Frivillig planering för stort elavbrott

Frivillig planering för stort elavbrott

Styrel är en effektiv men frivillig planeringsmetod vid manuell frånkoppling. Frivilligheten innebär att alla kommuner inte deltar. – Kommuners lokala engagemang ger samhället bättre skydd vid eleffektbrist, säger Kristina Westerdahl på Energimyndigheten.

Om elsystemet hotas av storavbrott, alla störningsreserver har slutat fungera och inga andra resurser finns tillgängligt kan Svenska kraftnät beordra manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK). Frånkoppling av vissa elledningar är systemoperatörens sista driftåtgärd för att skydda elnätet från kollaps.

Då väljer Svenska kraftnät ut ett geografiskt nätområde där MFK gör bäst nytta och beslutar hur mycket last (MW) som ska kopplas bort, och hur länge avbrottet ska vara. Det kräver lokal kunskap om hur ledningarna ska rangordnas.

Enkelt i teorin
Vilka elledningar som ska kopplas bort avgörs därför av det lokala nätbolaget i samarbete med kommunen och en handfull andra aktörer. En grundregel är att elanvändare med samhällsviktiga verksamheter ska prioriteras.

Det innebär att de har identifierats och förberetts i god tid före frånkopplingen. Det kan tyckas logiskt och självklart men är i praktiken lättare sagt än gjort. Därför finns Styrel med syfte att göra en storskalig eleffektbrist lättare att hantera.

Lokal dialog
Styrel är en nationell planeringsmetod. Nyckeln till en bra MFK finns däremot i en detaljerad och rutinmässig kommunikation mellan distributionsnätets nätägare och kommuner, regioner och andra offentliga och privata aktörer. Styrelsplaneringen bör beslutas på hög nivå i respektive organisation.

– Vi understryker hela tiden att Styrel kräver dialog, till exempel mellan regionen och kommunen om elanvändare inom hälso- och sjukvården, säger Kristina Westerdahl på Energimyndighetens enhet Trygg energiförsörjning.

Behövs Styrel?
Kristina Westerdahl har tidigare också arbetat som säkerhetsspecialist på Svenska kraftnät och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Med det rådande läget i Europa är kunskap om MFK och Styrel viktigare än någonsin.

Det är bland annat nödvändigt att förstå, menar Kristina Westerdahl, att Styrel är ett frivilligt åtagande – till skillnad från MFK som är en reglerad och lagstadgad metod. Frivilligheten bidrar till att inte alla kommuner deltar i Styrels planering. Energimyndigheten kan inte ge någon information om hur många kommuner som deltar eller tidigare har deltagit i Styrel.

Frivillighetens pris
Även fristående kommuner behöver planera sin beredskap inför ett eventuellt MFK-scenario. En planering oberoende från Styrel får dock konsekvensen att även dialogen med nätbolaget hamnar i skymundan.

För oberoende kommuner blir det en extra utmaning ovanpå det faktum att elnätets tekniska drift alltid kommer att prioriteras framför enskilda elanvändares behov, oavsett hur samhällskritisk verksamheten är. Det gäller även för deltagare i Styrels planeringsomgång.

– Ingen elanvändare kan garanteras el, inte ens prioriterade samhällsviktiga verksamheter. Driften av elnätet kommer alltid att vara viktigast. Om elnätet skadas kan det leda till långvariga avbrott och stora kostnader för elkonsumenterna och därför går skyddet av elnätet alltid först, säger Kristina Westerdahl.

Poäng ger förtur
Elledningarna rangordnas enligt ett automatiskt poängsystem, bland annat baserat på antalet samhällsviktiga elanvändare och var dessa befinner sig geografiskt. Poängsättningen granskas också manuellt för att undvika missförstånd. En elledning med endast en elanvändare och få poäng kan visa sig gå till kommunens akutsjukhus.

– Vi vill inte att man prioriterar för brett, som ”alla vårdcentraler i länet”. Då blir det ingen riktig prioritering. Man måste istället värdera varje enskild elanvändare specifikt, säger Kristina Westerdahl.

Ledningen styr
Då Svenska kraftnät och MFK har fokus på elnätets systemdrift vill det på lägre nätnivå alltid uppstå svårigheter som kan tolkas som mer eller mindre rättvisa. Vem som får el kan, trots Styrels planering, till synes tillhöra slumpen som kan slå åt båda hållen.

Det kan finnas elkunder med viktig verksamhet, dock ej samhällskritisk, som släcks ner då de är tillkopplade ”fel” ledning. Å andra sidan kan vissa elanvändare fortsätta att få el fast deras förbrukning kanske inte alls är varken kritisk eller ens nödvändig. En sommarstuga i närheten av ett sjukhus kan då råka behålla både el och värme.

Ej bara sjukhus
– Det går också att prioritera elanvändare med stora ekonomiska värden. De kan inte ges högsta poäng men det är bra att ha dem med på listan om det finns tekniska förutsättningar, säger Kristina Westerdahl.

– Om det är en högt rankad ledning och elnätsföretagets driftcentral medger att den fortsatt kan vara i drift så kommer också bostadsområden, idrottsanläggningar, biografer och allt annat som servas av samma ledning kunna te emot el.

En prioriterad elanvändare får gärna ha reservkraft utan att det påverkar prioriteringen. Ett nödströmsaggregat ska minska konsekvenserna vid elavbrott hos den egna verksamheten och kan ej jämna ut effektbrist i elnätet, så att ”straffa” aggregatägare med nedprioritering i Styrel ger fel signal, tycker Kristina Westerdahl.

Ny planeringsomgång
Det är snart tjugo år sedan begreppet Styrel först dök upp, men det dröjde till 2011 innan den första planeringsomgången var en realitet. Sedan dess förnyas processen vart fjärde år. Styrels tredje planeringsomgång är nu under arbete, något Second Opinion tidigare har beskrivit.

Kommunernas underlag med nya samhällsviktiga elanvändare kommer under 2022 att skickas till elnätsföretagen för komplettering och därefter åter till respektive länsstyrelse. Mellan omgångarna finns Styrels revidering om det har tillkommit elanvändare som måste inkluderas i planeringen.

Använd självstyret
Det är extra viktigt med lokal anpassning av Styrel, menar Kristina Westerdahl. Kommunernas och andra aktörers lokala engagemang minskar risken för ”slumpen”. Styrel tar dessutom inte hänsyn till om en elanvändares samhällsviktighet endast är säsongsbetonad. Det räcker att verksamheten måste prioriteras under delar av året för att tas med i planeringen.

– Kommuner bör med utgångspunkt i det kommunala självstyret själv peka ut vilken samhällsservice de behöver prioritera om det uppstår akut eleffektbrist, säger Kristina Westerdahl.

Styrels elanvändare prioriteras
Elnätsbolagen lämnar inga synpunkter på kommunens prioriteringar utan tar emot och använder underlaget till sin egen planering, påpekar Kristina Westerdahl. Det kräver dock att kommunen deltar i Styrel.

– Den dagen Svenska kraftnät ger order om frånkoppling med MFK ska nätbolaget prioritera elanvändare som har identifierats inom Styrel, säger Kristina Westerdahl.

 

* * *

 

Hjälper kommunalt: Styrel är inte en obligatorisk planeringsmetod. Energimyndigheten vill därför uppmuntra alla kommuner att delta. Våren 2022 öppnar myndigheten för att kommuner kan ersätta delar av ordinarie planeringsomgång med en mindre ambitiös revidering av underlaget, eller återanvända planeringsunderlaget från omgång 2. Styrels handbok riktar sig särskilt till kommunala och andra offentliga handläggare.

Stödjer nationellt: Styrel betyder ”styrning av el till prioriterade elanvändare” och ska identifiera samhällsviktiga elanvändare som kan undantas frånkoppling. Det är samtidigt namnet på Energimyndighetens nationella planeringsmetod som ska lindra konsekvenserna av Svenska kraftnäts manuell förbrukningsfrånkoppling (MFK).

 

2 Kommentarer
Av Morten Valestrand
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars Kamél skriver:

    Om svensk energipolitik hade gått ut på att bygga ut kärnkraften, i stället för dysfunktionell vindkraft, skulle det inte ha behövts några planer på att koppla bort elanvändare vid effektbrist. För det hade aldrig blivit någon effektbrist.
    Nedläggningen av kärnkraften och utbyggnaden av vindkraft, och då inte bara i Sverige, utan också i grannländer, ligger till stora delar bakom de rekordhöga elpriserna i vintras.
    Och de politiker som ligger bakom den vettlösa energipolitiken verkar inte begripa hur vettlös den är. I stället tror de sig kunna lösa problemen som utbyggnaden av vindkraften har orsakat genom att bygga ut vindkraften ännu mer.

  2. Klas Roudén skriver:

    Målsättningen från Svenska kraftnät (Svk) med MFK är att som en sista operativ driftåtgärd frånkoppla belastning av en önskvärd (stor) effekt med så liten samhällsskada som möjligt.

    Här lämpar sig elvärme allra bäst p g a dess fördröjda inverkan hos konsumenten. Men tyvärr kommer även objekt med lågt effektinnehåll att frånkopplas, med samhällsskada som en omedelbar följd, t ex kassasystem inom varuhandel o transport.

    Selektiv frånkoppling av elvärme i olika gruppcentraler, via dagens datakommunikation där för mätning, borde ha införts, vilket tidigare föreslagits, i varje fall av undertecknad. Och då givetvis med ett roterande system för från- och tillkoppling.

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet