Ei har räknat på vad ökad efterfrågeflexibilitet kan bidra med för vinster till samhället. Samhällsvinsterna har sedan ställts mot kostnaderna för det föreslagna åtgärdspaketet.

Det här är den andra artikeln om Energimarknadsinspektionens (Ei) utredning av efterfrågeflexibilitet. Läs också: Småhus viktigast för efterfrågeflexibilitet.

– Våra beräkningar visar att vinsterna för samhället är större än kostnaderna. Vinsterna uppstår framförallt på grund av att produktionsresurserna kan användas mer effektivt jämfört med idag. Får vi en marknadsmodell där efterfrågeflexibiliteten kommer in i prisbildningen på dagen-före-handeln kommer resurserna att utnyttjas på ett bättre sätt, säger Karin Alvehag på Ei.

Att nätdriften blir effektivare när efterfrågeflexibiliteten slår igenom leder också till betydande samhällsvinster. Här handlar det om minskade investeringsbehov, minskade nätförluster i samband med överföringen och minskade kostnader för överliggande nät. För enskilda tillfällen när lokalnätsägare riskerar att överskrida sitt abonnemang för överliggande nät kan de göra väldigt stora besparingar genom att kunderna minskar sin förbrukning.

De beräkningar som Ei har gjort för sitt åtgärdspaket visar att kostnaderna uppgår till 769 miljoner kronor per år och engångskostnader på drygt 21 miljoner kronor. Samhällsvinsterna i form av billigare frekvenshållning, minskad risk för effektbrist, lokala nätproblem samt få till en effektivare resursanvändning överstiger 769 miljoner kronor med råge. Om man lyckas utnyttja 100 procent av efterfrågeflexibiliteten är den årliga besparingen närmare 1,8 miljarder kronor, vid 50 procent av efterfrågeflexibiliteten närmare 1,2 miljarder kronor. Med 100 % efterfrågeflexibilitet menas att alla villakunder väljer att vara flexibla i sin elanvändning för uppvärmning. Analysen av nyttorna bygger på resultat av tidigare studier. Som underlag för beräkningen av samhällsvinsten för en effektiv resursanvändning har Ei använt en elmarknadsmodell för att simulera prisvariationer 2030.

Efterfrågeflexibiliteten innebär en stor ekonomisk samhällsvinst, vilka aktörer kommer vinsten att tillfalla?
– Genom att kundernas förutsättningar för att vara flexibla i sin elanvändning förbättras stärks kundernas ställning på marknaden då de mer kan påverka sin elkostnad, säger Karina Alvehag.

Ei om nyttan med en tidsdiffrentierad elnätstariff:
”En småhusägare som kan flytta elanvändningen för uppvärmning inom dygnets samtliga timmar uppskattas kunna minska sina elkostnader med cirka 2 200 kronor om året genom att välja en tidsdiffrentierad tariff.”

Andra aktörer som är vinnare på ökad efterfrågeflexibilitet, enligt Ei, är producenterna av förnybar produktion då dessa kraftslag kan utnyttjas mer än tidigare. Elnätsföretag kan också få ett effektivare nätutnyttjande vilket gynnar både företagen själva och i förlängningen kunden genom lägre tariffer. Även energitjänsteföretag och andra aktörer som hjälper kunden att realisera värdet av sin efterfrågeflexibilitet kommer vara vinnare i och med en större efterfrågan på smarta tjänster och avtal, bedömer Ei.