I måndags användes Sveriges effektreserv för första gången den här säsongen. Men i stället för att i huvudsak reservkraftverken startades fick industrier som förbundit sig att minska sin elanvändning agera – och det löste situationen. Det är så här effektreserven ska utvecklas: mer av effektreducerande och mindre av reservproduktion.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

När elanvändningen är större än produktionen och importen måste Svenska Kraftnät använda effektreserven. Svenska Kraftnät är enligt lag ansvarigt för att den finns tillgänglig under vinterperioden. Reserven består av två delar: en produktionsdel i form av sex olika produktionsanläggningar och en användningsreducerande del där 12 industrier frivilligt genom avtal med Svenska Kraftnät har förbundit sig att mot ersättning minska sin elanvändning när det behövs. 

Effektreserven används sällan, ett par gånger varje vinter, och i måndags behövdes den för första gången i år. En väl fungerande inhemsk produktion samt nettoimport räckte inte för att säkra den marginal om 1 000 MW i kraftbalansen som Svenska Kraftnät vill hålla. Därför aktiverades effektreserven och flera industrier minskade sin förbrukning och ett reservkraftverk gick på minimiproduktion under delar av måndagen när elanvändningen var som högst.

– På måndag morgon var förbrukningen drygt 25 000 MW och den historiska maxlasten i Sverige är 27 000 MW, säger Erik Ek, driftschef på Svenska Kraftnät.

Vädret var ju ändå inte extremt med svenska mått mätt?
– Nej, det var det inte. Men det var kallt, även i södra Sverige och övriga Norden. Det gör att hela systemet blir mer ansträngt, både Finland och Sverige importerade under måndagen, Finland runt 2 500 MW, säger Erik Ek och berättar att Svenska Kraftnät på söndagskvällen förberedde effektreserven.

Hur såg produktionskapaciteten i Sverige ut på måndagen?
– Kärnkraften gick bra. Det vara bara Oskarshamn 1 som stod stilla, de andra gick som de skulle. Vattenkraften fungerade också bra, undantaget att is i en av älvarna hindrade oss att använda den här effekten som snabb reglerkraft, men det hade marginell betydelse. Och vindkraften gav i snitt 250 MW under måndagen.

Hur såg importen av el ut?
– Det gick in kraft till Sverige från andra länder, men det gick också ut kraft till Finland. Men förbindelsen till Tyskland och en av förbindelserna till Finland fungerade inte. Totalt sett handlade det om en nettoimport för Sveriges del, under morgontimmarna lite drygt 1000 MW.

Sverige är i vanliga fall en nettoexportör av el och Svenska Kraftnäts bedömning är att vi i år kommer att exportera mer el än någonsin tidigare. Det var i huvudsak den användningsreducerande delen av effektreserven som nyttjades i måndags. I stort sett hela delen av den här reserven på sammanlagt 464 MW användes, vilket innebär att företag som Stora Enso, Rottneros Bruk och Höganäs Sweden reducerade sin elanvändning enligt avtalet. Att effektreserven mer och mer ska bestå av en effektreducerande del är ett uttalat mål. Till nästa vintersäsong är målet att den här delen av effektreserven ska utgöra hela 50 procent. I dag utgör den 27 procent.

Hög produktion på hemmaplan, nettoimport av el och ändå ingen extrem kyla, men ändå måste effektreserven användas. Utifrån sett kan man tycka att det är väldigt små marginaler i systemet?
– Det ska vara små marginaler när det är maxlast, annars har vi produktionsanläggningar som aldrig används. Det som är viktigt för oss inför framtiden är att vi använder den förbrukningsreducerande delen av effektreserven först. Vi vill ha en lösning där reduktionsbuden är med på marknaden och det här visar att det finns en potential i effektreduktionen och de som är med ser att det lönar sig, säger Erik Ek.