Effektmarknad som lösning när det inte blåser

Med mer vindkraft i energisystemet ställs det nya krav på hur marknaden ska fungera. Vad gör vi när det inte blåser? Storbritannien tittar just nu på problemet. Lösningen kan bli en effektmarknad, ibland kallat kapacitetsmarknad, men frågan är hur en sådan marknad fungerar?

Second Opinion har bett Karin Widegren på Energimarknadsinspektionen förklara.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Den nordiska elmarknaden är en så kallad ”Energy only-marknad”. Det innebär att man bara får betalt för den energi man levererar och en sådan marknad löser inte problemet när det uppstår effektbrist. Alternativet till denna modell, som till exempel finns i USA, är att komplettera marknaden för energi med en effektmarknad för att hantera bristsituationer. 

Här kan en produktionsanläggning som hålls i beredskap få en fast ersättning liksom aktör som förbinder sig att vid en bristsituation avstå från sin elanvändning. På en sådan marknad kan det finnas flera säljare och köpare men normalt är det systemadministratören, Svenska Kraftnäts motsvarighet, som agerar köpare och som bestämmer när den här effekten ska användas.

– Bakgrunden till diskussionen i Storbritannien och även andra länder i Europa om behovet av en effektmarknad, beror bland annat på ambitiösa mål för utbyggnad av förnybar elproduktion, främst vindkraft, som ska in i energisystemet. Att ersätta vindkraft med annan produktion när det inte blåser är i de flesta områden i dag inte något större problem, men det kommer att bli det i framtiden, säger Karin Widegren, chef för internationella frågor på Energimarknadsinspektionen.

Nu ska Storbritannien dessutom göra en storsatsning på vindkraft. Det som kommer att hända är att vindkraften som har mycket låga rörliga kostnader tränger undan den konventionella kraften, vilket innebär att till exempel kolkraften får färre driftstimmar, förklara Karin Widegren. Resultatet blir till slut att det i vissa fall inte kommer att vara ekonomiskt intressant att driva vidare sådana kolkraftverk och då läggs de ner, trots att de behövs när det inte blåser.

– Så då är frågan om en effektmarknad skulle kunna bidra till att tillräcklig reservkapacitet fortfarande finns tillgänglig inom ett energisystem med betydligt mer vindkraft och även solkraft i vissa länder, säger Karin Widegren och poängterar att vi i Sverige i dag faktiskt har en form av effektmarknad även om den på sikt ska fasas ut:
– Svenska Kraftnät har i uppdrag att varje år upphandla effektreserver som skall användas vid extrema förbrukningstoppar. Genom denna upphandling förbinder sig ett antal aktörer att tillhandahålla en effektreserv som enbart får användas i vissa extrema situationer. Aktörerna får betalt för att stå i beredskap, men också när de producerar energi. Den här reserven ska användas när efterfrågan är så stor att utbudet inte räcker till och det är upp till Svenska Kraftnät att bestämma exakt när effektreserven ska användas och hur den ska bjudas ut på Nord Pool, säger Karin Widegren.

Argumentet mot en effektmarknad är att pristopparna behövs för att stimulera till utbyggnad av ny produktion. Lönsamheten för att etablera ny produktion minskar då pristopparna kapas med hjälp av en effektreserv som redan har fått täckning för en del av sina fasta kostnader. Motargumentet är att dessa pristoppar ändå inte är under så lång tid så det har någon större betydelse för nyinvesteringar.

Karin Widegren vill inte förorda den ena eller den andra modellen – vad man bör välja beror på många faktorer som till exempel tillgången till reglerkraft och förbrukarflexibilitet. Hon säger att strävan på den nordiska marknaden hittills har varit att ha en marknad enbart för leverans av el.
– Ur ett marknadsekonomiskt perspektiv är ju det bästa om behovet av topplast kan hanteras direkt av elmarknaden till exempel genom en flexiblare efterfrågan, säger hon.

1 Kommentar
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. NilsLennart skriver:

    Kan rekommendera Karin Widegren att läsa “Metoder för att säkra effekttillgången på elmarknaden” utgiven av Svenska Kraftnät 20020517. Det har inte hänt så mycket sedan dess och de slutsatser som finns där är nog adekvata i dag med. Slutsatsen är att det är nog inte så lätt, så vi låter SVK köpa upp en effektreserv. Det är ju det vi lever med idag. Undrar om det inte är framtiden med!!

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet