Svenska kraftnät har upphandlat nytt flerårigt avtal för avhjälpande åtgärder med gasturbiner, tidigare kallat störningsreserven. Efterhand ska all reservkraft handlas på den kortsiktiga mFRR-marknaden men för gasturbinerna lär det dröja.

Svensk Kraftreserv kommer inte att lägga ut sina gasturbiner på kapacitetsmarknaden mFRR, mest känd som den manuella frekvensåterställningsreserven manual Frequency Restoration Reserve. Varken gasturbinernas särskilda teknik eller kostnadsbild passar den typen av kortsiktig effekthandel, enligt Jonatan Hellborg, marknadsansvarig på Svensk Kraftreserv.

Bild: Ersättningen till reservkraft förändras och visionen är en aktiv reservkraftsmarknad med korta avtal och många aktörer.

– Det enda vi idag vet med säkerhet är att Svensk Kraftreserv inte kommer att gå in på mFRR-marknaden inom de närmaste åren, säger Jonatan Hellborg. Det är mer bekymmersamt att marknadens strävan mot kortsiktighet redan påverkar den långsiktiga planeringen.

Ramavtal men ej mFRR
Det är dock inte gasturbinerna som är sänket i den pågående men mycket fördröjda marknadsomställningen, utan att mFRR-marknaden har så stor brist på inbudade resurser att det inte på långa vägar är försvarligt att kapa bort alla långa kontrakt. Likviditeten på mFRR marknaden har förbättrats och fortsätter i rätt riktning, men hur lång tid det kommer dröja innan behovet av dessa långa kontrakt försvinner är svårt att sia om, menar Jonatan Hellborg.

I oktober ingick Svenska kraftnät ett nytt ramavtal med dotterbolaget Svensk Kraftreserv och Unipers bolag Sydkraft Thermal Power AB gällande de gasturbiner som hittills har varit en del av störningsreserven. De nya 5-åriga kontrakten sträcker sig från 1 januari 2025 och 2029 ut.

Reservkraft kräver långsiktighet
Reservkraftsmarknaden behöver troligtvis längre tid på att bygga upp sig till acceptabel tillförlitlighetsnivå än vad det nya ramavtalets femåriga kontrakt kan säkra. Det handlar snarare om tio år in i framtiden innan kapaciteten är fullgod, menar Jonatan Hellborg. I väntan på bättre tider måste kraftsystemets reservkapacitet säkerställas genom långa kontrakt som kompletteras med stödtjänster och annan reservkraft.

Hur det blir på 2030-talet vet däremot ingen, annat än att kraftnätets grundläggande leveranssäkerhet äventyras om det inte finns tillräcklig tillgång på snabb reservkraft. Den politiska marknadstanken är att det alltid ska finnas så mycket färdig upphandlad kapacitet för hantering av alla typer incidenter att det inte ska finnas minsta lilla tvivel runt leveranssäkerheten.

De flesta praktiker, prognosmakare och analytiker lutar åt att kraftsystemet blir beroende av olika former för upphandlingar och avrop också långt in i framtiden, särskilt med tanke på samhällets stora elektrifiering och växande intermittenta elproduktion. Svenska kraftnät har själv uttryckt att mFRR-kapacitet för hantering av dimensionerande fel och referensincidenter – alltså just den kapacitet som gasturbinerna garanterar – ”kan behöva säkras med kompletterande avtal även under en längre tid framåt”. Ett stalltips är därför att det nya ramavtalet inte blir det sista.

Affärsmodellen är beredskap
EU:s vision är en aktiv reservkraftsmarknad med just korta perspektiv och många aktörer. Längre kontrakt hindrar nya leverantörer att snabbt komma in på marknaden, en verklighet som också det nya ramavtalet har anpassats till. Det Svensk Kraftreserv och Uniper ska leverera är överbelastningsresurser i beredskap, en uppgift gasturbinerna har visat sig klara utmärkt.

– Uppdraget är att stå stilla och vara en kapacitetsreserv. När vi kör blir det under korta stunder så våra inkomster kommer från att vi står beredd att köra. Ersättning betalas ut till avropade bud även om resursen inte aktiveras, säger Jonatan Hellborg.

Korta avtal utmanar
I sin nya upphandling har Svenska kraftnät kortat ner avtalstiden med ett par år och ändrat från klassiska samlingskontrakt till bilaterala kontrakt med olika funktioner och nyttor som kan budas ut och köpas in var för sig. Å andra sidan innebär kortare kontrakt större utmaningar för fasta anläggningar med snabbverkande gasturbiner.

Nackdelen är att man kan tvingas tänka mer kortsiktigt än vad som egentligen är nyttigt för verksamheten, som till största delen består av flygderivat utplacerade i SE3 och SE4. Det är emellertid ingen specifik utmaning för just Svensk Kraftreserv, påpekar Jonatan Hellborg. Enligt vanlig marknadslogik innebär korta avtal också kortare investeringshorisont med följden att större risk läggs på ägaren.

Motsägelsefull elektrifiering
Att ingen egentligen vet vad som kommer att hända med reservkraften kan dock gröpa ur affärsmodeller, investeringar och tekniska uppdateringar. För Svensk Kraftreserv och andra leverantörer kan det bli en till synes motsägelsefull utveckling då planeringsbehovet för stabila systemtjänster i kraftnätet samtidigt är större än någonsin, och därmed behovet för långsiktighet, rambetingelser och pålitlig information.

– Om det inte finns långsiktighet i kalkylerna är det svårt att sätta upp ett seriöst business case med tanke på hur lite våra gasturbinanläggningar körs. Med för kort horisont går det inte att göra några tyngre marknadsbaserade intäktsprognoser och vi kan inte vara lika långsiktiga kring nyinvesteringar, säger Jonatan Hellborg.

De nya marknaderna
Nu jobbar TSO:erna över hela det nordiska synkronområdet med att utveckla lockande incitamentet för den tyngre delen av stödtjänsternas reglermarknad. Dagliga upphandlingar av mFRR-kapacitet påbörjades hösten 2023 och sedan dess har kapaciteten ökat rejält.

Vid horisonten finns också mFRR-marknadens automatisering som kommer att välja de billigare alternativen framför gasturbinernas dyrare elproduktion. Enligt Svenska kraftnät blir det till exempelviktigt att få på plats mFRR EAM (Energy Activation Market) för automatisk bedömning och beställning av reglerkraft.

Det nyaste är samordningen av större geografiska områden i gemensamma kapacitetsmarknader. I november 2024 startade ett nytt nordiskt mFRR-samarbete mellan Finland, Sverige och Danmark inom ramen för den nya nordiska balanseringsmodellen NBM (Nordic Balancing Model). På denna trilaterala mFRR-marknad kommer avrop att ske dagen före driftdygnet.