Forskning om kundflexibilitet: Storanvändare vill ha fast pris

Forskning om kundflexibilitet: Storanvändare vill ha fast pris

Ju mer el som du använder, desto mer benägen är du att binda priset i ditt elavtal. Ju högre inkomst du har, desto mer benägen är du att använda el under effekttopparna.

Det här visar Energimarknadsinspektionens senaste forskningsrapport om kundflexibilitet och ger slutsatsen att användarnas beteende i dag snarare stärker effektproblematiken än bidrar till lösningar.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

I diskussionerna om framtidens energisystem sätts stor tilltro till kundernas möjlighet att vara flexibla, för att på det sättet parera såväl effektproblematik som varierande elproduktion. Samtidigt tar Umeå universitetet på uppdrag av Energimarknadsinspektionen forskningsläget vidare. Second Opinion skrev om den första studien i vintras, där slutsatsen var att kunders intresse för att agera på elpriset är väldigt låg, för att inte säga obefintligt.

Forskningsgruppen ledd av Runar Brännlund på uppdrag av Energimarknadsinspektionen tagit nästa steg med en ny studie som presenterades före sommaren och kommer fram till ännu fler tydliga slutsatser.
– Det verkligt nya som vi ser i denRunarBrannlund_liten_webb.jpg här undersökningen handlar om hur vårt konsumtionsmönster för el förändras med högre inkomster. Vi vet sedan tidigare att konsumtionsnivån ökar med ökad inkomst och vi ser nu att även mönstret förändras. När vår inkomst stiger tenderar vi att använda mer el under den tid då vi redan konsumerar, framför allt morgnar och kvällar. Det här innebär att om vi har ekonomisk tillväxt med ökade inkomster, så förstärker det pristopparna och effektproblematiken, säger Runar Brännlund.

I studien har Umeå universitet även tittat närmare på vem som väljer att binda priset i sitt avtal. Slutsatsen är att ju större elanvändning ett hushåll har desto större är benägenheten att vilja ha fast pris. Det handlar om deras riskaversion berättar Runar Brännlund, kunderna vill skapa förutsägbarhet och minska risken för att få en överraskning när elräkningen kommer.

Att det är just storanvändarna som har det här beteendet får konsekvenser för systemet.
– Ju högre prisvolatilitet vi får, desto mer ökar incitamenten för storkonsumenter att binda sina elavtal till fast pris. Därför kan man dra slutsatsen att reformen med timmätning får en liten effekt, eftersom det är de som har liten elförbrukning som är mest benägna att inte låsa prisnivån i sitt elavtal.

En tredje tydlig slutsats som man har kunnat dra i den senaste studien är att kundernas uppfattning om elpris och elkostnader varierar mycket bland kunderna. Många hushåll tror både att elpriset är mycket högre än vad det i realiteten är och att kostnaden för att till exempel använda en köksapparat är högre än vad den är.

Om man tror på idén med att medborgare ska vara välinformerade, resonerar Runar Brännlund, så skulle den informationen kunna förstärka effektproblematiken.
– Risken är att om man som konsument blir informerad om att det är billigare med el än vad de tror, så finns en sannolikhet att vi använder mer el när vi är hemma och förstärker effekttopparna, säger Runar Brännlund.

Undersökningen visar också att elkunderna inte är intresserade av att få veta mer om elpriser och elkostnader. Runar Brännlund tror att det beror på att kostnaden för el är en sådan liten del av en hushållsbudget, men det kan förändras.
– I dag utgör elkostnaden bara några procent av hushållsbudgeten. Men säg att priserna skulle femdubblas, då skulle det bli ett annat läge. Skulle priserna ha fastnat på de nivåer vi såg under vintern 2010 så är frågan om elkunderna hade agerat annorlunda, säger han.

Runar Brännlund ser alltså hittills i sin forskning inga tendenser på att flexibiliteten är särskilt stor bland elanvändarna. Han pekar i stället på att utvecklingen snarare skulle kunna gå mot mindre flexibilitet bland elkunderna förutsatt att vi får tillväxt med högre inkomster, att fler använder mer el och att fler därmed väljer att binda sina elavtal till ett fast pris.

Kundflexibilitet är ett relativt outforskat område och därför har övriga EU varit intresserat av att ta del av resultaten. Energimarknadsinspektionen har därför också valt att bara publicera rapporten på engelska. Runar Brännlund har bland annat vid ett tillfälle i Bryssel presenterat sina resultat och han märker en skillnad mellan hur det tas emot där och här.
– I Sverige är vi mer marknadsorienterade och har en tro att marknaden löser det här på något sätt. Medan byråkrater inom EU som jag har mött mer har inställningen: Hur ska vi reglera bort oflexibiliteten då?

2 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Helge Kneese skriver:

    Ja, har jag mer pengar har jag råd att använda fler saker som kräver energi.

    När blev energi något ont? När blev användandet av energi något ont?

    Energi är något bra, det avlastar oss från tunga och tråkiga uppgifter och skapar välstånd och tid till annat. Ge hela världen tillgång till billig energi.

    En helt annan sak är hur vi väljer att producera och distribuera energin.

  2. Anders Kjellström skriver:

    Föbrukarflexibilitet för villaägare med elvärme är enkel, hämta morgondagens timspotpris och styr värmen efter priset med en Raspberry pi dator.
    Utrustningen kostar ett par tusenlappar och kan installeras på några timmar!

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet