannolkhetsfördelning.
Det finns ingen bestämd livslängd för ett tekniskt system som består av många komponenter.
I efterhand kan man ibland fastställa livslängden för en enskild reaktor, till exempel Tjernobyl 4, dvs när den är ohjälpligt förstörd. Eller för en bil, om den har kört mot en bergvägg.
Men oftast är teknisk livslängds ett meningslöst begrepp. Man kan nästan alltid byta komponenter och förlänga rekatorns eller bilens liv, men det är inte alltid värt det. Beslutet att investera eller inte investera är komplext, men om den förväntade intäkten (från elförsäljning för reaktorn) är mindre än de förväntade kostnaderna så hjälper det inte om reaktorn är i aldrig så fint skick.
Jag ser inget politiskt i det.
Magnus Gladh
23 februari, 2024: 2:38 e mVarför spekulera en massa, det finns faktiska siffror att tillgå det finns årsredovisningar att tillgå från bland annat Ringhals.
2021
==========
Produktion: 14.775 GWh
Kostnad för produktion: 4.351.262.000 SEK
Produktionskostnad per kWh: 29,4 öre
Snittpris för SE3 per kWh: 67.16 öre
2022
==========
Produktion: 13.935 GWh
Kostnad för producerad kraft: 4.822.385.000 SEK.
Produktionskostnad per kWh: 34,6 öre
Snittpris för SE3 per kWh: 137.86 öre
Det är alltså tagit till snittpriset på året, och inte balanserat in att elpriserna oftast är lägre på sommaren när kärnkraften har sina revisions Tider, så principiellt får kärnkraften mer betalt än snittpriset för sina levererade kWh.
Snittpriset för 2023 för SE3 var 80.3 öre per kWh så om inte skribenten på något sätt vill antyda att produktionskostnaden för Ringhals skulle ha ökat med 250% så lär det knappast bero på kärnkraftens produktion om ’Power Generation’ har gjort ett dåligt år.
2022 låg bränslekostnaden på 15% av totalkostnaden, alltså 4,5 öre, så om Ringhals inte har fått betalt för att ta emot bränslet, kan de omöjligt ha ökat med 5%,
Det är också intressant att skribenten väljer att räkna kostnader rakt av, men så fort det handlade om intäkter så skulle det viktas emot inflationen, är ökade kostnader på något sätt inflationssäkrat?
Det kommer bli intressant att se Ringhals årsredovisning för 2023 när den presenteras, men att tro att Ringhals på något sätt skulle bidra till förlust för sina ägare 2023 (när snittet på elpriset ligger på 80 öre/kWh för SE3), utan att ha specificerat någon extremt kostnadsökning på något plan, gör att skribenten tappar förtroende för sina presenterade siffror och bara kan tolkas som en i raden av alla försök att vinkla informationen.
SvaraFredrik Lundberg@Magnus Gladh
24 februari, 2024: 12:00 e mMagnus Eriksson
SvaraTack för kommentar.
Det är klart att kärnkraften var lönsam 2021 och 2022, då elpriserna sköt i höjden. Tacka det europeiskagaspriset och Ryssland för det!
Att förlita sig på att framtida elpris kommer att bli som 2021-2022 är optimistiskt.
Jag försöker i artikeln finna de senaste någorlunda normala åren och föreslår 2017-2020. Är inte det rimligt?
Att kostnaderna inte är inflationsjusterade är en giltig invändning. Men i praktiken gör det inte så stor skillnad.
Det är också riktigt att elpriserna är lägre på sommaren när kärnkraftverken har sina planerade revisioner. Det är dock svårt att räkna på. Har du något förslag?
Prisvariationerna på kort sikt, över dygnet, är större än de är över året. Det är heller inte så ovanligt att kärnkraft står stilla eller minskar effekt under vinterhalvåret.
Fredrik Lundberg@Fredrik Lundberg
2 mars, 2024: 10:48 f mMenade förstås Magnus Gladh.
SvaraIngemar Eriksson
23 februari, 2024: 10:22 f mBefintlig kärnkrafts produktionskostnad kan ”enkelt” beräknas genom att läsa årsredovisningarna. Tabellen med ”vinst” ovan är okomplett genom att det pris kunden får betala för elen inte syns i årsredovisningarna. Förhoppningsvis är nya OL3 kostnad också spårbar genom att läsa årsredovisningar i framtiden men det blir först 2024 års redovisning om ca 1 år från nu.
SvaraLite grovt kostar en produktionen 20-25 öre rörligt och ca 2-5 öre i kapitalkostnad som bolagen lånar själva. Ägarna binder i stort inget kapital och lämnar heller inget kapital i sina kärnkraftbolag men dessa står ansvariga för alla framtida förbindelser och liknande. Tittar man på de enskilda kärnkraftbolagen är det ju en kapitalförstöring de håller på med men om man ställer frågan istället, om elhandlarorganisationen efteråt kan nöja sig med 5 öre i marginalkostnad och sen 10% vinst på det: Om kärnkraftägarna kan sälja för mer än 40 öre/kWh på fast pris så har man kostnader och vinst hemma, dessutom alla ören över 40 är ren vinst. Skulle jag få ett erbjudande att köpa ursprungsgaranterad ”gammal” kärnkraft för fast pris 60 öre/kWh skulle jag anta det direkt. (60 öre plus moms, skatt, distribution.)
Däremot ligger en risk med KKV tillgänglighet. Bristande tillgänglighet ger höjd kostnad per producerad MWh. Och det kan komma konstiga oförutsedda händelser som ger produktionsstopp men det läggs en hel del kapital, av driftmedel, på ”systemhälsa”.
Rimligen kan man till kostnader under 40 öre/kWh (nuvärde) producera el i avskrivna anläggningar ända fram till 2065, 80 år.
Nya kärnkraftverk kostar mer men man kan spara kraftledningskostnader, undvika batterikostnader, få en koldixidfri produktion geografiskt rätt placerad. Dessutom spara yta som kan vara skogsbevuxen och hjälpa till fylla EU CO2 mål istället för att vara stora kalhyggen genom landet.
Jonny rassing
22 februari, 2024: 9:29 e mDet var den bästa redovisning av svensk kärnkraft jag läst på många år, mycket har jag hört på annat holl innan men få det svårt att verifiera med fakta då det är mycket politik och lögner som cirkulerar.
Har alltid varit farsinerag av att stänga in solen i en låda och få energi i utbyte.
Tack Jonny Rassing
SvaraG
22 februari, 2024: 12:03 e mSå vi borde planera för fler reaktorer än de 10(motsvarande effekt) som regeringen vill se alltså?
SvaraLars-Göran Johansson
22 februari, 2024: 11:43 f mMycket intressanta siffror som dessutom verkar väl underbyggda. Som att det kanske trots allt var krassa ekonomiska överväganden, och inte bara politiken, som ledde till att Vattenfall stängde t ex Ringhals 2.
Och jämför man med Svk´s för någon månad sedan publicerade ”Långsiktig marknadsanalys”, som till stor är baserad på TYNDP2022 från ENTSO, så kan man undra om inte Svk har varit lite väl positiv i sin uppskattning av kärnkraftens kostnader.
T ex använder Svk en livslängd på just 60 år vilket artikeln med exempel visar är minst sagt optimistiskt.
Och som bränslekostnad utgår Svk från 1,7 eur/MWh, ca 1,9 öre/kWh. Enligt artikeln var det i snitt 5 öre/kWh redan 2021. Och i dag kanske dubbelt upp.
Och när artikeln visar att avfallshanteringen för kärnbränslen har ökat med cirka 2,5 öre/kWh i snitt bara de senaste två åren så är det tveksamt om avfallshanteringen ens finns med i Svk´s scenarier.
Även Vattenfalls senaste årsbokslut antyder, som artikeln redovisar, att kärnkraften kanske inte är riktigt så lönsam som många vill tro. I värsta fall kan det ju bli så att ny kärnkraft i Sverige leder till att Sveriges spotpris – ÖKAR!
SvaraKalle Andersson@Lars-Göran Johansson
24 februari, 2024: 1:34 f mDet finns inget som är väl underbygt i denna helt politiserade artikel.
SvaraLars Svensson
22 februari, 2024: 9:14 f mDet var inte mycket framtid i denna artkel! Fortsättning följer heter det! Hur ser framtida energiproduktion ut! Med alla planer som finns för den nya tekniken med ståltillverkning,
samt att södra sverige behöver mer el och att ledningarna som krävs kostar lika mycket som att
anlägga anläggningarna. Uppgifterna som sammanfattas i årsredovisningarna är
ett bevis på vad som redan skett! I din artikel sknar jag de uppgifter om de summor
som satsades på de kärnreaktorer och uppgraderades innan de lades ned!
Vi har det vi har, men hur skall framtidens enregi skapas, detta lockar mig mer än att
sammanfatta det som redan skett om det inte kan vara till nytta och erfarenhet in i framtida energiförsörjning!
”en vanlig svensson”
SvaraKarl-Henrik Hofgren@Lars Svensson
22 februari, 2024: 10:48 e mHur vet du att det kommer behövas så mycket mer el och ledningsnät?
Förbrukningen sjunker, nere i 93 års siffror nu, det drivs av teknikutskiften. Inte ens alla elbilar håller uppe förbrukningen.
I Norr skall de återstarta ett större pumpkraftverk, ( storleksordningen som ett kärnkraftverk i effekt). Det betyder att de har massor med vindkraft att lagra redan nu.
Det gröna stålet kommer gå på vind och använda vätgas och vattenkraft som lager. Kärnkraft och batterilager är för dyrt för en sådan industri.
I England har man upphandlat relativt nyligen havsbaserad vindkraft för 55 öre/kWhel. Kärnkraft har upphandlats för 110 öre/kWh. Dessa upphandlingar speglar nuvarande kostnadsläge för ny elproduktion.
Landbaserade vindkraft är förstås lägre i kostnad. Det ihop med batterilager, gissar det är det som gäller i södra Sverige.
Svara