Tanken med förslaget är att medlemsländerna ska upprätta förteckningar över vilka åtgärder som ska vara godkända inom systemet. EU-kommissionen ger exempel på åtgärder: effektivisering av slutförbrukarnas uppvärmningssystem, montering av tvåglasfönster eller isolering av tak.

I Sverige har idén om vita certifikat välkomnats av branschorganisationen Energieffektiviseringsföretagen och av Svenska Naturskyddsföreningen. Men på Energimyndigheten som utredde frågan om vita certifikat under förra året är man negativ.

– Den utredning vi har genomfört visar att vita certifikat inte tillför något till den svenska klimatpolitiken, säger Klaus Hammes som är chef för enheten för policyanalys på Energimyndigheten. Tvärtom kan vita certifikat till och med motverka de styrmedel och mål som redan finns.

Huvudinvändningen är att vita certifikat är ett ineffektivt sätt att styra mot minskad energianvändning, i alla fall i Sverige. Vita certifikat innebär snedvridningar mellan tänkbara åtgärder för energieffektivisering och är dessutom förknippade med stora administrationskostnader. Det finns också en risk att systemet fördyrar introduktionen av ny teknik eftersom man premierar redan vedertagna åtgärder.

Klaus Hammes tar ett exempel på hur vita certifikat kan motverka de övergripande målen i klimatpolitiken, i det här fallet påverkan på förnybarhetsmålet. Anta att en åtgärd inom systemet med vita certifikat är att isolera en byggnad. Om byggnaden är uppvärmd med en pelletspanna så minskar då andelen förnybar energiproduktion i hela systemet, tvärt emot avsikten i de övergripande målen. Åtgärden skulle däremot ha en positiv effekt om huset var uppvärmt med olja, vilket dock är allt mer ovanligt i Sverige. I Sverige är fossilbränsleanvändningen fortfarande stor inom transportsektorn, men den omfattas inte av de vita certifikaten.

– Effekten av vita certifikat kan också bli att priset på utsläppsrätter sjunker och då blir det billigare att släppa ut klimatgaser inom EU:s system för utsläppsrätter.

Kostnaden för att införa vita certifikat kommer att uppstå som ökade kostnader i energibolagen och höjer kostnadsnivån generellt vilket exempelvis kan leda till högre elpriser.

Energimyndigheten förordar istället styrsystem som är generella och som styr mot de övergripande målen i klimatpolitiken. Exempelvis att genom skatt på energi eller olika bränslen minska energiåtgången istället för att premiera vissa specifika lösningar. Motivet är att marknadsmekanismer är effektiva och att marknadslösningar kan vara svåra att förutse i en detaljerad reglering. Det är svårt att reglera fram lösningarna genom centrala direktiv, resonerar Energimyndigheten.

– I de länder där man redan har infört vita certifikat har motiven varierat. Exempelvis förekommer det att man av socialpolitiska skäl vill modernisera energianvändningen i bostäder. Det fungerar då som en slags bostads- eller socialbidrag.
Även branschorganisationen Teknikföretagen är negativ till vita certifikat.

– Energieffektivisering är viktigt, men vi tror att vita certifikat är fel väg att gå, säger Maria Sandqvist, ansvarig för produktkrav och miljö på Teknikföretagen.

Maria Sandqvist pekar på att vita certifikat kan hindra möjligheterna till export av tekniska lösningar eftersom de olika länderna kan komma att ha olika nationellt anpassade kriterier för vad som är godkända åtgärder och vilka lösningar som ska användas. Och hon menar att kontrollen av åtgärderna kommer att vara problematisk och riskerar att bli krånglig och dyr.

– Det är bättre med globala system som inte snedvrider konkurrens och det vore bra att finna ett sätt som istället premierar industrier och fastighetsägare att själva vidta åtgärder exempelvis genom skatterabatter, menar Maria Sandqvist.

I EU-kommissionens förslag finns en möjlighet för medlemsländerna att skapa egna system som skapar samma besparingseffekt, men som inte lägger skyldigheter på energiföretagen. Vad detta skulle kunna innebära är ännu inte konkretiserat.