Svenskt Näringsliv stödjer tanken på en energikommission. Men det finns en stark oro för att regeringen, snävar in en kommissions handlingsutrymme så att det blir en meningslös övning.

Det finns all anledning att ta ett omtag i energipolitiken för att fundera på om inriktningen är den rätta. Inte minst då det skett stora förändringar på energiområdet, både i Sverige och i vår omvärld, efter det att tidigare energipolitiska beslut fattades i Sverige. 

Få förutsåg skiffergasrevolutionen i USA, och vilka konsekvenser den skulle få för världens energimarknader. Terrorattacker och ett generellt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde har skapat osäkerhet. Den långa lågkonjunktur som EU fortfarande inte tagit sig ur har sänkt efterfrågan på såväl energi, som utsläppsrätter och gett ett lägre pris.

Visionen om en gemensam energimarknad i EU verkar längre bort än tidigare, med ett ökat nationellt agerande bland EUs medlemsstater. Kostnadsbilden för olika energislag har förändrats, och subventionernas påverkan på hur energimarknaderna fungerar har varit stor. Kort sagt – det finns en mångfald av förutsättningar som har förändrats på energiområdet.

Till detta ska läggas den ökande internationella konkurrens som svenska företag möter, varför en energipolitik som stödjer konkurrenskraften är än viktigare.

Hittills har Sveriges energisituation varit en konkurrensfördel. Många länder ser med avund på Sveriges situation när det gäller el – stabila leveranser, extremt bra miljöprestanda och konkurrenskraftiga priser – och den svenska energipolitiken landar på en hedrande andra plats i World Energy Councils ranking. Men Sveriges elförsörjning står inför stora utmaningar framöver, och tiden börjar bli knapp. Vi bör dra lärdom av andra länders misstag – inte fatta förhastade och dåligt konsekvensanalyserade beslut som i Tyskland, men inte heller ”vänta och se” så länge att situationen blir desperat, som i Storbritannien.

När energikommissionen nu planeras är det viktigt att kunskap och fakta kommer i första rummet. Vår önskan är att energikommissionens arbete tar sin utgångspunkt i att energi och el är viktiga möjliggörare för Sveriges utveckling. Energipolitiken existerar inte för sin egen skull, utan är en viktig del i en genomtänkt näringspolitik som möjliggör tillväxt, sysselsättning och välstånd. Därför är det nödvändigt att energipolitiken utgår från det behov av energi som finns i samhället, inte tvärt om.

En bra energipolitik är en del i att skapa ett attraktivt investeringsklimat för näringslivsverksamhet i Sverige. Därför bör frågan om huruvida energipolitiken verkligen stödjer Sveriges ekonomi och utveckling vara central i energikommissionens arbete.

Tidsfristen för energipolitiska diskussioner håller dock på att rinna ut. Därför måste en energikommission komma igång skyndsamt, ha en väl definierad tidsram och leda till nödvändiga, men samtidigt välgrundade, beslut. Målsättningen med arbetet måste vara att skapa en klok, verklighetsförankrad och politiskt stabil energiöverenskommelse som säkrar el till konkurrenskraftiga priser, en stabil och trygg försörjning med minsta möjliga miljöpåverkan. Samtidigt måste den skapa flexibilitet nog för framtida förändringar som vi inte kan förutse.

Energipolitiken är för viktig för att antaganden och förhastade beslut ska styra dess inriktning. Elsystemet är komplext och förändringar i styrmedel, skatter, teknik och produktionsmetoder kan få både stora systemmässiga- och ekonomiska konsekvenser. Därför behövs helhetssyn och konsekvensanalys före det att förändringar i politiken görs.

Det vi istället nu ser är att regeringen snävar in energikommissionens handlingsutrymme redan innan arbetet påbörjats. Regeringen har hittills tagit initiativ till höjd effektskatt för kärnkraften, stopp för Vattenfalls analysarbete kring förutsättningarna för ny kärnkraft, ökad ambition i elcertifikatsystemet (det vill säga i klartext mer subventioner) och en förlängning av systemet till 2030 samt nya stöd till havsbaserad vindkraft.

Dessa initiativ påverkar alla elmarknaden på olika sätt, och ingen överblick över konsekvenserna finns. Därför bör dessa förändringar inte genomföras nu, utan istället finnas med för analys och diskussion i en energikommission.

I slutändan är det naturligtvis politikernas ansvar att fatta besluten, men om detta sker från ett förutbestämt och insnävat underlag uppstår dock frågan om en energikommission blir meningsfull, eller bara en övning för att legitimera i praktiken redan fattade beslut.