Dags att reformera elmarknaden

Dags att reformera elmarknaden

Det pågår en diskussion om att förenkla för elkunderna så att antingen elhandlaren eller distributören förser kunden med endast en faktura som då innehåller både priset för distributionen och elhandeln. Nils Andersson argumenterar för att det bör vara elnätägarna som tar denna roll.

Låt de lokala elnätägarna få fullt ansvar för all fysisk elhandel. Därmed uppstår följande fördelar: 

• Nätägaren får full kontroll på alla sina kunder på nätet och blir därmed den naturliga kontakten med kunderna
• Elhandlarna kan koncentrera sin verksamhet till prissäkring på de finansiella marknaderna
• Nätägaren blir balansansvarig för hela kundkollektivet vilket avsevärt minimerar mätvärdesöverföring i avräkningen
• Nätägaren lägger bud på spot- och reglermarknaden som innefattar de regleringar som kunderna vill delta med
• Prisbildningen på spot- och reglermarknaden effektiviseras varvid konkurrensen ökar
• Kunderna kan delta i prisbildningen på spot- och reglermarknaden även om man prissäkrat sig på terminsmarknaden via sin elhandlare
• Enbart de kunder som vill delta i regleringen på elmarknaden behöver intelligenta elmätare

Avregleringen av elmarknaden
Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden. Elproduktion och försäljning av el till slutkunderna konkurrensutsattes medan distributionen av el via elnäten behölls som monopol.

Marknadspriset på el på den konkurrensutsatta delen av elmarknaden bestäms på den nordiska elbörsen Nord Pool som startade samma dag. Den konkurrensutsatta marknaden blev gemensam mellan Sverige och Norge och Nord Pool blev hjärtat i verksamheten. På Nord Pool bestäms marknadspriset enbart som en funktion av utbud och efterfrågan.

Så småningom blev den konkurrensutsatta marknaden nordisk, förutom Island. Nord Pool som handelsplats är mycket effektiv och här kan man handla fysisk el på spotmarknaden och prissäkringskontrakt kan man handla på Nasdaq där den finansiella delen av marknaden via terminsaffärer på lite längre sikt finns.

Marknadspriset på spotmarknaden speglar hela tiden det totala systemets marginalkostnad vilket visar att konkurrensen är mycket god. Nord Pool har stått som modell för andra börser i Europa. Den nordiska elmarknaden är väl förbunden med den kontinentala elmarknaden och vi är på väg mot en gemensam europeisk konkurrensutsatt elmarknad med ett mycket effektivt marknadspris på el.

Slutkundsmarknaden
När det gäller leveranser till slutkunder är dessa fortfarande nationella. Det betyder att svenska elhandlare förser kunderna med el som man handlar på Nord Pools spotmarknad och som man prissäkrar på terminsmarknaden. Inom något år kommer vi att få en nordisk slutkundsmarknad vilket innebär att kunderna kan välja elleverantör från vilket land som helst i Norden.

Utvecklingen går vidare mot en europeisk gemensam slutkundsmarknad.

Distribution av el
Före avregleringen hade nätägarna monopol på både försäljning av el till kunderna i nätet och den fysiska leveransen från produktionen till kunderna. I samband med avregleringen tvingades nätägarna att upplåta sina nät till vem som helst som vill leverera el till kunderna. Priset som kunderna får betala för att få sin el distribuerad hem till sig är fortfarande ett monopolpris som övervakas av en myndighet.

I Sverige är det Energimarknadsinspektionen som övervakar distributörernas priser.

Distributörerna är indelade i tre nivåer. Den översta nivån är Svenska Kraftnät som äger och driver stamnätet i Sverige. Stamnätet består av de stora överföringsledningarna från norr till söder som fraktar ner elen från vattenkraften i norr till de flesta elkunderna som finns i mellan- och Sydsverige. Stamnätet binder också ihop kärnkraftverken och består dessutom av utlandsförbindelserna.

Under stamnätet finns ett antal regionnät som hjälper till att fördela elen från stamnätet till en mängd lokala elnät som utgör den tredje nivån utav distributörer.

De flesta små elkunder är anslutna till ett lokalt nät. Större kunder framförallt större industrier är ofta anslutna till regionnät.

Den lokale nätägaren tar fram ett enda marknadspris på distributionen som innefattar egna kostnader samt kostnaderna för de överliggande näten. Kunderna får sedan en faktura som omfattar distributionen genom alla tre nätnivåerna. Dessutom får alla elkunder en faktura från den elhandlare man valt att köpa elen av.

Det pågår en diskussion om att förenkla för kunden så att antingen elhandlaren eller distributören förser kunden med endast en faktura som då innehåller både priset för distributionen och elhandeln. Dessutom ska fakturan innehålla elskatten och elcertifikatavgiften. Det finns ett förslag att denna faktura ska hanteras av elhandlaren men det är enligt min mening ett dåligt förslag.

Reglermarknaden Svenska Kraftnät som äger stamnätet är också systemansvarig för elmarknaden i Sverige. Med det menas bland annat att det alltid måste vara balans mellan utbud och efterfrågan. Elen måste produceras exakt samtidigt som den används. Det ställer krav på den tekniska administrativa utformningen av elmarknaden. Eftersom spotmarknaden stänger vid middagstid dagen före leveransdagen så har samtliga 24 timmars spotpris under ett dygn fastställts under dygnet före.

Mycket kan hända efter det att spotmarknaden har stängts. För att klara sin uppgift har Svenska Kraftnät bland annat en Reglermarknad där det finns reglerbud för både uppreglering och nedreglering. Om det behövs mer elproduktion en viss timme exempelvis på grund av att elanvändningen är högre än förväntat så kallar Svenska Kraftnät in uppreglering och marknadspriset på reglermarknaden blir högre än det underliggande spotpriset. På motsvarande sätt blir marknasdspriset på reglermarknaden lägre än spotpriset när Svenska Kraftnät behöver kalla in nedreglering.

Det är alltså marknadspriset på reglermarknaden och inte spotpriset som speglar det verkliga reglerbehovet.

I samtliga knutpunkter på stamnätet finns det dessutom någon som är balansansvarig. I en uttagspunkt är det oftast en elhandlare som är balansansvarig. Den balansansvarige är ekonomiskt ansvarig för att reglera skillnaden mellan verkligt uttag från sina kunder och det i samband med spothandeln prognostiserade uttaget i den aktuella stamnätspunkten.

Kundernas intresse av att delta i prisbildningen på spotmarknaden
De flesta elkunder är inte intresserade av att delta i marknadsprissättningen på Nord Pool. Man är beroende av att få den el man önskar och är därför beredd att betala marknadspriset som fastställs på marknaden. Många kunder väljer att via sin elhandlare prissäkra sig på ett till tre års sikt eller också väljer man att betala det rörliga marknadspriset på Nord Pool som oftast är medelvärdet för månadens spotpriser.

Elhandlarna lägger därför köpbud på Nord Pool spot som indikerar att man vill köpa till vilket pris som helst. Köpkurvan blir nästan lodrät. Detta är normalt inget problem. Marknadspriset fastställs som en funktion av ett varierande utbud och en samlad prisokänslig efterfrågan. Marknadspriset speglar det totala produktionssystemets marginalkostnad och kunderna är nöjda med konkurrensen.

Vid en mycket ansträngd situation, som vi hade exempelvis den 8 januari 2010 då spotpriserna under tre timmar blev extremt höga, ca 1 000 €/MWh eller 10 kr/kWh skulle en kund med en eluppvärmd villa kunnat reglerat ned sin elvärme dessa tre timmar och sålt tillbaka denna el till marknaden och därmed sparat drygt 200 SEK. En så kort nedreglering försämrar inte nämnvärt komforten. Villaägaren var förmodligen inte ens hemma dessa timmar.

Om kunderna kunnat köpa el till spotpris timme för timme istället för som nu till ett medelpris för månaden hade förmodligen spotpriset inte blivit så extremt högt.

Förändrade förutsättningar
Sedan avregleringen är det framförallt två saker som hänt som gör att det är dag att reformera delar av elmarknaden. För det första har vi närmat oss kapacitetstaket på den planerbara elproduktionen vilket vid ansträngda situationer lett till extremt höga marknadspriser på spotmarknaden. För det andra kommer det allt mer intermittent elproduktion in på marknaden, främst i form av vindkraft. Detta gör att det nu är dags att utveckla elmarknaden ytterligare.

Reglerbehovet kommer att öka och då är det viktigt att även kundernas möjlighet att reglera tillvaratas även om kunderna säkrat sitt marknadspris i förväg. Elkunderna måste ges möjlighet att på ett ekonomiskt och effektivt sätt delta i prisbildningen på både spot- och reglermarknaden.

Dessutom har Sverige delats in i fyra elområden. Speciellt i det södra området, elområde 4, finns stort behov av kundreglering.

Skilj tydligt på fysisk elhandel och finansiell handel på terminsmarknaderna
Låt eldistributörerna leverera el till sina kunder på nätet direkt från spotmarknaden och reglermarknaden. Nätägarna blir då den naturliga kontakten mellan marknaden och kunden när det gäller leverans av fysisk el. Elhandlarna kan hjälpa kunderna med att prissäkra sig på den finansiella marknaden. Nätägaren får full kontroll över samtliga kunder i nätet och behöver installera intelligenta mätare enbart hos de kunder som vill delta i prisbildningen på spot- och reglermarknaderna.

Nätägaren blir också balansansvarig för samtliga kunder i nätet vilket kraftigt rationaliserar utbytet av mätvärden i avräkningen. Konkurrensen på elmarknaden när det gäller leveranser till kunder kommer inte att minska eftersom nätägaren enbart handlar fysisk el på spot- och reglermarknaden. Nätägaren tar inga marknadsrisker eftersom man köper all den el till kunderna på nätet vill ha till spotpris. Tvärt om ökar konkurrensen genom att nätägaren kan ta tillvara kundernas möjlighet att reglera sin elanvändning.

Genom avtal med kunderna kan nätägaren samla ihop den samlade reglermöjligheten på sitt nät och lägga in den i budstegen på spotmarknaden. Därmed effektiviseras prisbildningen på spotmarknaden. De bud om nedreglering som inte antas på spotmarknaden kan nätägaren föra vidare och lägga in på reglermarknaden vilket i sin tur underlättar för Svenska Kraftnät att reglera den totala elbalansen i Sverige.

Kundernas intresse för att delta i prisbildningen kommer med stor sannolikhet att öka om kunden kan sälja sin reglerförmåga på spot- och reglermarknaderna och få intäkten av den timvisa försäljningen även om kunden prissäkrat sig på terminsmarknaden. Via intelligenta mätare är det fullt möjligt att avgöra en enskild kunds aktiva reglering och sälja denna på marknaden.

5 Kommentarer
Av Agneta
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

  1. NilsLennart skriver:

    Jag håller som sagt med Nils, men har en undran. När, obs inte om, vi som elkudner kan köpa till timspot och med timavräkning, hur skall vi kunna se det? Mätaren idag kan jag ju i bästa fall få en reaktion från först morgonen dagen efter. Många system klarar inte ens detta. Och hur skall jag se det på räkningen? Jag vill ju se det timma för timma med förbrukning och pris. Inga system i dag för debitering av konsument är gjorda för detta? Vad tror Du om det?

  2. Nils Andersson skriver:

    Magnus
    Du har helt rätt. Jag var en av få som helhjärtat stödde Gunnar Fabricius idé när han presenterade den i slutet av 90-talet. Förslaget var utmärkt redan då. I dag är det ännu bättre när vi står inför stora utmaningar med att få bättre kundreglering på marknaden.

    Sten
    Mitt förslag är verkligen kundorienterat. I dag saknar elmarknad kundperspektiv när jag som kund inte kan köpa min el på timkontrakt.

    Om vi tar exemplet jag skriver om så innebar min nedreglering av elvärmen den 8 januari 2010 att min elhandlare tog hela vinsten av mitt aktiva agerande. Själv fick jag köpa elen den månaden till ett månadsmedelvärde av spotpriset. Detta är inte kundvänligt.

    Att få min el prissäkrad kan alla elhandlare bistå med. Om man, som jag föreslår, frikopplar den finansiella handeln från den fysiska handeln så kan dessutom vilken elhandlare som helst i hela Europa eller varför inte globalt ordna med den prissäkring som jag vill ha.

    Kundperspektivet är det centrala i detta förslag. Konkurrensen på prissäkringsmarknaden ökar markant. Det är dags att dra ut spiken ur kistan.

  3. NilsLennart skriver:

    Jag håller helt med Nils. Det som nu pågår, i motsatt riktning leder till att anlednignen att driva nätbolag kommer att upphöra. Och stenBerggren, det är ju synd att Du inte märker av nätägaren, eller bra. Du kanske aldrig inser att Du tack vare denna får Din el. Eller tror Du att det ramlar ner från himmelen??

  4. Sten Berggren skriver:

    Alla företag, som inte är monopol, bör sätta kunden i centrum. Jag saknade kundperspektivet helt i denna artikel.
    Blir det inte väldigt konstigt att få sin el, och fakturan, från en distributör. Medan delar av innehållet på fakturan, och dess pris, ska förhandlas och avtalas med en annan part. En part som man inte ser eller märker av någonstans för övrigt.

  5. Magnus Thysell skriver:

    Detta är ju ingen ny tanke utan lades fram av Gunnar Fabricius redan på slutet av 90-talet. Gunnar har sedan i ett antal forum, bl a sin egen blogg, http://elbloggen.blogspot.se/search/label/elmarknad, upprepade gånger påpekat detta. Frågan har ju dessutom redan varit uppe i då projektet ”En kontakt för kunden” startades för några år sedan.

    Anledningen till att rubricerat förslag, som i grunden alltså är logiskt, inte blivit hörsammat tidigare är säkert flera. Elforsk (Market Design) har utrett frågan och den har även varit på agendan i flera workshops som branschen anordnat under 2000-talet. Men spiken i kistan var väl den reform som ledde till ”En kontakt för kunden” där andra EU-länder förespråkar en kommersiell kundkontakt utifrån ett konkurrensutsatt marknadsbolag.

    Hur föreslås den utvecklingen vändas i dörren nu?

Prenumerera på artiklar


Boken om Sveriges gasberoende

Läs boken om vad Sverige använder energigas till och hur sårbar den svenska gasförsörjningen är.

Boken om Sveriges elsystem

Det svenska elsystemet går i otakt med omvärlden och marginalerna krymper. I ett läge där vi behöver allt högre överföringskapacitet i elsystemet har denna i stället krympt och elpriserna har skjutit i höjden. I den här boken beskriver tre initierade ingenjörer hur trenden kan vändas.

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet