I en replik till Mats Nilsson skriver Svenska kraftnäts Niclas Damsgaard och Erik Ek att den svenska elområdesindelningen fungerat väl, och argumenterar för att fler länder borde ta efter.
I Norden vill vi ha en elmarknad där marknad och driftsäkerhet går hand i hand och där all tillgänglig fysisk kapacitet används för marknaden. De svenska elområdena ger prissignaler på en fungerande marknad och ger utfall som förhåller sig till verkligheten. Skulle fler tillämpa detta i Europa skulle det bli mer och inte mindre kapacitet till marknaden.
Bild: Niclas Damsgaard, tf divisionschef system (vänster) och Erik Ek, driftchef.
Det är inte svårt att hålla med Mats Nilsson i många av påståendena och grundinställningen att ”Rätt hanterat är indelningen i budområden en
samhällsekonomiskt bra lösning på flaskhalsproblem i stamnätet.” Frågan är dock vad som är rätt hantering. Det kan man ha olika sätt att se på.
Idag styrs tilldelningen av effekt av den fysiska kapaciteten mellan själva förbindelserna och elområdesgränserna. Tack vare en bra fungerande marknad, så optimeras detta varje dag och marknadsutfallet stämmer väl överens med vad som faktiskt flyter i våra nät i Sverige och Norden. Dagens elområdesindelning är, och har varit, viktig i det arbetet. Det bekräftades redan när den nya marknadslösningen med elområden infördes 1 november 2011. Innan begränsade Svenska kraftnät de sydliga utlandsförbindelserna för export för att inte överbelasta interna snitt. Sista veckan i oktober producerade vi därför fossil el i Stenungsund för att vi skulle klara effektbalansen i södra Sverige. Efter införandet av elområden ställde marknaden in sig på detta underskott och import täckte effektbehovet på marknadsbaserade grunder istället. Utfallet lugnade också tidigare skeptiker. Elområdesuppdelningen speglar fysiken och den här marknadslösningen fungerar mycket bättre än den fiktiva fysiska verklighet — att det inte fanns några interna snitt — som den svenska elmarknaden förhöll sig till innan.
EU:s ambition med en integrerad elmarknad bygger på förbättrad kapacitetstilldelning. Indelning i för stora elhandelsområden, som exempelvis
Tyskland-Österrike, bidrar i praktiken till att begränsa handelskapaciteten. Detta hindrar utbyten och ökar riskerna för loop flows i maskade nät.
En mer samordnad flödesbaserad kapacitetstilldelning förutsätter bevakning så att flödets olika kritiska nätdelar inte överstiger de säkerhetsgränser för överföring som har beräknats av de olika ländernas systemansvariga. Begränsningar är nödvändiga för att elanvändarna ska ha en säker och tillförlitlig elförsörjning. Det tydliggjordes nyligen, när en störning på en kabel i Norge påverkade hela det nordiska kraftsystemet. En störning på Norges största förbindelse till Sverige, Haslesnittet SE3-NO1, resulterade i att marknadsutfallet över gränsen inte fick plats på förbindelsen och stora regleringar fick göras hela dygnet för att korrigera marknadsutfallet till den verkliga fysiken. Skulle det ske varje dag skulle säkerheten och tillgängligheten i det nordiska systemet inte uppnå förväntningarna från Nordens elkunder. Svenska kraftnät menar att flödesbaserad kapacitetstilldelning är en bra metod för att hantera kapaciteten mellan olika budområden. Eftersom man tar hänsyn till fler parametrar blir flödesbaserad kapacitetstilldelning mer komplex, men inte mindre transparent. Transparenskraven finns kvar och då det är en marknadsplats finns det också en regulator som övervakar den.
Att det finns missförstånd kring behovet av begränsningar i stamnätet och kritik mot elområdesindelningen, är ett tecken på att förtroendet mellan elmarknadens aktörer och oss som systemoperatör behöver öka. Ett steg och initiativ för det tar vi i höst tillsammans med Energimarknadsinspektionen och de övriga reglermyndigheterna i Norden, genom att bjuda in elmarknadens aktörer för att diskutera och förklara begränsningsprinciperna. Alla aktörers bidrag är viktigt för att nå samförstånd och dra mot samma mål: En driftsäker och väl fungerande
elmarknad.
Niclas Damsgaard, tf divisionschef system, Svenska kraftnät
Erik Ek, driftchef, Svenska kraftnät
1 Kommentar
Mats Nilsson
2 oktober, 2018: 4:36 f m1) En from förhoppning är att vi är överens om att flaskhalsar enligt EU:s lagstiftning ska hanteras där de uppstår och inte vid landsgränserna?
2) Det är konkurrensmyndigheterna som övervakar att marknaden följer spelreglerna såsom att till exempel förhindra missbruk av dominerande ställning. Det borde SvK veta. Att hänvisa till reglermyndigheten i det fall man eventuellt bryter mot konkurrensreglerna är att lägga en rökridå.
3) För att följa upp 2) vore det intressant att ha EFTAs konkurrensmyndighet på denna workshop för att kommentera Statnetts flytt till gräns
4) Och en ny prisområdesindelning i Sverige borde vara på agendan. Detta borde skydda svaga svenska intressen som annars kommer i kläm med den nya metoden
Svara