Fler risker än möjligheter med ny elmarknadsmodell

Fler risker än möjligheter med ny elmarknadsmodell

Förslaget om en ny elmarknadsmodell riskerar att bli en dyr affär för Sveriges elkunder, utan någon märkbar nytta. Många av de utmaningar som initierade arbetet med att ta fram en ny modell har redan lösts. Det har varit utgångspunkten i vårt svar på Energimarknadsinspektionens rapport om en ny modell för elmarknaden som vi lämnade in idag.

För ungefär ett decennium sedan låg de svenska elpriserna på en avsevärt högre nivå än i dag. I syfte att öka konkurrensen mellan elhandelsbolagen och på så sätt pressa priserna föddes idén om en elhandlarcentrisk marknadsmodell. När den politiska processen nu har kommit så långt att modellen skulle kunna förverkligas står den svenska elförsörjningen istället inför helt andra utmaningar. Frågan är om det är en ny elmarknadsmodell som är lösningen?

Det finns förvisso flera delar av utredningen där vi har gjort en liknande analys. En ökad grad av samfakturering skulle underlätta för kunderna och det stadigt ökande användandet av e-fakturor och moderna betallösningar kommer sannolikt att avhjälpa problemet på tämligen kort sikt; men vi är inte främmande för diskussioner om rationella sätt att förenkla för kunderna. Vi tycker även att förbättrade processer för informationshantering på elmarknaden är ett gott initiativ och bidrar gärna med våra erfarenheter och vår kunskap kring hur informationen bäst delas och används.

Den mest allvarliga bristen i utredningen anser vi vara synen på nyttan som finns i kundkontakt för elnätsbolagen. Redan i dag är den digitala information om kundernas elanvändning som vi får genom våra direktkontakter med våra kunder av stor vikt för att vi ska kunna erbjuda säkra och effektiva leveranser av el. I framtiden kommer dessutom information om elanvändning att vara än mer viktig för att vi ska kunna klara att rusta elnätet inför de nya krav som omställningen till förnyelsebar energi innebär.

Vi vänder oss också mot tanken på att det med nödvändighet skulle vara enklare för kunden att bara kunna vända sig till en aktör istället för två med frågor och synpunkter. För att dra en parallell: anta att en kund var tvungen att vända sig till sin bredbandsoperatör för att fråga varför datorn inte startar eller till datortillverkaren för att fråga varför det går så långsamt att ladda en sida på webben. För att kunderna då ska kunna få samma kvalitet i kundservicen krävs att respektive aktör skaffar sig samma kompetenser och erfarenhet som den andre aktören redan har. Därmed försvinner också de påstådda effektivitetsvinsterna och riskerar snarare att leda till högre kostnader.

Vi ser i dag också en mer mogen marknad med mer medvetna och aktiva konsumenter som dessutom har tillgång till verktyg som till exempel Ei:s egna tjänst Elpriskollen. För 15 år sedan hade mellan 60 och 70 procent av kunderna anvisningsavtal – i dag ligger andelen på tolv procent. I stället för en kostbar reform som leder till långtgående förändringar föreslår vi en lösning där man helt enkelt stänger möjligheten för kunderna att agera ”soffliggare”. Principen ”Inget avtal – Ingen el” skulle vara betydligt enklare, snabbare och billigare att implementera med samma fördelar och långt färre nackdelar. För särskilt utsatta kunder som av någon anledning inte kan välja elavtal på egen hand ser vi behovet av stöd till dem men menar att detta bättre kan hanteras av sociala myndigheter.

Utredningen riskerar även att, i sin nuvarande form, introducera nya problem på den svenska elmarknaden. Med en centraliserad elmarknadshubb skapas ett register som vid ett dataintrång skulle leda till att större mängder känsliga data läcker än om denna data förvarades på olika ställen. Vi ser också att en större kreditrisk uppstår för elnätsbolagen om elhandlarna sköter all fakturering. En privatkund som kommer på obestånd utgör ingen signifikant kreditpåverkan på ett elnätsbolag men en elhandlare som gör det är en helt annan sak.

Nästa år kommer regeringen att lägga en proposition med förslag som ska öka efterfrågeflexibiliteten. Vi är övertygade om att en framgångsrik implementering av denna i första hand handlar om modern teknik med smartare nät och mätare – inte om att strukturera om elhandelsmodellen på ett i många avseenden överflödigt eller rent av kontraproduktivt sätt. Om kunden ska vara i centrum borde vi fokusera på en kundcentrisk- snarare än en elhandlarcentrisk modell.

Läs Ellevios remissvar.

Bild: Johan Lindehag
Foto: Ellevio

1 Kommentar
Av Johan Lindehag
vd Ellevio
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade med *

1 Kommentar

  • Anders Kjellström
    1 december, 2017: 3:25 e m

    Efterfrågeflexibilitet kommer vara nödvändigt för att ge plats för laddning av alla eldrivna fordon vi får framöver!
    Nya modeller för att utnyttja lokalnäten behöver tas fram!

    Svara

    Prenumerera på artiklar


    Boken om Sveriges gasberoende

    Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

    Boken om Sveriges elsystem

    Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

    Senaste artiklarna

    Skriv på Second Opinion

    Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
    Skicka in din text
    Vara-amnen

    Ur arkivet