Flera medier missar problemet lågt elpris och uteblivna investeringar

Flera medier missar problemet lågt elpris och uteblivna investeringar

Dagens låga elpris gör investeringar i ny kraftproduktion olönsamma. Det slår mot de nödvändiga investeringar som måste till för att säkra framtidens elproduktion. Men det här missar flera medier att rapportera om.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Vintrarna 2009 och 2010 var spotpriserna på den nordiska elmarknaden höga. Elproducenterna beskrevs av medierna som de stora vinnarna som gjorde gigantiska vinster på en dysfunktionell elmarknad. 

Second Opinion Energi gjorde då en genomgång av hur medierna i sina analyser och krönikor beskrev elmarknaden. Resultatet var slående: mediernas bild av elmarknaden var ensidigt negativ.

Nu, fem år senare, har vi en annan situation med ett helt annat prisläge. I januari 2010 var det genomsnittliga spotpriset för Sverige på den nordiska elmarknaden 67 öre/kWh, 2015 var det samma månad under hälften av detta: 28 öre/kWh. Frågan är om medierna i dag drar kopplingarna mellan det låga elpriset och hur de aktörer som producerar el påverkas. Både ja och nej. Det skiljer sig nämligen åt är Second Opinion Energis slutsats efter att ha tittat på hur fem medier det senaste året har rapporterar om det låga elpriset och dess betydelse för investeringar på elmarknaden.

Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet berör inte frågan på ett tydliget sätt. Aftonbladet och Expressen överhuvudtaget inte och DN nämner ett fragment av frågan i en intervju med Magnus Hall. Däremot Svenska Dagbladet och Sveriges Television lyfter fram problematiken vid flera tillfällen. Underlaget för genomgången är ungefär 150 artiklar och sökorden som har använts i medietjänsten Mediearkivet samt på www.svt.se är elpris och elmarknad. Sökperioden är 2014-02-01–2015-01-31.

Att tre medier inte tydligt belyser det låga elprisets negativa effekt på investeringarna är anmärkningsvärt. Särskilt sett i ljuset av att när det var högt elpris gjordes en rad långtgående slutsatser om marknadens dysfunktion, att marknaden i dag skulle vara dysfunktionell borde därmed också bli den mediala slutsatsen. Att elpriserna är låga, till och med historiskt låga, berättas och kopplingar till dåliga resultat för Vattenfall görs och att det får betydelse för lönsamheten.

SvD skiljer sig åt och berättar om problematiken och i artikeln Högre elpriser att vänta i framtiden görs kopplingen mellan det låga elpriset och uteblivna investeringar tydligt.

Samtidigt ser inte de låga elpriserna ut att stiga inom en nära framtid, något som krävs för att kraftbolagen ska vara villiga att investera i nya kraftverk – oavsett om det handlar om gas eller kärnkraft.
– I dag är priserna så låga att det inte går att investera i någon typ av ny energi som inte är subventionerad. I längden innebär det också att priserna sannolikt behöver gå upp, säger Mats Ladeborn, ansvarig för kärnkraftsutveckling på Vattenfall.

SVT belyser vid flera tillfällen kopplingen mellan uteblivna investeringar och det låga elpriset för framför allt sol- och vindkraft. Under rubrikerna Solcellspark behöver högt elpris, Lågt elpris bromsar vindkraften och Lågt elpris ger ras för vindkraft kan man läsa om kopplingen:

Anledningen till att det idag är så svårt att hitta finansiering är att elpriserna på några år sjunkit kraftigt. Vindkraften har på senare år byggts ut kraftigt vilket ökat tillgången på el.
-Jag är inte förvånad över att byggandet måste skjutas på framtiden. Alla projektörer säger att det är tufft med lönsamheten nu när elpriserna är så låga, säger Jonas Lundmark, anställd på Piteå kommun och projektkoordinator för vindkraftcentrum i Barentsregionen.

Men även andra kraftslag beskrivs, här i en artikel om att industriföretaget Andritz varslar på grund av uteblivna investeringar inom vattenkraften:
Men ett sjunkande elpris har gjort att vattenkraftsbolagens investeringar läggs på is, och det får konsekvenser för Andritz.
– Vi ser en vikande orderingång, säger Roger Nöjdh, vd på Andritz Hydro till SVT Jämtlandsnytt. Ett lågt elpris gör att kraftbolagen tjänar mindre pengar och då investerar man mindre.

Men SVT skriver alltså mest om vind- och solkraft. SvD har ett bredare perspektiv och till exempel i en journalistisk analys skriven under rubriken Tiden börja rinna ut för vilket energisystem Sverige ska satsa på kan man läsa:
En sak är dock i princip alla överens om. Eran med billig energi är över. För att kraftbolagen ska investera i ny energiproduktion över huvud taget de kommande decennierna behöver elpriserna troligtvis fördubblas – eller så får skattebetalarna stå för notan.

Att det är så här berättade elmarknadsanalytikern Niclas Damsgaard redan 2011 här på Second Opinion Energi. Han förklarade att elpriset till och med då var för lågt för att få till nya investeringar i kraftproduktion. Han pekade i en senare artikel på riskerna med att släppa investeringsincitamenten till politiska beslut:

Om man bestämmer sig för att politiskt kapa topparna så rycker man undan fundamenten för att få investeringar i konventionell elproduktion, för det är i topparna lönsamheten för att få till investeringar finns. Om vi går på den här vägen kommer vi att se ännu mer politiska ingrepp och få en situation som vi har i Storbritannien där investeringarna är centralstyrda, allting behöver statligt stöd för att investeringar ska till. Det är inte långsiktigt bra för vare sig elbolag eller kunder. Jag tror inte att staten är bättre på att bedöma investeringar än elbolagen själva.

Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*