Ska kommunala elbolag styras av självkostnadsprincipen eller ska de få tjäna pengar på sina elnät. I november slog kammarrätten i Jönköping fast att de ska få tjäna pengar. En dom som är helt nödvändig om de kommunala elnätsbolagen ska klara att uppfylla framtidens investeringsbehov, menar Roger Johansson, vd för Uddevalla energi.
– Domen är en självklarhet, allt annat hade varit obegripligt. Vi står inför gigantiska investeringsbehov och goda resultat ger möjlighet att genomföra de här investeringarna, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Förvaltningsrätten fattade förra året ett beslut som fick elnätsbranschen att höja på ögonbrynen. Kommunala elnätsbolag skulle inte få gå med vinst, utan i stället agera under den kommunala självkostnadsprincipen. 

– När jag läste domen från förvaltningsrätten tänkte jag att detta är inte möjligt, de ser inte konsekvenserna. Vi sa att vi gör ingenting åt den här domen för den är helt orimlig, den kommer att ändras, säger Roger Johansson, vd för Uddevalla energi.

Och han fick rätt. I november förra året ändrade kammarrätten i Jönköping domen och ger kommunala elnätsbolag rätt att fortsätta tjäna pengar. Bakgrunden till fallet är att en advokat i Borås ifrågasatte vissa beslut kommunen fattat för det kommunala bolaget Borås elnät: Borde inte den kommunala självkostnadsprincipen gälla för elnätsverksamheten likväl som annan kommunal verksamhet? Självkostnadsprincipen handlar om att kommuner inte får göra överskott. Advokatens resonemang beskrivs i domen:

NN anför att de överklagande besluten angående avkastningskrav om 13 procent för det kommunala bolaget Borås Elnät AB samt koncernbidrag inom den kommunala koncern som detta bolag tillhör är olagliga, då de strider mot självkostnadsprincipen i kommunallagen.

Men kammarrätten gör inte samma bedömning. Rätten menar att ellagens bestämmelser om hur intäkter och avgifter ska bestämmas väger tyngre än kommunallagens mer allmänna bestämmelser om avgifter, där bland annat självkostnadsprincipen är en del. Rätten skriver:

Beräkningen av kostnaderna sker utifrån vissa reglerande principer. Detta innebär att kostnader som är oskäligt höga inte kommer att täckas av intäktsramen. Skäliga kostnader är inte detsamma som självkostnad. Bestämmelserna om skälig kostnad, tillsammans med ellagens regelsystem för utformingen av avgifter inom nätverksamhet, innebär en sådan begränsning av självkostnadsprincipen att denna inte kan tillämpas självständigt för bolag som bedriver nätverksamhet. Ellagens bestämmelser om nättariffer och intäktsram är därmed att anse som sådan speciallag som medför att självkostnadsprincipen inte ska gälla för kommunala nätbolag.

Roger Johansson menar att kammarrättens sätt att resonera är det enda logiska.
– Det hade varit helt orimligt att komma fram till något annat. Hade kammarrätten gått på advokatens linje hade grunden för hela den svenska nätregleringen ryckts undan. Nätregleringen bygger på att avgifterna som tas ut är rimliga om de uppfyller kraven skäliga och sakliga. Så länge de gör det står det nätägarna fritt att göra vad de vill med ett eventuellt överskott, säger Roger Johansson och fortsätter:
– Det hade också blivit väldigt märkligt med en elnätsmarknad där kommunala elnätsbolag skulle ha andra regler än privata.

Han betonar att principen att kommunala elnätsbolag ska kunna göra överskott är helt avgörande för att verksamheten ska kunna bedrivas effektivt.
– Det finns två skäl till att vi måste kunna göra vinst. För det första så står vi inför gigantiska investeringsbehov och goda resultat ger möjlighet att genomföra de här investeringarna. För det andra måste det finans incitament att driva en verksamhet effektivt. Om du uppfyller de krav som ställs i regleringen, så blir följden att verksamheten drivs effektivare, säger Roger Johansson.