Det finns inga tecken på olaglig manipulation på nordiska flexmarknader. Marknadsövervakning och rapportering behöver ändå utvecklas efterhand som marknaderna växer och blir fler, menar Sofia Eng på NODES och koordinator för sthlmflex. Under tiden har operatören sin egen regelbok.

– Vi har hittills inte sett tecken på att någon aktör på sthlmflex har försökt gejma marknaden, säger Sofia Eng, Senior Project Manager på marknadsoperatören NODES och koordinator för NODES flexibilitetsmarknad inom sthlmflex.

Det betyder inte att man för alltid kan bortse från möjligheten att en marknadsaktör eller enskild trader kan tänkas försöka manipulera flexibilitetsmarknaden eller elpriserna genom marknadsinflytande eller otillbörlig marknadspåverkan, menar Sofia Eng.

Second Opinion har i ett par tidigare artiklar skrivit om prismanipulation och skadligt marknadsspel på elmarknaden. Se definition nederst.

Gejming, eller spelande med marknadspriser, är en teoretisk möjlighet som måste tas på allvar, enligt Sofia Eng. Särskilt i situationer med strategisk budgivning när det finns strukturell överbelastning i överföringsnätet måste man som ansvarig operatör vara vaken.

– Alla marknadsaktörer på NODES flexmarknader måste godta vår egen regelbok med regler för hur handeln ska skötas. Regelboken förbjuder otillbörlig marknadspåverkan och ger NODES rätt att övervaka marknaden och dela information med tillsynsmyndigheter. Den gäller också på sthlmflex, säger Sofia Eng.

Lagändring på sikt
Ur NODES synvinkel som oberoende marknadsoperatör måste det skadliga elmarknadsspelet inc/dec bekämpas genom transparens, tydliga regler och vägledning till vad gejming och marknadsövervakning är. Lagar och regelverk för flexibilitetsmarknaden behöver utvecklas så osäkerhet kan undvikas och rätt pris säkerställas, menar Sofia Eng. (Förklaring av inc/dec nederst.)

– I det längre loppet kan det betyda nya bestämmelser om rapporteringsplikt och förbud mot otillbörlig marknadspåverkan, kanske straffavgifter om förbudet bryts. Det leder till att marknadsaktörerna utvecklar interna kontrollsystem för att se till att enskilda individer inte manipulerar marknaden.

Engelska erfarenheter
Under tiden använder NODES sin egen regelbok. NODES är idag en ledande europeisk flexmarknadsoperatör ägd av norska Agder Energi med huvudkontor i Norge och avdelningskontor i Tyskland och Storbritannien. Agder Energi har drivit flexmarknader i Norge och på kontinenten långt innan NODES etablerades 2019. NODES har därför lång erfarenhet av marknadsövervakning och rutiner för att säkerställa att kontrakt och beteenderegler följs.

Särskilt den engelska flexmarknaden – fortfarande ett testprojekt – har Sofia Eng jobbat mycket med. Storbritannien ligger idag snäppet före de nordiska länderna när det gäller att utveckla incentiv för nätbolag att köpa flexibilitet, något som huvudsakligen måste ske utifrån lokala förutsättningar.

– I England har regulatorn Ofgem delat ut höga straffavgifter för marknadsmanipulation av elmarknaden. Det ger incitament till att marknadsaktörerna inför interna kontrollsystem, säger Sofia Eng.

Incentiv för transparens
Att flexmarknader däremot tenderar att släpa efter den vanliga elmarknaden vad gäller reglering och uppmärksamhet från nationell nivå och uppåt (EU) är enligt Sofia Eng varken dramatiskt eller märkvärdigt. Handel med flexibilitet är trots allt en ny, liten och översiktlig nisch med låg likviditet.

– Därför befinner sig också dialogen mellan marknaden och myndigheterna i en startfas, säger Sofia Eng.

Det börjar komma detaljerade tillsynskrav för elnätsbolag som köper flexibilitet för att se till att den köps på ett transparent sätt, men fokus ligger främst på att utveckla incentiv för att nätbolagen själva ska komma igång med att köpa flexibilitet på ett marknadsmässigt sätt, berättar Sofia Eng.

ACER avvaktar
På den ordinarie elmarknaden kräver till exempel EU-förordningen REMIT att all insiderinformation offentliggörs och alla transaktioner registreras. REMIT är det regelverk som styr kraven på integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för el och gas, men som idag inte inkluderar reglering av flexibilitetsmarknader.

Sofia Eng NODES. Foto: Nicki Twang.

– Idag finns inget krav på att levererad flexibilitet ska rapporteras till regulator, alltså Energimarknadsinspektionen eller ACER. På sikt bör det ändå etableras ett europeiskt eller nationella regelverk för flexmarknader och en möjlighet kan vara att ta utgångspunkt i just REMIT, säger Sofia Eng.

Se flexmarknadens nytta
Det är viktigt att ha inc/dec–spel i åtanke när man sätter upp de långsiktiga spelreglerna för flexmarknader, konkluderar dessutom en rapport av DNV på uppdrag från NODES. Möjligheten till inc-dec-spel ”kräver uppmärksamhet vid utformning, drift och övervakning av lokala flexibilitetsmarknader”, slår rapporten fast.

Utmaningen är att inte överreagera men att ”hitta åtgärder som kan förhindra inc-dec-bud utan att flexleverantörernas affärsnytta försvinner”, enligt Jørgen Bjørndalen, energirådgivare i DNV som har skrivit rapporten. För både aktörer och myndigheter handlar elmarknaden om att använda lagom strama tyglar och istället ha rutiner som kan identifiera eventuella tecken på marknadsmanipulation.

Risk kräver rutiner
I en kommentar under Second Opinions artikel Holmberg: Risk för marknadsspel på flexmarknader skriver Jørgen Bjørndalen att man ”i rädsla för gejming inte får kasta ut barnet med badvattnet”. Spelmöjligheterna är trots allt begränsade och spelförsök är inte nödvändigtvis svåra att upptäcka, menar han. Sofia Eng är enig.

– Det är en viktig punkt. Även om riskerna med gejming måste erkännas och hanteras så överväger fördelarna med att etablera flexmarknader för lokal trängselhantering, säger Sofia Eng.

– Man får undvika att hindra handel med flexibilitet enbart för att det finns en teoretisk möjlighet till manipulation. Då ska man istället sätta upp tydliga rutiner och system för marknadsövervakning som gör det ointressant att spela på priser mellan olika marknader.

———-

Inc/dec är ett skadligt spel: Begreppet inc/dec härrör från engelskans increase/decrease som betyder höja/sänka. Det refererar till att prismanipulation på el- och flexibilitetsmarknader kan ske genom utnyttjande av prisskillnader mellan marknader med olika förutsättningar eller olika regelverk. Genom att flytta elhandeln mellan exempelvis elbörsens spotmarknad och systemoperatörens balansmarknad och samtidigt höja/sänka elpriset så kan en fulspelare försöka öka sin egen vinst utan att producera en enda ny kilowattimme. Den typen av arbitrage kan vara mycket skadligt ur marknadssynpunkt men också olagligt – dock inte alltid. Vissa typer av prisbollande mellan marknader kan ge positiva incitament. Elmarknadens grå och ibland svarta version av arbitrage är däremot mycket negativ. Se tidigare artiklar i ämnet.

NODES rapporter om inc/dec: Certifierings- och analysföretaget DNV har på NODES uppdrag tittat närmare på marknadsbaserad mothandel, arbitrage och inc-dec på flexmarknader i  rapporten Why it works – Market based redispatch in the distribution grid. Redan 2019 sponsrade NODES (tillsammans med bland annat Pöyry) en rapport om faran för marknadsspel på bland annat den tyska elmarknaden (pdf).

Sthlmflex fortsätter: Sthlmflex är ett FoU projekt som drivs av Svenska kraftnät, Vattenfall Eldistribution on Ellevio. ”Vi kan nu konstatera att flexibilitetsmarknaden fungerar och behövs. Därför förlängs projektet i två år. Vi ska nu finslipa detaljerna och öka incitamenten för att ännu fler aktörer ska delta på marknaden.” Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät.

Vad flex är: Flexmarknader handlar med flexibilitetsprodukter för att skapa bättre tillgänglighet i elnätet. Flexhandel är särskilt nyttig i lokalnät på låg- och mellanspänningsnivå där en elkund exempelvis kan sälja in reducerad elförbrukning som en tjänst eller produkt. Priset avgörs på marknadsplatsen, antingen inbudad i förväg eller ”on spot” i realtid.

Foto: Micael Widell på Unsplash