Det kommer att bli snabbare och enklare tillståndsprocesser för investeringar i energiproduktion. Det aviserar energiministerns statssekreterare Hannes Carl Borg (c) i den tredje artikeln om partiernas energipolitik.

Läs tidigare artiklar:
Folkpartiet
Moderaterna

Branschen pekar på problem med allt för långa processer för tillståndsgivning, håller du med om den bilden? 
– Ja, jag håller med om det, säger Hannes Carl Borg. Miljöminister Lena Ek ser över hur man ska kunna snabba upp processerna. Vi behöver också förenkla reglerna i miljöbalken och här är en remiss ute och ett förslag kan vara framme under våren nästa år. Det behövs också fler handläggare på myndigheterna och mark- och miljödomstolarna och vi har satt av pengar i budgeten för det.

Även när det gäller de särskilda regler som gäller för vattenkraften ser Hannes Carl Borg att det finns problem.

– När det gäller vattenkraften pågår en utredning som innehåller frågor om tillståndsprocesser och alla parter vill se över dagens regler. Med det nya vattendirektivet från EU finns en risk för att tillståndsprövningen blir för hård.

Centerpartiet anser att det även behövs en översyn av den kommunala vetorätten vid anläggning av vindkraftverk.

– Om förseningar och frånvaro av besked innebär att uppsatta mål för förnybar elproduktion riskeras måste vi vara beredda att se över lagstiftningen.

Regeringens mål är att Sverige ska nå en långsiktigt hållbar energiförsörjning till 2050, det vill säga inga nettoutsläpp av klimatgaser, understryker Hannes Carl Borg. Politiken utgår ifrån energiuppgörelsen 2009 som – förutom att den öppnar för att ersätta gamla kärnkraftverk med nya – är inriktad på tre områden till 2020: energin ska till minst 50 procent komma från förnybara källor (kärnkraften räknas inte dit), transportsektorn ska bli oberoende av fossila bränslen och energianvändningen ska minska. Därmed inte sagt att regeringen ser att elanvändningen kommer att minska.

För att komma dit finns förutom en generell skatt på utsläpp av klimatgaser för vissa verksamheter en hel bukett med olika system och åtgärder exempelvis stöd till miljöbilar, skatt på fordon och bränslen, stöd till biogasproduktion, krav på information om energiförbrukning och stödsystemet för investeringar i förnybar elproduktion.

Hur ser du på kritiken som går ut på att särskilda stödsystem för vissa teknologier eller bränslen är ineffektiva för att nå de målen och att det är bättre att enbart inrikta sig på själva utsläppen av klimatgaser?

– Det teoretiska synsättet fungerar inte tillräckligt bra. Det finns imperfektioner i marknaden som man måste ta hänsyn till. Det kan handla till exempel om brist på information. Centerpartiet anser att man måste ha en bredare syn på utvecklingen av energiområdet.

Regeringen har även satsat stora belopp på att bygga ut järnvägsnätet och det är en mycket viktig del i arbetet att få bort de fossila bränslena i fordonsflottan, menar Hannes Carl Borg. Även skattehöjningar, skärpta avgaskrav och ökning av kvotplikten förnyelsebart i drivmedel är viktiga som styrmedel. Ett exempel på tvingade åtgärder kan vara energimärkning som marknaden inte löser på egen hand, menar Hannes Carl Borg.

– Att det är svårt att mäta effekter av sådana satsningar ligger i sakens natur, men de kan ändå vara motiverade.

Hannes Carl Borg menar att det ständigt behövs en bedömning av om man måste göra avsteg från generella styrsystem, och identifiera omställningar som marknaderna inte klarar själva. Stöd till utveckling av biogas och solceller kan vara ett sådant.

– Tekniken för solceller kan komma att bli något stort. Det är det snabbast växande energislaget, men kan fortfarande behöva särskilt stöd. Men det är inte frågan om några permanenta insatser.

När det gäller elbilar så sker det viktigaste stödet på forskningssidan, menar Hannes Carl Borg. När det gäller energiforskningen har regeringen nu permanentat en hög nivå som tidigare bara var en tillfällig satsning.

– Största utmaningen idag ligger på att ta fram alternativa drivmedel.

En aktuell fråga är skattelättnader för biobränslen där Centerpartiet vill gå längre än vad regeringen gjort. Partiet har förespråkat en fortsatt skattebefrielse av de förnybara drivmedlen, som biogas och E85. Man har även drivit frågan om stöd för metangasreduktion, men fick ge sig i förhandlingar men allianspartierna, enligt Hannes Carl Borg.

– Ett annat mål är försörjningstryggheten, regeringen måste kunna säkerställa att det finns tillräckligt med energi och el. Till viss del blir styrsystemen ett lapptäcke, medger Hannes Carl Borg.

Styrsystemen måste ses över kontinuerligt och nu höjs det röster för att det är dags att vrida på kranen för att öka trycket i elcertifikatsystemet, för att hålla utbyggnadstakten av exempelvis vindkraft uppe.

– Det finns en kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 och det finns ingen anledning att föregripa den. En ambitionshöjning är aktuell efter 2020. På lång sikt kommer vi sannolikt att behöva helt nya styrsystem för energiomställningen. Vi är tveksamma till feed-in-system, det har visat sig dyrt och ineffektivt.

Med feed-in-system menas styrning som bygger på att de som producerar el på visst sätt – exempelvis med vind eller sol – får en garanterad betalning på en viss nivå.

En nyckelfaktor för omställningen och försörjningstryggheten är utbyggda elnät, som inte fanns i debattens fokus när energiuppgörelsen slöts 2009, men som allt mer ses som en kritisk resurs.

Behöver då Svenska Kraftnäts utbyggnad av näten då styras mer politiskt? Ett mål skulle ju kunna vara hur mycket el Sverige ska kunna importera vid behov?

– Det är tveksamt om det behövs.

Hur ser centerpartiet på kritiken mot den nya regleringen av elnätstarifferna?

– Behovet var stort när det gällde en ny modell för att reglera taxorna i elnäten. Nu finns en ny modell och det har självklart funnits synpunkter på den. Men jag vill inte värdera de nya reglerna förrän de blivit prövade. Det ska finnas utrymme för investeringar även i den nya regleringen, men visar det sig att det inte blir så har vi ett problem.

Centerpartiet har till skillnad mot de övriga allianspartierna förespråkat vita certifikat, det vill säga att stötta vissa lösningar för energieffektivisering.

– Vi håller på Näringsdepartementet på att analysera hur vi ska implementera EU-direktivet om energieffektivisering och jag räknar med att vi tar fram förslag under första halvan av 2013. Under 2014 skall ju dessa sedan finnas på plats för att möta kraven i direktivet. Vi kommer att behöva titta på alla möjligheter till energieffektivisering.

I en annan aktuell fråga har EU stoppat svenska lösningar:

– Vi hade också ett tydligt och bra system för energieffektivisering inom industrin, PFE, men tyvärr förbjöds det av EU. Nu gäller det att få fram ett nytt system som kan accepteras av EU, och Energimyndigheten har det uppdraget.

När det gäller beskattningen av elproduktion har frågan om höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk aktualiserats. Hannes Carl Borg konstaterar att frågan just nu hanteras av Finansdepartementet och han vill inte föregripa deras arbete, men signalerar att det kan bli en kontroversiell fråga.

– Det finns en viss risk för en för hård beskattning av vattenkraften.

Den särskilda skatten på kärnkraft är inget självändamål och elskatten som konsumenterna betalar har ingen direkt effekt för klimatpåverkan, menar Hannes Carl Borg. Skatternas storlek är idag istället främst en fråga om att skapa intäkter till statskassan.

Elmarknaden kritiserades när elen var dyr, men inte längre. Behöver marknaden förändras?

– Elmarknaden fungerar i grunden bra, men vi förbättrar funktionen genom att ge mer makt och möjlighet för kunderna att påverka sin förbrukning.