Grundfrågan: Ska alla ha el varje sekund årets alla timmar i Sverige?

Grundfrågan: Ska alla ha el varje sekund årets alla timmar i Sverige?

Diskussionen om det svenska elsystemet måste utgå från ett konkret mål. Att föra en diskussion om för- och nackdelar med olika kraftslag är fruktlöst utan att sätta ramar för vad ett system ska klara av.

Därför menar Svensk Energi att debatten om framtida svensk el måste utgå från en definition av önskad leveranssäkerhet. Med ett tydligt mål kan konkreta åtgärder identifieras.

Det är glädjande att effektfrågan har hamnat i fokus i debatten kring elen. Dessutom att energiministern tagit till sig frågan och nyligen bjöd in till Rosenbad för diskussion. För att kunna leverera el under årets alla timmar måste tillräcklig effekt finnas för att momentant kunna möta efterfrågan. Detta effektbehov tillgodoses av svenska kraftverk och importerad el.

Frågan om tillgänglighet i produktionskapacitet har fått stort fokus i Europa med anledning av allt större andelar icke planerbar kraftproduktion. Men frågan är egentligen inte ny. Redan inför omregleringen av den svenska elmarknaden uppmärksammades jag på den som generaldirektör för Svenska kraftnät.

Energikommissionen 1994 drog slutsatsen att de energipolitiska målen om försörjningstrygghet inte hotades av den kommande avregleringen av elmarknaden. Resultatet blev att Svenska kraftnät fick ansvaret för att upprätthålla den momentana balansen i kraftsystemet, men att ansvaret för den långsiktiga kapacitetsutvecklingen skulle ligga på elmarknadens aktörer. Svenska kraftnäts kortsiktiga ansvar ifrågasattes från en del håll, men då effektbalansen vid tillfället var stark, tynade diskussionen bort. När elmarknaden konkurrensutsattes lades ett antal oljekondensanläggningar, som fungerat som reserv, i malpåse. Det försämrade effektbalansen.

År 2000 kom Svenska kraftnät överens med Svensk Energi om att upphandla en årlig effektreserv på cirka 1 000 MW under åren 2000–2003 och att kostnaden skulle fördelas på de balansansvariga företagen. Det visade sig dock inte möjligt att nå konsensus mellan de balansansvariga företagen om en förlängning och utökning av detta avtal. Svenska kraftnät fick då i uppdrag av regeringen att lämna förslag på ett system för att långsiktigt trygga effekttillgången i elsystemet.

År 2003 beslutade riksdagen om lagen om effektreserv, som gav Svenska kraftnät i uppdrag att genomföra en effektupphandling om högst 2 000 MW per år. Lagen skulle inledningsvis gälla i fem år till mars 2008. Alternativa lösningar utvecklades dock inte som regeringen hade hoppats och år 2008 förlängdes lagen att gälla till och med mars 2011. Innan dess beslutade riksdagen år 2010 att förlänga lagen ytterligare tio år för att ge utrymme för en successiv övergång till en marknadslösning genom en stegvis nedtrappning av effektreservens storlek. Nästa vinter och vintern därefter ska 1 000 MW handlas upp i effektreserv.

Ellagen säger att Svenska kraftnät har ansvaret för att hålla den momentana balansen i kraftsystemet. Det kan diskuteras vad momentant balansansvar egentligen betyder i termer av vilken framförhållning som krävs av Svenska kraftnät. Men en viktigare diskussion är hur långt ansvaret egentligen sträcker sig?

Det kan enkelt konstateras att det varken är tekniskt möjligt eller samhällsekonomiskt rimligt att garantera fullständig leveranssäkerhet i alla situationer. Svenska kraftnäts uppdrag kan inte vara oändligt, oberoende av vad som totalt finns tillgängligt i kraftsystemet.

Historiken belyser alltså att frågan långt ifrån är ny. Dagens diskussion lyfter effektfrågans betydelse men saknar en grundläggande förutsättning, det vill säga vad är målet? Vad ska kraftsystemet klara? Svaret på detta är centralt för såväl producenter, elhandelsföretag, elnätsföretag som elanvändare. Inte minst är det viktigt för Svenska kraftnäts centrala uppdrag.

Med ett tydligt mål finns det möjlighet för Svenska kraftnät att analysera vilka resurser som krävs för att upprätthålla en god leveranssäkerhet på ett kostnadseffektivt sätt. Utifrån detta är det möjligt för Svenska kraftnät att bestämma en nödvändig volym, och sammansättning, av eventuella resurser för att fullgöra sitt uppdrag.

Jag menar att en tydlig definition av leveranssäkerhet är av avgörande betydelse och att detta naturligt ligger på riksdagens bord. Först när ett sådant beslut är taget finns den nödvändiga förutsättningen för en seriös diskussion om behovet av effekt. Diskussionen om kraftslagens för- och nackdelar som ständigt pågår är fel utgångspunkt för en konstruktiv dialog. En målfokusering på leveranssäkerhet är ett konkret steg på vägen mot det kraftsystem Sverige vill ha, och behöver.

Kjell Jansson
Vd Svensk Energi och före detta generaldirektör Svenska kraftnät

4 Kommentarer
Av KjellJansson
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Thomas Jakobsson skriver:

    Svaret på ‘Grundfrågan’ är ett rungande JA! Period!

  2. Bosse skriver:

    Förklara gärna hur en önskan om ett förtydligande av leveranssäkerheten kan vara en partsinlaga.
    Det går inte att avgöra om det behövs en effektreserv eller inte om vi inte vet vilket mål som ska uppfyllas. Och de facto innebär dagens situation att Svenska kraftnät har ett oändligt ansvar att hålla lyset på.

  3. Leif Tollén skriver:

    Att avveckla effektreserven 2020 samtidigt som kärnkraftverk kommer att stängas kommer nog att fungera ur marknadsmässig och (el)systemsynpunkt, men vad blir konsekvensen?. Men om man inkluderar företag och privatkunder vad blir då konsekvensen med tidvis mycket höga timpriser och eventuella bortkopplingar?

  4. Lars Johansson skriver:

    En tydlig partsinlaga. Det är ju så att elbolagen tjänar otroligt mycket på prisspikar och tar en obefintlig risk.

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet