Det börjar dra ihop sig kring bio-CCS. Fossilfritt Sveriges strategi är på ingång och EU väntas besluta om statsstödet. Fortfarande återstår att reda ut vem som ska äga biogena utsläpp. – Oro för grönmålning förstör marknaden för negativa utsläppsrätter, säger Leif Bodinson på Söderenergi.

Negativa utsläpp närmar sig verkligheten, skrev Söderenergi tidigare i år. Teknologin är klar att förverkligas och för biokraftvärmens CO2-fångst återstår den finansiella delen.

Det kräver offensiv politik och tydlig reglering, särskilt rörande verifiering och certifiering, menar Leif Bodinson, projektägare för bio-CCS på Söderenergi. Hittills har det varit en bristvara. De senaste tre åren har Energimyndigheten arbetat fram ett förslag till stödpaket för bio-CCS för att enligt sitt regeringsuppdrag (pdf) främja en ”ändamålsenlig tillämpning” i ”kontinuerlig dialog med branschen”, men med tanke på branschens kritik har dialogen varit mer dunkel än tydlig.

Foto: Ola Kårén/Skogsindustrierna.

Stryper positiv marknad
Främst gäller kritiken själva CO2-fångsten. Frågan är om staten ska ha ensamrätt på redovisning av negativa utsläpp, eller om också biokraftvärmeverk eller massaindustrin ska kunna sälja sina överskott av infångad bio-CO2. Köpare är verksamheter med stort behov för kompensering av egna klimatutsläpp.

I detta spannet ska det uppstå en marknad, tänker regeringen. Den tar emellertid Energimyndigheten död på med sitt kontroversiella förslag att ta bort värdet på negativa utsläpp, menar många aktörer inom energi och industri.

Handel utan värde
Problemet, enligt Energimyndigheten, är att de minskade utsläppen redan omhändertas av staten för att nå Sveriges klimatmål. För att undvika dubbelrapportering behöver man därför neka företag att redovisa inköpta negativa utsläpp. Själva handeln går bra, menar myndigheten, det är klimatvärdet man vill åt.

Det tog ett par år att komma fram till denna slutsats. I den första rapporten från 2021 med ett bredare förslag till stödsystem för bio-CCS, pekade Energimyndigheten på behovet för en marknad, så inte ”incitamenten för att investera i tekniken helt uteblir utan stödsystemet”.

Risker kan hanteras
Dessutom skulle ”företagen och inte staten behöva ha någon typ av ägande till de negativa utsläppen”, enligt Energimyndigheten 2021. Året efter fick Naturvårdsverket i sitt regleringsbrev för 2022 i uppdrag av regeringen att lämna förslag om hur negativa utsläpp enligt det klimatpolitiska ramverket ska ”bokföras, redovisas och avräknas mot klimatmålen”.

Risker kopplat till dubbelräkning och dubbla anspråk ”bör hanteras genom certifieringssystem genom att EU utvecklar bokföringsregler för bio-CCS och genom att köpare av negativa utsläpp transparent redovisar att köpet bidrar till att Sverige uppnår sina nationella klimatmål,” skrev Naturvårdsverket, tvärt emot Energimyndighetens slutsatser.

Bygger på missförstånd
Det finns givetvis ingen illvilja bakom Energimyndighetens förslag, menar Leif Bodinson, utan endast välmenande oro över att negativa utsläpp i teorin kan missbrukas, att exempelvis negativa utsläppsrätter köps in istället för att man investerar i egen utsläppsreduktion. Frågan är hur mycket dialog med andra myndigheter och branschen man har haft kring detta.

– Energimyndighetens förslag bygger på missförstådd välvilja. Man är rädd för grönmålning och dubbla anspråk på klimatredovisningen men det finns metoder och verktyg för att motarbeta sådant, säger Leif Bodinson.

Handel med negativa utsläpp kan certifieras och verifieras av oberoende tredjepartsaktörer som förslagsvis SBTi, menar Bodinson. Organisationen Science Based Targets initiative SBTi kontrollerar företags koldioxidutsläpp. Svenska Miljöinstitutet IVL har analyserat SBTi:s metoder för offentlig upphandling. Myndigheten för tillväxtanalys har undersökt SBTi:s klimatnytta.

Blir svårare att investera
Enligt energibranschen rycker Energimyndighetens förslag undan mattan för hela affären med negativa utsläpp. Ingen vill köpa en klimatprodukt utan klimatvärde, menar Leif Bodinson. ”Det försvårar finansieringen av bio-CCS och skrämmer bort investerare.”

Syftet med en kommersiell handel med negativa utsläpp är just att den kan bidra till att finansiera mer CO2-fångst hos säljare som exempelvis Söderenergi som nyligen fick 12,5 miljoner kronor i stöd till fortsatt utveckling av sitt bio-CCS-projekt i Igelstaverket i Södertälje. Målet är att så småningom avskilja och lagra 500 000 ton koldioxid per år. Hur lätt eller tungt det blir beror delvis på hur stödpaketen kommer att se ut.

Väntar svar från EU
Idag väntar regeringen på EU-kommissionens svar på Energimyndighetens förslag till statsstöd. Det har man nu gjort ett tag. 2022 lanserade regeringens sitt stödpaket för bio-CCS på 36 miljarder kronor för perioden 2026–2046, ett stöd som ska tilldelas genom konkurrens i form av omvända auktioner där lägsta bud vinner. Samtidigt inleddes samtal med EU-kommissionen.

Det fick Energimyndigheten att hoppas på ett snabbt godkännande ”under första kvartalet 2023”. Det visade sig vara lite väl optimistiskt så premiären har flyttats fram till ”under 2024”.

Fossilfritt på gång
I dagarna ligger också Fossilfritt Sverige i slutspurten med sitt förslag till CCS-strategi. Syftet är att leverera underlag till kommande regeringsbeslut och myndigheters hantering.

Stalltipset är att strategin kommer att innehålla en mer branschvänlig anpassning till frågan om de negativa utsläppens ägarskap. Det kan bidra till att dämpa branschens frustration över åren som har gått utan att mycket har hänt, men också till att stödpaketet får skrivas om så EU-kommissionen får ta en ny runda.

Stöd betyder incitament
Energimyndighetens uppgift och roll borde vara att skapa incitament så industrins och energibranschens satsning på bio-CCS också kan säkra extern finansiering och annat offentligt stöd, menar Leif Bodinson. I ett yttrande till Energimyndigheten påminner Söderenergi om att Energimyndigheten själv kallar sitt förslag ”ett stöd” till bio-CCS (pdf), så det gäller att inte urvattna stödbegreppet helt.

– Med dagens förslag blir marknaden för negativa utsläpp ineffektiv, om den överhuvudtaget kommer igång, säger Leif Bodinson.

***

Negativt är positivt: Begreppet negativa utsläpp bygger på det faktum att CO2-fångst från biobränsle rent matematiskt hamnar på minus, under nollstrecket. Själva bränslet (träden) har redan fångat in CO2 från luften genom fotosyntes, så summan av all fångst som sedan lagras permanent resulterar då i ett överskott av ”negativa” utsläpp. Därför kan ett biokraftvärmeverk med bio-CCS också sänka CO2-halten i atmosfären, inte enbart nolla sin egen förbränning.