DEBATT
Jag har aldrig tidigare sett en så tydlig uppmaning från EU-kommissionen att sänka skatterna, skriver elmarknadsanalytikern Mats Nilsson. Men regeringen som gick till val på att sänka elskatten har paradoxalt nog lyckats med att höja den två gånger, påpekar han.
När Energiministern idag (17/3) i Bryssel ska diskutera den i slutet av februari av EU-kommissionen släppta handlingsplanen för en energimarknad med överkomliga priser, har hon en del att ta tag i. Förutom det numer nästan tragiska kommissionspladdret att EU visat ledarskap på energimarknaderna så finns det ändå några saker att ta fasta på. Dels finns det konkreta förslag, dels kan vi få en idé om var kommissionen kommer att agera härnäst.
Bild: Energi- och näringsminister Ebba Busch. Från presskonferens i regeringskansliet.
I ett pressmeddelande tycks regeringen anse att den stora diskussionsfrågan är kärnkraftens roll i framtidens kraftsystem. Regeringen tycks också ha fångat upp motståndet hos svenska kunder att bygga infrastruktur till länder som genom egen obetänksamhet (läs märklig energipolitik) försatt sig i en situation med höga kostnader för el. Men energiministern nämner inte i sitt pressmeddelande den kanske viktigaste åtgärden för svenska medborgares del.
För svenskt vidkommande kanske handlingsplanens viktigaste åtgärd är att sänka skatten på el. Jag har aldrig tidigare sett en så tydlig uppmaning från EU-kommissionen, gällande något område, till länder med höga skatter att sänka dessa. Sverige pekas ofta ut som ett land med ett (för) högt skattetryck på el. Den här regeringen gick till val på att sänka elskatten men har paradoxalt nog lyckats med att höja den två gånger. En låg elskatt, konstaterar dock EU-kommissionen, är väsentlig för hushållens välfärd och företagens konkurrenskraft. Kanske är EU-kommissionen den aktör som kan få svenska regeringar att ta sitt förnuft till fånga?
Akademiker har försökt påtala det olämpliga med en skatt på el. El är en essentiell vara och den sannolika effekten av en skatt på el är att den slår hårdare mot låginkomsthushåll. Att höja skatten på el är därför betänkligt ur ett fördelningsperspektiv. Det är därför naturligt att EU-kommissionen föreslår sänkta elskatter när de vill skydda sina medborgare.
En skatt styr också konsumtionen. I händelse av ett marknadsmisslyckande kan en sådan styrning vara befogad. Men konsumtion av el har inga negativa miljöeffekter liknande de som konsumtion av fossila bränslen har. Det är således inte meningsfullt att styra bort elanvändning. Att dessutom sänka pålagorna på fossila bränslen och höja den på el, vilket vi lyckats med i Sverige, är direkt kontraproduktivt för klimat och miljö.
Alla (?) förstår att vill vi elektrifiera samhället, det vill säga öka elkonsumtionen, är en skatt på el fel väg att gå. Det följer av den snedvridning av konsumtionen som nämnts ovan. Det är också förhållandevis enkelt att sänka skatten på el och i stället ta bort subventioner och skattelättnader för elbilar, elektrifiering av processer, installation av värmepumpar eller solceller etc, etc. El är något vi kan producera miljövänligt och till relativt låga kostnader. Att staten tar bort incitamenten att utnyttja detta sakernas tillstånd är förstås långsiktigt skadligt.
Min förhoppning är att Sverige nu tar av sig den numer slitna elskattledartröjan och anammar EU-kommissionens förslag till en effektiv och välfärdshöjande skattepolitik för elmarknaden. Kundernas elräkningar kan mycket väl återigen bli en fråga inför valet 2026.[1] Mitt råd till dagens regering är därför: Sänk elskatten till EU:s lägsta nivå redan hösten 2025.
***
[1] Under politikerveckan i Visby kommer Södertörns högskola att hålla i en diskussion om elmarknadens betydelse för valutgången 2026: ”Upprorsmakarna på elmarknaden – hur mår elkunderna inför valet 2026?”, 25 juni, Campus Gotland.
5 Kommentarer
5 Kommentarer
Lars-Göran Johansson
17 mars, 2025: 3:40 e mNär regeringen tillträdde 2022 var elskatten för privatpersoner 36,0 öre/kWh. Nu, 2025, är den 43,9 öre/kWh. Så samma regering som sagt att den skall sänka elskatten har i stället på tre år höjt elskatten med 26 %!
Dessutom hade Sverige, som en av MN´s referenser visar, EU´s tredje högsta elskatt 2024 för privatpersoner. Långt, långt över EU´s miniminivå som är ca 1,1 öre/kWh (1 euro/MWh).
Till detta tillkommer 25 % moms på elskatten. Elskatten med moms hamnar då på 54,9 öre/kWh vilket är i paritet med 2024 års genomsnittliga spottpriser för SE1-4: 29 – 28 – 41 resp 57 öre/kWh.
Till detta kommer självklart moms även på resten av elkostnaderna. Även här ligger Sverige, naturligtvis, över EU´s momskrav som är 15 %.
Och inte minst ca 14.000 miljoner kr per år (2024 enl Svks årsredovisning) i extra utgifter för våra unika inhemska eltullar. Ca 10 öre/kWh utslaget på Sveriges hela årsförbrukning.
Staten ockrar på den privata elkonsumenten och sedan skyller man på nedlagd kärnkraft och höga tyska spotpriser. Bedrövligt!
SvaraErik Dotzauer
17 mars, 2025: 3:35 e mOm energiskatten på el sänks följer att antal frågor som måste besvaras:
1) Hur ska staten finansiera de förlorade skatteintäkterna? Det handlar om i storleksordningen 30 miljarder kronor per år.
2) Vilket styrmedel bör införas för målet om energibesparing i artikel 8 i EED? Energiskatten på el är ett styrmedel för att nå målet.
3) Hur mycket ökar priset på el till följd av ökad elanvändning?
4) Hur ska man hantera det ökade behovet av eleffekt som följer av att energiskatten på el sänks?
Svaramats nilsson@Erik Dotzauer
17 mars, 2025: 5:23 e m1) Att en idiotisk skatt ska vara kvar för att staten behöver intäkterna är ett mycket svagt argument anser jag. Staten får väl rätta mun efter matsäck? Men om du absolut kräver finansiering så finns det ett sådant förslag i:
Brännlund, R., & Kriström, B. (2020). Svensk energi och miljöbeskattning–ett reformförslag.
2) Jag är mycket tveksam till energieffektivisering som mål. Jag anser att hushållens välfärd och effektiva energimarknader är överordnat ett energieffektiviseringsmål. Ska vi ha ett energieffektiviseringsmål, vilket jag alltså inte tycker, borde vi damma i med en rejäl skatt på konsumtionen av fjärrvärme. Detta för att jämna ut priserna mellan el och fjärrvärme. Se mina synpunkter på märkliga energieffektiviseringsåtgärder i:
Nilsson, M. (2007). Red light for Green Paper: The EU policy on energy efficiency. Energy Policy, 35(1), 540-547.
3) Ingen aning. Jag antar att delar av den svenska exporten av el kommer att minska. Samtidigt är elpriserna norröver så låga att ingen vill bygga kraftproduktion på dessa. Men en övergång till ett elområde, en mer ordnad utrikeshandel med norrmännen (svensk el borde flöda söderut, inte österut som nu sker med den nya kapacitetsberäkningsmodellen), inte öka utrikshandeln innan vi klarat vår egen effektbalans… Det räcker långt. Min prognos är att elpriserna kommer att ligga mellan dagens energipris och kostnaden för energi plus skatt. Min idé är att det trots allt blir avsevärt bättre för hushållskunderna.
4) Priserna kommer ju långsiktigt att se till att vi balanserar systemet så jag förstår inte problemet?
SvaraRunar
17 mars, 2025: 12:38 e mJa, sänka skatten på el, eller ta bort den, har vi ju utrett o menar att det vore bra, rätt fördelningsprofil…
SvaraJimmie
17 mars, 2025: 7:08 f mVore verkligen på tiden att sänka energiskatten på el.
SvaraHar nästintill inget syfte förutom som en fiskal skatt för att driva in pengar till staten.
Känns också väldigt märkligt när energiskatten per kWh el är ca 3 gånger så hög som energiskatten för bensin och diesel per kWh av energiinnehåll.
Nästan som att regeringen vill att vi skall konsumera utländsk producerad energi istället för el som nästan uteslutande är producerad inom landet.