”Vi har i Danmark varit alltför självupptagna av att visa världen att vi kan klara oss med sol och vind. Putins krig har definitivt gjort klart att det kan varken vi eller Europa”, säger den danska energijournalisten Frede Vestergaard. Att Sverige ska kunna hjälpa tror han inte på.

Second Opinions artiklar om den svenska elsystemkrisen har fått gensvar av ett antal läsare i Danmark. Deras budskap är att problemet är ungefär likadant på deras sida. Danmark har stora grundläggande problem både vad gäller systemsäkerheten och försörjningssäkerheten.

Bild: Köpenhamn. Elavbrotten i Östdanmark förväntas öka enligt en rapport från danska Energistyrelsen. ”Det är sådant man normalt bara upplever i ett uland”, kommenterar Frede Vestergaard.

Början till en debatt kom i gång i Danmark i februari i år, innan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, efter att den danska Energistyrelsen hade publicerat rapporten ”Klimaaftaleanalyse 1. Elforsyningssikkerhed frem mod og efter 2030”.

I en krönika i Jyllands-Posten gav Poul Nielson, tidigare dansk energiminister och EU-kommissionär, baserat på rapporten en rad mycket kritiska kommentarer om den danska försörjningssäkerheten:

”En gång var vi ett föregångsland på energiområdet mot bakgrund av sådant vi hade gjort. I dag kallar vi oss föregångsland med hänvisning till sådant vi har tänkt oss göra. Men försörjningssäkerheten kan inte upprätthållas genom signalvärden.”

Poul Nielson

Energistyrelsens rapport är dyster läsning, anser Poul Nielson, efter att ha jämfört dess analys med de målsättningar som politikerna under senare år gått in för: en grön omställning som bygger på en våldsam satsning på ökad elanvändning, primärt baserad på vind och sol.

”Den stora frågan är om den säkra och stabila elförsörjning, som vi vant oss att ta för given, kan upprätthållas på väg mot 2030 och efter det”, säger Nielson i krönikan med hänvisning till rapporten. Till exempel väntas med åren en markant ökad risk för elavbrott, i synnerhet öster om Stora bält.

”Man känner ett behov att fråga om det finns en vuxen i rummet. För det första kostar enbart förstärkningen av transmissions- och distributionssystemet i storleksordningen 41 miljarder danska kronor. För det andra handlar problemet inte bara om att förstärka nätet, utan också om produktionskapaciteten och huruvida denna och tillräcklig backup-kapacitet alltid finns till hands. För det tredje är problemet den tekniska kvaliteten på elen.”

Poul Nielson identifierar en skiljelinje i avregleringen av energisektorn. Före den, då elbolagen var offentligt ägda och kunde lägga undan de pengar som framöver behövdes för den fortsatta kraftproduktions- och elnätsutbyggnaden, kunde Danmark som ett föregångsland bygga upp en clean coal-teknologi, kraftvärmeverk med rekordhög effektivitet och rökgasrening. Något som ännu kompletterades genom det nordiska elsamarbetet, ”ett internationellt pionjärarbete”.

Med avregleringen har följt en volatil marknad av nya aktörer som inte behöver ta ansvar för sambandet mellan elproduktion och eldistribution. Nielson exemplifierar med bolaget Dong, i tiden grundat för att vara ett nationellt fundament för både produktionen och distributionen i Danmark, i dag under namnet Ørsted ”en internationell projektutvecklare och egendomsmäklare i vindkraftsparker”.

Poul Nielson menar att danskarna även låtit sig förledas av en självbild som ett ledande teknologiutvecklingsland.

”Utbyggnaden av elnätet i Danmark hänger redan i dagsläget inte med i den forcerade prioriteringen av alla slags nya användningsområden för elen, vilket inte blir bättre av att man till exempel genom en slapp planering tillåter värmepumpar i fjärrvärmeområden och kallar hybridbilar för elbilar.”

Klart är att Danmark framöver kommer att ha problem att garantera tillräcklig grundlast i elsystemet och tillräcklig backup-kapacitet i samspelet med vind och solenergi, säger Poul Nielson.

Genom åren har en viss debatt i de här frågorna – även på Second Opinion – drivits av den tidigare branschorganisationen Dansk Energi (som i mars i år gick samman med Wind Denmark och Dansk Solkraft till Green Power Denmark).

Bland annat har Dansk Energi varnat för riskerna med att kompensera nedlagd egen kraftproduktion med elimport från grannländerna. Särskilt har varningarna gällt Sverige.

”Svenska kraftnät har i många år begränsat Danmarks möjlighet att sälja el till Sverige. Nu sår Svenska kraftnät också osäkerhet om huruvida vi kan räkna med att köpa el i Sverige, när det verkligen gäller och försörjningen i båda länderna är pressad”, förklarade Dansk Energis chefkonsulent Martin Schrøder vintern 2019.

”Danmark bör förhålla sig till denna frågeställning i långt högre grad än i dag. Det kan vara riskabelt att förlita sig på sina grannar”, tillade han.

Den danska energijournalisten Frede Vestergaard, med Weekendavisen som huvudsakligt forum, för också han de svenska överföringsbegränsningarna på tal:

Frede Vestergaard

”Danmark har problem särskilt i den östra delen av landet, där inte så mycket vindkraft och solkraft finns installerat, och där det inte går att få in så mycket el från utlandet, och särskilt inte från Sydsverige, som är extra pressat efter nedläggningen av de två Ringhalsreaktorerna.”

I dag uppgår elavbrotten till i genomsnitt omkring 20 minuter om året i Östdanmark, men en bit in på 2030-talet är den siffran uppe i tre och en halv timme, enligt den nämnda rapporten från Energistyrelsen. Framför allt hotar elavbrott under vintermånaderna mellan klockan 16 och 20.

”Det är sådant man normalt bara upplever i ett uland”, kommenterar Frede Vestergaard.

Som Frede Vestergaard ser saken är elkrisen i Danmark ändå framför allt självskapad.

”Vi har i Danmark varit alltför självupptagna av att visa världen att vi kan klara oss med sol och vind. Putins krig har definitivt gjort klart att det kan varken vi eller Tyskland/Europa. Det hjälper inte att insistera på mera vind och sol så länge vi inte kan magasinera elen.”

”Danmarks viktigaste backup är i dag tyska naturgasdrivna kraftverk, och alla vet vi hur det numera ser ut på den fronten. Till detta kommer en del norsk och svensk vattenkraft, men den räcker inte till för balansering och backup av ett allt mer väderberoende nordeuropeiskt elsystem”, säger Frede Vestergaard.

Samtidigt som också han lyfter fram rapporten från den danska Energistyrelsen anser han att den missar den kanske största frågan, försörjningssäkerheten:

”Det är egentligen kärnan i problemet. Tidigare hade man i de koldrivna kraftverken kol i lager för nästan ett års elproduktion och därmed – innan den europeiska elmarknaden etablerades – stabila elpriser i Danmark. Kärnkraftverk har också stora energilager, men gasdrivna kraftverk som backar upp vindkraften har det inte.”

Vilket ytterligare byggt på Europas beroende av gastillförsel från Ryssland.

Hur har den refererade artikeln av Poul Nielson mottagits?

”Kort efter att artikeln publicerades avvisades den på ett arrogant sätt av klimat- och energiministern Dan Jørgensen, utan att han hänvisade till det underlag som Nielson gav för sina synpunkter. I stort tegs artikeln ihjäl av medierna, och därmed också av politikerna”, säger Frede Vestergaard.