Dom i kammarrätten nödvändig för investeringar i elnäten

Dom i kammarrätten nödvändig för investeringar i elnäten

Ska kommunala elbolag styras av självkostnadsprincipen eller ska de få tjäna pengar på sina elnät. I november slog kammarrätten i Jönköping fast att de ska få tjäna pengar. En dom som är helt nödvändig om de kommunala elnätsbolagen ska klara att uppfylla framtidens investeringsbehov, menar Roger Johansson, vd för Uddevalla energi.
– Domen är en självklarhet, allt annat hade varit obegripligt. Vi står inför gigantiska investeringsbehov och goda resultat ger möjlighet att genomföra de här investeringarna, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Förvaltningsrätten fattade förra året ett beslut som fick elnätsbranschen att höja på ögonbrynen. Kommunala elnätsbolag skulle inte få gå med vinst, utan i stället agera under den kommunala självkostnadsprincipen. 

– När jag läste domen från förvaltningsrätten tänkte jag att detta är inte möjligt, de ser inte konsekvenserna. Vi sa att vi gör ingenting åt den här domen för den är helt orimlig, den kommer att ändras, säger Roger Johansson, vd för Uddevalla energi.

Och han fick rätt. I november förra året ändrade kammarrätten i Jönköping domen och ger kommunala elnätsbolag rätt att fortsätta tjäna pengar. Bakgrunden till fallet är att en advokat i Borås ifrågasatte vissa beslut kommunen fattat för det kommunala bolaget Borås elnät: Borde inte den kommunala självkostnadsprincipen gälla för elnätsverksamheten likväl som annan kommunal verksamhet? Självkostnadsprincipen handlar om att kommuner inte får göra överskott. Advokatens resonemang beskrivs i domen:

NN anför att de överklagande besluten angående avkastningskrav om 13 procent för det kommunala bolaget Borås Elnät AB samt koncernbidrag inom den kommunala koncern som detta bolag tillhör är olagliga, då de strider mot självkostnadsprincipen i kommunallagen.

Men kammarrätten gör inte samma bedömning. Rätten menar att ellagens bestämmelser om hur intäkter och avgifter ska bestämmas väger tyngre än kommunallagens mer allmänna bestämmelser om avgifter, där bland annat självkostnadsprincipen är en del. Rätten skriver:

Beräkningen av kostnaderna sker utifrån vissa reglerande principer. Detta innebär att kostnader som är oskäligt höga inte kommer att täckas av intäktsramen. Skäliga kostnader är inte detsamma som självkostnad. Bestämmelserna om skälig kostnad, tillsammans med ellagens regelsystem för utformingen av avgifter inom nätverksamhet, innebär en sådan begränsning av självkostnadsprincipen att denna inte kan tillämpas självständigt för bolag som bedriver nätverksamhet. Ellagens bestämmelser om nättariffer och intäktsram är därmed att anse som sådan speciallag som medför att självkostnadsprincipen inte ska gälla för kommunala nätbolag.

Roger Johansson menar att kammarrättens sätt att resonera är det enda logiska.
– Det hade varit helt orimligt att komma fram till något annat. Hade kammarrätten gått på advokatens linje hade grunden för hela den svenska nätregleringen ryckts undan. Nätregleringen bygger på att avgifterna som tas ut är rimliga om de uppfyller kraven skäliga och sakliga. Så länge de gör det står det nätägarna fritt att göra vad de vill med ett eventuellt överskott, säger Roger Johansson och fortsätter:
– Det hade också blivit väldigt märkligt med en elnätsmarknad där kommunala elnätsbolag skulle ha andra regler än privata.

Han betonar att principen att kommunala elnätsbolag ska kunna göra överskott är helt avgörande för att verksamheten ska kunna bedrivas effektivt.
– Det finns två skäl till att vi måste kunna göra vinst. För det första så står vi inför gigantiska investeringsbehov och goda resultat ger möjlighet att genomföra de här investeringarna. För det andra måste det finans incitament att driva en verksamhet effektivt. Om du uppfyller de krav som ställs i regleringen, så blir följden att verksamheten drivs effektivare, säger Roger Johansson.

3 Kommentarer
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars Jacobson skriver:

    ”Nätregleringen bygger på att avgifterna som tas ut är rimliga om de uppfyller kraven skäliga och sakliga”. Så länge de gör det står det nätägarna fritt att göra vad de vill med ett eventuellt överskott skriver Roger Johansson. Då han hänvisar till Borås Elnät så vore det väl rimligt att nätbolaget då redovisade till kunderna att de genom höga nätavgifter kommer att stödja djurparken i stan för deras övervinster. Det var ju det domsstolsmålet handlade om. Men, vad är då rimligt, skäligt och sakligt på att sätta ett pris på en monopolverksamhet? Borde inte avkastningen för nätbolagen följa utvecklingen som övrig näring i landet behöver följa vad det gäller konsumentprisindex och marknadsekonomins regler? Dessa näringar är inte intäktsgaranterade som nätbolagen. Och det verkar ju som de inte orkar investera alla sina intäkter om man tittar på Boråsfallet.

  2. Eric Anderzon skriver:

    Detta är att blanda äpplen och päron.
    Först hoppas jag att alla är klara över att man här diskuterar ”Boråsdomen” att kommunala elnätsföretag inte behöver följa självkostnadsprincipen utan ska ha samma ramar som övriga elnätsföretag. När man för dessa ger utrymme för rimlig avkastning är detta för att marknadens aktörer ska vara villiga att äga och att driva elnätsverksamhet. Det gäller dock avkastning på befintligt kapital. Ramar för tillkommande investeringar ges i efterhand av Ei, när kapitalkostnader uppkommer. Det ska inte ges utrymme för att samla kapital inför kommande investeringar.
    Artikelförfattaren tänker alltså fel.

  3. Stefan Yard skriver:

    Kammarrätten har beslutat att samma intäktsramar ska gälla för kommunalt ägda elnätsföretag som för övriga. Ellagens bestämmelser om skälig kostnadstäckning och ”rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten (kapitalbas)” ska gälla för alla. Man kan ha olika uppfattning om nuvarande och kommande regler ger rimlig avkastning, men när det gäller beräkningen av kapitalbasen gäller helt klart presens och inte futurum. Avkastning idag ska ges på det kapital som krävs idag. Det är inte meningen att det ska ges utrymme för att ”samla i ladorna” inför kommande satsningar. I så fall är intäktsramarna för vida. När motiverade investeringar genomförts och kapitalkostnader för dessa tillkommer, ökas intäktsramarna. Det är alltså svårt att se att övervinster idag skulle vara en förutsättning för kommande satsningar enligt Roger Johanssons resonemang.
    Stefan Yard

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet