Villaägarnas samhällspolitiska analytiker Anna Werner replikerar på Mikael Runsten och välkomnar de sänkningar i elnätsavgiften som Energimarknadsinspektionen och regeringen räknar med.

Mikael Runsten skriver på Second opinion (9/11) att Per Lindvall ”räknar fel” i SvD (2/11). Det handlar om huruvida de elnätsbjässar som är verksamma i Sverige är extremt lönsamma (som Per Lindvall menar) eller har en skälig avkastning (vilket Runsten verkar mena) så som det var tänkt i regleringen.

Kostnad för kapital – WACC

Energiföretagen använde i sitt remissvar angående elnätsregleringen 2020-2023 diagrammet ovan för att visa hur snålt svenska energimarknadsinspektionens förslag om WACC var (röd stapel). Dagens WACC har nu lagts in i efterhand i diagrammet som en streckad linje. Elnätsbolag verksamma i Sverige är idag alltså bland de som får räkna med högst WACC i Europa och ligger över genomsnittet. Men WACC:en säger inte allt om bolagens lönsamhet. Bildkälla: Energiföretagen.

Runsten menar att rörelsemarginal och avkastning ska beräknas på ett särskilt sätt för elnätsbolag och då får det lokala monopolet Lidköpings elnät t.o.m. negativt rörelseresultat och negativ avkastning på tillgångarna. Lidköpings elnät skulle därmed ha mer än 30 procent för låga elnätsavgifter (förutsatt att de vill ha en avkastning på 4,5 procent).

Så, hur ska man räkna? I Vattenfalls rapport ”El utan avbrott – Vad får det kosta?” skriver elbolaget angående elnätsverksamheten att avkastning på sysselsatt kapital är ett lämpligt avkastningsmått för att jämföra företag.

Avkastningen på sysselsatt kapital för  Vattenfalls samlade nätverksamhet var enligt samma skrift år 2016 över 15 procent. Motsvarande för enbart lokalnäten var över 20 procent. En hög avkastning på en nästintill riskfri affär.

Det är oklart vad Runsten egentligen vill – men kanske är han orolig att de stora elnätsbolagen har för låga intäkter, d.v.s. tar ut för låga avgifter. Då rekommenderar jag en stärkande titt i Vattenfalls rapport och årsredovisning. Bland de utländska bolag som Energimarknadsinspektionen utsett till referensbolag har Vattenfalls  elnätsverksamhet den fjärde högsta avkastningen. Förra året steg vinsten i Vattenfalls elnätsverksamhet från 2,8 till 5,1 miljarder.

De som bor i Vattenfalls norra nät har den högsta elnätsavgiften i landet. De som bor i det södra har den fjärde högsta. Eftersom det inte går att fly från sitt elnätsbolag med mindre än att man flyttar, har elnätsavgiften samma verkan som en boendeskatt. Sådana motverkar byggande och tillväxt i de aktuella områdena (i fallet Vattenfall en stor del av Sverige). Därför välkomnar Villaägarna de sänkningar i elnätsavgiften som Energimarknadsinspektionen och regeringen räknar med kommer 2020 (SVT Rapport 2/11).