Elnätsföretag får inte neka eller prioritera elkunder även om det inte finns plats i nätet. Kön till kapaciteten kan bli lång. – Alla är välkomna men det är först till kvarn som gäller, säger regionnätschef Mats Tullgren på E.ON.

Enligt lagen måste ett elnätsföretag erbjuda nättillgång till alla som av någon anledning anser sig behöva el. Nätägaren får inte själv värdera elkundens behov, om verksamheten är seriös, samhällsnyttig eller rent av samhällskritisk.

– Vi säger därför inte nej till någon men eftersom vi känner att vi närmar oss gränsen för vad vi kan hantera så försöker vi upprätta ett strukturerat kösystem, säger Mats Tullgren, chef över Eon Energidistributions regionnätsverksamheten och därför ofrivillig ägare till de skånska flaskhalsfrågorna som huvudsakligen finns mellan stamnätstriangeln Söderåsen, Barsebäck och Malmö där kapacitet kan försvinna spårlöst.

– Egentligen är kösystemet enkelt: den som kommer först till kvarn får först anslutningsbesked, säger Mats Tullgren.

Framtidens elnät
Därmed har det hittills it-relaterade begreppet ”framtidens elnät” fått ny innebörd. Nya kunder ligger speciellt illa till eftersom nätföretaget först måste säkra förutsättningarna för de nätkunder som redan är inne i anslutningsprocessen.

– Det blir konsekvensen när det inte finns tillräckligt med överföringskapacitet i själva ledningsnätet, enligt Mats Tullgren. Det är ett stort dilemma!

Enligt ellagen ska dessutom alla elkunder behandlas lika. Det spelar ingen roll om det är en korvfabrik eller en brandstation som har lämnat in en anslutningsförfrågan. Olika kundtyper har däremot olika behov. E.ON är både regionnätsägare och har hand om vissa lokalnät, så kundförfrågningarna kan gälla allt från slutkunder med laddbehov till småindustriell nyetablering och kommunägda energiföretag som vill ha större abonnemang till sina växande städer.

Kan inte lova
– Vi ligger nära kontinenten och Danmark, och fortfarande lever bilden av Sverige som ett land med stabilt elsystem. Både internationella kunder och det lokala näringslivet tar det som givet att det finns tillräcklig tillgång på el i Sverige, och det gör det ju, säger Mats Tullgren.

– Men den når inte alltid fram till dem som behöver den. Så det får stora samhällsekonomiska konsekvenser när näringslivet inte kan växa och utvecklas, och vi pratar inte om teorier men konkreta vardagshistorier.

Mats Tullgren berättar om en entreprenör som nyligen hade tagit kontakt för att kunna planera köpet av en fastighet. Han ville starta en verksamhet som han var övertygad skulle kunna växa.

– Vi var tvungna att säga att ”nej, tyvärr kan vi inte garantera elleveransen”. Entreprenören kan därför inte etablera sin verksamhet, eller fatta beslut just nu, säger Mats Tullgren.

Lång väntan
Har entreprenören otur får han stå i kö under många år, tills stamnätet har förstärkts kring 2028–2029. I Skåne växer högen med anslutningsförfrågningar och totalt ligger behovet nu runt 100 MW effekt. Då blir det ett problem att energipolitiken samtidigt går i motsatt riktning och styr bort lokal produktion, tycker Mats Tullgren.

Heleneholms kraftvärmeverk i Malmö levererar 130 MW el från naturgas, och fast planen är att ersätta gasen med förnybara källor från 2025 så kommer regeringens kommande skatteökning att göra det ekonomiskt omöjligt att producera el fram till dess, har E.ON tidigare meddelat. Därför stängs kraftverket nu med följden att risken för elbrist i södra Skåne ökar. Bortfallet minskar tillgången på el i Malmö, Ystad, Trelleborg, Simrishamn, Svedala, Staffanstorp och Vellinge.

Alternativa lösningar
– Det betyder å andra sidan inte att den skånska framtiden enbart är mörk. Vi jobbar mycket tillsammans med Svenska kraftnät och andra myndigheter för att hitta nya överföringsmöjligheter eller mer lokal kraft, säger Mats Tullgren.

Han nämner likströmskabeln Baltic Cable mellan Trelleborg och Lübeck som kan användas mer flexibelt. Energimarknadsinspektionen har också slagit fast att det inte finns regulatoriska hinder för elnätsföretag som vill köpa lokal elproduktion om stamnätet inte kan leverera el på grund av bristande kapacitet, har Energimarknadsinspektionen tidigare konstaterat.

– Vårt besked till större förbrukare är att vi inte kan ge mer konkreta besked förrän efter sommaren, då vi har goda förhoppningar om att kunna bli tydligare med lösningar som kan frigöra kapacitet som tillåter ytterligare tillväxt eller som till och med kan vara överbryggande lösningar tills stamnätet är förstärkt, säger Mats Tullgren.

Som exempel nämner han nätkapacitetsavtal avseende lokal elproduktion, och inte minst kapacitetsmarknadsprojektet CoordiNET där Eon Energidistribution, Vattenfall Eldistribution och Svenska kraftnät samarbetar för att finna it-smarta styrningslösningar på den effekt- och kapacitetsbrist som nu finns i elnätet.

Framtiden tur/retur
Många av kapacitetsbegränsningarna är dock på en högre nivå kopplat till energipolitiken och Energiöverenskommelsen.

– Då tänkte man inte mycket på elnäten men förutsatte att allt kommer att rulla på som vanligt. Nu är vi mitt i den önskade elektrifieringen, men vad en sådan stor omställning innebär rent praktiskt har energipolitiken haft svårt att föreställa sig, säger Mats Tullgren.

Till detta kommer att viktiga delar av det tekniska elnätet har blivit gammalt, en betydligt mer planerbar händelseutveckling som man ändå länge valde att bortse ifrån.

– Därför befinner sig det svenska elnätet till stora delar i samma situation som på 1950- och 1960-talet, en minst sagt spännande situation som vi inte har förberett oss på varken nationellt eller politiskt, säger Mats Tullgren.

– Politikerna och myndigheterna behöver arbeta för att skapa stabila långsiktiga lösningar, men vi arbetar hårt för att säkerställa att vi kan överbrygga perioden tills detta är på plats.