Den 24:e maj höll Energikommissionen ett expertseminarium för att diskutera hur värmemarknaden kan bidra till förbättrad funktion av den framtida elmarknaden. En ny studie visar att effektbalansen i kraftsystemet kan förbättras med i storleksordningen 3 500 MW via ökad användning av fjärrvärme och kraftvärme.

Fortum Värme har tagit fram en studie med syftet att göra en grov uppskattning av vilken potential fjärrvärmen och kraftvärmen har för att förstärka effektbalansen i kraftsystemet. Det handlar inte om några detaljerade modellberäkningar, men resultaten pekar tydligt på stora möjligheter.

Analysen visar att ökad användning av fjärrvärme och kraftvärme kan förbättra effektbalansen i kraftsystemet med motsvarande cirka en tredjedel av kärnkraftens kapacitet, fördelat inom sex olika områden enligt tabellen nedan.

Det handlar om effekt som kan tillföras kraftsystemet kontinuerligt under större delen av vintern, således inte bara om enstaka timmar. Tillskottet av eleffekt sker både på användarsidan genom att elbaserad uppvärmning ersätts med fjärrvärme och på produktionssidan genom att fjärrvärmeunderlaget utnyttjas för produktion av el med kraftvärme. Fjärrvärme baserad på kraftvärme angriper med andra ord effektproblemet i kraftsystemet från två håll, det ger dubbel utväxling.

Inga kostnadsanalyser är gjorda i denna studie, i stället har de resulterande potentialerna begränsats utefter vad som kan ses som rimligt och realistiskt. Det handlar om utbyggnad av känd och beprövad teknik, sådant som vi är duktiga på i Sverige, så ur den aspekten bör kostnaderna bli begränsade.

I fallet med ny kraftvärme som mellanlast i stora fjärrvärmenät handlar utmaningen om att man måste bygga stora anläggningar som får relativt korta drifttider. Och byte från elvärme till fjärrvärme innebär konvertertering av en stor mängd småhus som idag har direktverkande el. Men det är så klart nödvändigt att göra en regelrätt konsekvensanalys för varje enskilt projekt och även om det i slutänden visar sig att bara halva potentialen realiseras i praktiken så handlar det om ett signifikant bidrag till kraftbalansen.

Här ett tydligt exempel på vad det kan handla om. Låt oss säga att man bygger de 700 000 nya bostäder som det talas om och att byggnaderna uppfyller Boverkets förslag på definition av nära-nollenergibyggnad. Vi jämför två möjliga scenarior: i ena fallet byggs alla hus med värmepump och i andra fallet byggs alla hus med fjärrvärme som produceras med kraftvärme. Enkel matematik ger en elförbrukning på 1,5 TWh per år i värmepumpsfallet och en elproduktion på 0,5 TWh per år i fjärrvärmefallet, med andra ord, ett nettoresultat för kraftbalansen på 2,0 TWh till fjärrvärmens fördel. Sett till eleffekt är skillnaden 500 MW eller mer under delar av vinterhalvåret.

Se detta som fjärrvärmens erbjudande till kraftsystemet, nu är det upp till politiken och Energikommissionens ledamöter om man vill acceptera erbjudandet och skapa förutsättningar så potentialen kan realiseras. Vi hjälper så klart gärna till.

Erik Dotzauer
Styrmedelsexpert Fortum Värme

BILD: Bristaverket norr om Stockholm. Foto: Fortum