Effektbrist riskeras snabbare än vi anar

Effektbrist riskeras snabbare än vi anar

Svensk Energis Kjell Jansson och Helena Wänlund menar i en debattartikel att det är dags att knyta ihop säcken i diskussionen om framtidens energisystem.

De senaste veckorna har flera rapporter om energisystemets framtid lanserats. Dessa ska läggas till tidigare rapporter från bland andra Energimyndigheten och Svenska Kraftnät. Och den stora frågan är: vad gör vi med alla slutsatser? Hur knyter vi ihop säcken? 

Utgå från svenskarnas behov
Elbranschen vill leva upp till kundernas förväntningar och behov. Därför är det med intresse vi tar till oss Svensk Näringslivs syn av hur mycket elkraft som behövs framöver. Resultaten som de presentade den 11 juni visar att även om elanvändningen i industrin ligger kvar på en stabil nivå och minskar inom bostäder och service, så kan den totala elanvändningen öka med 5-10 TWh genom ett ökat behov inom transporter och informationsteknologi. Svensk Energi anser att behovet av trygga elleveranser måste tas seriöst. Särskilt om vi vill ha ett land med tillväxt och konkurrenskraft. Vill vi ha full sysselsättning i hela landet måste industrins elbehov mötas.

Hitta lösningar för kraftsystemets olika funktioner – utan att fastna i teknik
Även SKGS ser behovet av kraft men med tillägget; till konkurrenskraftiga priser. Den 12 juni presenterade förra statssekreteraren Jöran Hägglund en analys av vilken alternativ baskraft som finns för att ersätta dagens kärnkraft. Bedömningen är att kärnkraft och gaskraft är alternativen vi har i nuläget. SKGS rapport visar att förutsättningar för de olika kraftslagen varierar stort och att det är betydligt mer än teknik som påvekar inriktningen på framtidens elsystem. Teknik, juridik och politik är viktiga aspekter men även ekonomi, miljö och allmänhetens acceptans.

Svensk Energi instämmer i att det blir kostsamt hur vi än väljer och att det politiska ramverket kommer att ha avgörande betydelse för kommande investeringar. Men vi vill även lyfta diskussionen till att handla om elsystemets funktion, och inte bara för eller emot enskilda kraftslag. Det vill säga hur vi kan få en stabil och säker elproduktion som vi kan planera men också reglera och snabbt anpassa efter variationen i användningen och tillgången på sol- och vindkraft samtidigt som vi säkrar marknadens funktion. Därför kan vi inte nu utesluta tekniker, vi måste ha en bred öppenhet för att säkra den helhet av funktioner som får elsystemet att fungera. Vi kan inte utesluta möjligheter och låsa in oss i hörn.

Stör inte den marknad som fungerar så bra
Elmarknaden fungerar väl. Det har visats tidigare och nu senast i den samhällsekonomiska analys av svenska energimarknaden som Lars Bergman gjort för finansdepartementets långtidsutredning och som presenterades i juni. Vi instämmer i Bergmans uppfattning att även en fungerande marknad behöver utvecklas i takt med att omvärlden förändras. Vi ser nu att vindkraft tar allt större plats i den nordiska produktionsmix och även att intresset för solkraften ökar även om vi inte sett det stora genombrottet än. Bergman påtalar i sin rapport att om samhället önskar en sådan utveckling så måste man också hantera konsekvenserna.

Ökade andelar av icke planerbar kraftproduktion riskerar att medföra perioder av såväl överskott som underskott vilket kommer att påverka prisbildningen. Blir det brist på effekt – och vi inte kan styra produktionen eller användningen till den tid den behövs – måste vi vara beredda på att priset blir högt. Och vi är oroade att effektbrist kan komma snabbare än vi anar.

Ekvationen måste gå ihop
Det är ett faktum att vi i Sverige har ett stort elbehov; såväl industri som konsumenter och sektorer däremellan. Även om energieffektivisering och införande av nya affärsmodeller kan ge nya användningsmönster. Önskan att utveckla vårt land genom konkurrenskraft och tillväxt kvarstår.

Samtidigt ser vi åldrande kärnkraftverk, åldrande vindkraftverk och förslag på krav som kan minska vattenkraftproduktion. Många vindkraftverk kommer att ha tjänat ut sin livslängd samtidigt med vad som gäller för kärnkraften. Det kan gå fort. Nya krav på kärnkraftverk kan göra att investeringar inte är kostnadsmässigt rimliga med tanke på den begränsade kvarvarande drifttiden, osäkra spelregler kan oroa energibranschens investerare och vattenkraftens framtid är osäker. Ett produktionsöverskott kan snabbt vändas till underskott. Ökad efterfrågan möter minskat utbud på el. Det är en ekvation som inte går ihop. Åtminstone inte om vi vill ha trygga elleveranser. Och kan samhället acceptera periodvis mycket höga priser beroende på brist?

Framförhållning är att ta sig tid för genomtänkta beslut
Att blicka 15-20 år framåt är inte särskilt långsiktigt. Det är vad som krävs för att vara förberedd. Att planera, bygga och ta en anläggning i drift är ett mångårig projekt. Bara att få tillstånd kan ta en betydande tid. För ett kärnkraftverk bör vi räkna med 10-15 år innan det är i drift, för en gasanläggning ungefär lika lång eller bara några år kortare. Elnätet behöver byggas ut i takt med ny produktion. Investerarna behöver därmed snart få veta förutsättningarna. Vi behöver inte fatta besluten ännu men vi behöver diskutera frågan och beslutsunderlag måste fram. Att bygga framtidens energisystem kräver helhetssyn och ett nytt elsystem kräver att produktion, elnät och elanvändarna anpassas till nya förhållanden.

Hur knyter vi ihop denna säck?
Marknad och elbransch kan inte ensamt lösa denna enorma utmaning. Politiken – regering och riksdag – måste staka ut vägen. Slutsatsen av dessa rapporter och av vår egen analys är att vi behöver politiska ramverk med stabila, långsiktiga regler. Vi vill lägga till att regelverken även ska vara teknikneutrala och utformade så att de inte stör marknadens funktion. Dessutom måste regleringar inom olika områden styra mot samma mål – klimat och konkurrenskraftiga priser – för att ekvationen ska gå ihop.

Uppmaningen är därför att lyssna på de olika perspektiven som presenterats. Vi har fortfarande tid att ha en konstruktiv diskussion om framtiden energisystem. Vid Svensk Näringslivs seminarium framfördes att samtalen om framtidens lösning behöver involvera många. Räkna med oss – vi vill vara med!

Kjell Jansson och Helena Wänlund
Svensk Energi

1 Kommentar
Av Svensk Energi
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Per Åhlström skriver:

    Det är orimligt att påstå att elmarknaden fungerar väl, när utbudssidan är totalt reglerad av politiskt bestämda subventioner och tillstånd.
    Den produktionsmix som finns på marknaden är oerhört långt från att vara optimal, eftersom de stora subventionerna gör annars orimliga kraftslag konkurrenskraftiga. För stunden.
    Politikerna måste bestämma sig – antingen får de släppa subventionerna och nöja sig med att fastställa säkerhetskrav och utsläppsgränser, eller också får de ta fullt ansvar och införa planhushållning på energiområdet.
    Den nuvarande subventionspolitiken och de orealistiska föreställningarna om hur energisystemet fungerar leder inte bara till kostsamma och miljöförstörande dubbelinvesteringar, de är också på väg att blåsa upp en finansiell bubbla som gör att Europa tycks vara på väg mot en samtidig teknisk och ekonomisk kollaps. (Se “Den Gröna Bubblan” av den danske finansmannen Per Wimmer)

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Prenumerera på artiklar


Senaste artiklarna

Ur arkivet