Kommunernas roll i planeringen av vindkraft är annorlunda i Finland. Där har kommunerna i många år fått behålla skatteintäkterna som förnybar el genererat men nu finns det förslag på att införa den svenska modellen utan någon kommunal ersättning.

Kommunala veton är ett stort hinder för en fortsatt utbyggnad av svensk vindkraft. Det visar statistik från branschorganisationen Svensk Vindkraft. Av tio ansökningar första halvåret i år om att få bygga landbaserad vindkraft avslogs samtliga, eller återkallades, före avslag. ”Kommunala veton var orsaken i sex av fallen” säger Anton Johansson, analysansvarig på Svensk Vindenergi, till Second Opinion.,

I regeringens budgetproposition, som debatteras i riksdagen i morgon (27/11), föreslås morötter till de kommuner som har gett eller ger tillstånd till vindkraftverk. Moroten består av att kommunerna får ersättning motsvarande den fastighetsskatt staten lagt på den vindkraft som finns i kommunen. För 2025 handlar det om 340 Mkr.

Kommunerna fattade sina respektive vetobeslut ovan innan regeringens förslag om ersättning till de som säger ja blev offentligt. ”Det är klart att stödet hade haft en positiv inverkan på kommunernas beslut om det funnits inför deras beslut”, menar Anton Johansson. ”Ersättningen till kommunerna är ett steg i rätt riktning och vi på Svensk Vindkraft är glada över beslutet”, tillägger han.

Alla delar dock inte uppfattningen att ersättning till kommunerna för vindkraft är enbart positivt. I Finland där kommunerna i många år fått behålla skatteintäkterna som förnybar el genererat finns det nu förslag på att införa den gamla svenska modellen utan någon kommunal ersättning.

”Det är vansinne att Sverige nu kopierar den finska modellen för att få kommunerna att säga ja till vindkraft, medan vi i Finland möjligen tar efter den gamla svenska modellen som gör det motigare”, förklarade Anni Mikkonen i en intervju med finska Hufvudstabladet. Anni Mikkonen är VD för Renewables Finland, f d Finlands Vindkraftförening.

Det finska finansdepartementet har tillsatt en arbetsgrupp som ska se över det skatteutjämningssystem som finns mellan staten och kommunerna och där några av ledamöterna nu vill avskaffa eller minska de skatteintäkter kommunerna fått behålla från vind- och solkraftparker. Ersättningarna kommer då att ingå i hur utjämningsbidraget beräknas och inte som i dag komma som en extra inkomst för kommunen ovanpå utjämningsbidraget.

I Sverige kommer dock kommunerna att få behålla hela ersättningen för vindkraftverken. ”Enligt experterna här på departementet ska stödet till kommunerna för vindkraften inte påverka utjämningssystemet”, säger Niki Westerberg, pressekreterare hos klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, till Second Opinion.

”Vi kritiserar verkligen inte Sverige för att ändra sitt system och kopiera det finska utan det vi försöker säga till vår regering är att inte förstöra det utmärkta system vi har och som har varit en så god promotor för investeringar i förnybar energi att till och med Sverige kopierar det; i stället för att det är Finland som vanligtvis kopierar ideér från Sverige”, säger Anni Mikkonen till Second Opinion.

Kommunernas roll skiljer sig dramatiskt mellan Sverige och Finland vad gäller investeringar i förnybar energi. I Finland har kommunerna planeringsmonopol och kan genom sin planering för t ex vindkraftutbyggnad locka till sig vindkraftetableringar. ”Huvudskälet för kommunerna att göra detta är att skatterna från dessa etableringar ger kommunerna extrapengar”, säger Anni Mikkonen. I Sverige är det omvänt; här krattar kommunerna inte manegen för att få nya vindkraftverk, utan stoppar dem med sin vetorätt ifall man inte tycker de är välkomna. Därför hoppas nu såväl Svensk Vindkraft som Klimat- och näringslivsdepartementet att vindkraftstödet till kommunerna ska bli moroten till färre kommunveton. För att se om fler ”morötter” hjälper utreder också departementet om vindkraftverken också ska betala någon form av ersättning till närboende och lokalsamhället.

”I Finland finns det inga sådana ersättningar till närboende utan kraftbolagen betalar inkomstskatt till staten, fastighetsskatt till kommunen och arrende till markägaren”, förklarar Anni Mikkonen och tillägger ”att den stora konkurrensfördelen Finland har mot Sverige är kommunernas möjlighet att aktivt planera markområden för vindkraftverk.