DEBATT
När norrmännen de senaste 30 åren talat om ett nordiskt samarbete så har de gjort det utifrån det suboptimala perspektivet att Norge alltid måste gå med plus i en nordisk förhandling, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson.

Norrmännen visar återigen att den norska regeringen sätter norskt välstånd och norsk konkurrenskraft före EU och grannländernas intresse. För min del tycker jag att det finns viktiga lärdomar för den svenska regeringen, för svenska myndigheter och inte minst för Svenska kraftnät. I grunden uppskattar jag en regering som på det stora hela värnar om sina medborgare och den inhemska ekonomin.

Även om jag respekterar intentionen i förslagen är jag inte säker på att de alla gånger är bra för norsk ekonomi. Att erbjuda ett fastpriskontrakt på 40 norska öre/kWh för hushållskunder kan bli ganska kostsamt. I tre av de norska elområdena var årsmedlet för 2023 mellan 48 och 58 öre per kWh. Det norska högkostnadsskyddet lär (enligt skakig källa på Linkedin) redan ha kostat norska staten 50 miljarder kronor. Dessa pengar ska tas någonstans ifrån. Endera står skattebetalarna för notan eller så mjölkas oljefonden på framtida generationers pengar. Den norska miljardären Stein Erik Hagen lär dock lyckligt ha utropat att han nu kan ta av sig ullkoftan inomhus.

Det finns förutom kostnaderna potentiella konsekvenser för efterfrågan. Möjligen får Hagen rätt och norrmännen ökar sin elkonsumtion avsevärt. Detta skulle då potentiellt påverka Sverige genom en ökad export av el till Norge och därmed högre elpriser i Sverige. Den enkla analysen stämmer dock inte eftersom vi med några månaders erfarenhet av flödesbaserad kapacitetsberäkning erfarit att modellen tycks riggad så att flödena går från SE3 in i Sydnorge oavsett hur prisbildningen ser ut. Så den effekten blir nog marginell för svensk del.

Norrmännen har enligt den nordiska branschorganisationen sammanställning av skatterna den lägsta skattesatsen per kWh i Norden. Med tre gånger så låg skatt som i Sverige kan de inte sänka skatten mycket mer. Men de gör ändå ett försök med att sänka momsen på elnätsavgifterna med 10 procentenheter.

Norrmännen saknar den svenska räddhågsna, litet ängsliga undran vad EU ska tycka. Det finns väl rätt få erfarenheter där EU i praktiken straffat nationer som försökt skydda sina egna medborgare. På elmarknaden slirar ganska många EU-länder med implementeringen av EU-direktiv och de tycks finna vägar att på det stora hela göra som de vill. Italienarna har till exempel alltid haft någon form av kapacitetsubventioner för kraftproduktion. Det polska exemplet med kapacitetsmarknader för att skydda kolkraftverken mot effekterna av EU ETS är väl ett annat lysande exempel på rent paradoxala beslut EU tillåtit.

Det som den svenska regeringen kan lära av norrmännen är att elmarknaden är viktigt för svenska hushålls välfärd och den svenska konkurrenskraften. Vi behöver isolera oss från dålig energipolitik och parasiterande grannländer. Här behöver, liksom norska regeringen visat, handling ske nu. De senaste 10 årens energipolitik i Sverige har i stort sett alltid varit till elkundernas nackdel, vara sig de är hushållskunder eller industrikunder. Börja med att skapa ett elområde som isolerar svenska elkunder från svaga elnät i grannländer och fördyrande energipolitik på kontinenten. Följ det norska exemplet och sänk, inte höj, elskatten!

På ett område måste vi dock lära av historien. Den norska regeringen sträcker ut en hand och ber om mer nordiskt samarbete på elmarknaden. Men när norrmännen de senaste 30 åren talat om ett nordiskt samarbete så har de gjort det utifrån det suboptimala perspektivet att Norge alltid måste gå med plus i en nordisk förhandling. Norrmännen saknar ett helhetsperspektiv med ett givande och ett tagande. Sverige och svenskarna bör därför inte ingå i ytterligare förhandlingar med övriga nordiska länder förrän vi har myndigheter och en systemoperatör som har klart för sig vad svenska medborgare och elkunder behöver!