”Hur ska enorma kostnader för nätutbyggnad fördelas?”

”Hur ska enorma kostnader för nätutbyggnad fördelas?”

Vi kan inte diskutera vilken elproduktion som vi skall satsa på utan att samtidigt diskutera förutsättningarna och de krav som då kommer ställas på våra elnät, skriver Christofer Fjellner, chef för Environment and Public Health Institute.

Debatten om klimatförändringarna har pågått länge och (så gott som) alla är överens om att vi måste göra allt vi kan för att begränsa våra koldioxidutsläpp. I Sverige verkar det även råda konsensus om att det är med hjälp av elektrifiering vi skall lyckas. Vi skall elektrifiera våra transporter och vår industri och det som inte skall elektrifieras skall drivas på vätgas som kräver enorma mängder el för att tillverka. Den politiska debatten är centrerad kring hur vi skall producera all denna el, om det är med vindkraft eller kärnkraft och om de målkonflikter elproduktionen innebär. Det är viktigt men fullständigt otillräckligt.

Det förs nämligen ingen politisk debatt om elnäten som skall leverera el till detta nya elektrifierade samhälle. Centrala frågor är helt frånvarande i politiken. Hinner vi bygga ut elnäten i tid? Och om anslutningarna inte räcker hur ska vi prioritera bland användarna? Hur skall de enorma kostnaderna för denna elnätsutbyggnad fördelas? Och hur dömer vi av alla de målkonflikter som oundvikligen uppstår när bygger ut våra elnät. Ska elen förflyttas till de stora konsulterna eller ska de stora konsumenterna förläggas dit där elen finns? Är det mest effektivt att bygga elnät vi kanske skall överväga andra metoder för energitransport, som exempel Nordic hydrogen route med rörledningar för vätgas genom norra Sverige och Finland?

Environment and Public Health Institute (EPHI) har samlat några av de som verkligen funderat på elnätsfrågan – men från helt olika perspektiv – att i korta rapporter beskriva utmaningarna kring framtidens elnät: Professor Lars Bergman, Nicklas Damsgaard (Svenska kraftnät), Erik Lundin (IFN/Stanford) och Henrik Henriksson (VD för H2 Green Steel).

I rapporterna visas på de enorma utmaningarna som kan exemplifieras av att effektuttaget i Norrbotten i dagsläget ligger på ca 1100 MW, men det finns ansökningar om ökat uttag på 11000 MW – dvs 10 gånger dagens uttag i området. Kostnaderna för elnät kommer att öka drastiskt. Givet nuvarande regleringsmodell, väntas nyinvesteringarna generera en årlig ökning av nätavgifterna med ungefär 30 procent (eller 2500 kr inklusive moms) för ett vanligt villahushåll.

Det är dessutom uppenbart att en reglering som leder till återkommande rättsliga tvister mellan regleringsmyndigheten och de reglerade företagen inte fungerar som man skulle önska. Särskilt inte i ett skede när det är angeläget med betydande investeringar i det svenska elnätet.

Tar vi inte utbyggnaden av elnät på̊ allvar är risken stor att industrisatsningar inte blir av och att Sverige missar uppsatta klimatmål, oavsett hur mycket vind- eller kärnkraft vi bygger. Sverige behöver därför en kvalificerad politisk debatt om framtidens elnät. Vi kan inte diskutera vilken elproduktion som vi skall satsa på utan att samtidigt diskutera förutsättningarna och de krav som då kommer ställas på våra elnät.

’’’’

Imorgon (11/5) presenteras den första delen av detta arbete på ett seminarium i Riksdagen där rapportförfattarna deltar; Professor Lars Bergman tidigare rektor på Handelshögskolan beskriver dagens förutsättningar för att investera i nya elnät. Nicklas Damsgaard Doktor och tidigare forskare på Handelshögskolan med elnät som specialitet idag chefsstrateg på svenska kraftnät ger oss en överblick över situationen för Sveriges kraftsystem, hur mycket effekt och överföringskapacitet som saknas. Erik Lundin Doktor vid institutet för näringslivsforskning och programmet för energi och hållbar utveckling vid Stanford University redovisar sina beräkningar kring hur mycket elnätskostnaderna kommer att behöva öka och slutligen Henrik Henriksson VD för H2 Green Steel och tidigare VD för Scania om hur han tror Sverige och industrin kan möta klimatutmaningen men vad det kräver av våra elnät.

Seminariets värdar Carl-Oskar Bohlin ordförande i näringsutskottet och energipolitisk talesperson för moderaterna och Rikard Nordin energipolitisk talesperson för centerpartiet kommer att kommentera rapporterna tillsammans med Ellevios VD Johan Lindehag.

Ta del av rapporterna och seminariet på www.ephi.se.

 

1 Kommentar
Av Christofer Fjellner
Managing Director, Environment and Public Health Institute, EPHI
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Nils-Åke Sandberg skriver:

    Svenska Kraftnäts ledningar är som all tung industri ett trögt system. Paniken i el-krafts branschen lär inte minska ens på längre sikt, då kortsiktiga ekonomer systematiskt använt stam- och sekundär- nätet på fel sätt. Man behöver inte vara ekonom för att förstå att en intern kraftledning i norr blir billigare, än en flera hundra mil lång dito till högpris områden i central europa, orsakat av deras klantiga beslut.

    Räddningsplankan Hybrit i Luleå som angetts förbruka 5 Twh/år, behöver bara
    avleda 571 Mw internt i Norrbotten och minskar förlusterna som blir nyttig effekt. Det primära är att el-överskottet används på plats, annars riskeras att vattenkraft läggs ner i SE1 och SE2. Vindkraften producerar bara drygt 10 % av installerad effekt över året och är inget att räkna med, för processindustrier som körs kontinuerligt. Blir bara ohållbart för Svenska kraftnät som istället ska anställa 800 och som betalar ut lönerna. Det säger en del om vem som betalar en eventuell utbyggnad av elnätet.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet