Om bygdepeng ska utgå för en vindkraftsetablering gäller det att hålla i sär rollerna i kommunen. Annars finns risken att det är fråga om en muta, menar Torbjörn Lindhe.

Av Mats Olin på uppdrag av Svensk Energi.

Bygdepeng är en kompensation till lokala intressen när en etablering sker av exempelvis vindkraftverk. Tanken är att en del av de intäkter som vindkraften genererar ska gå tillbaka till lokala intressen som till exempel en idrotts- eller kulturförening. 

Storleken på bygdepengen vid en vindkraftetablering är en förhandlingsfråga mellan parterna och det finns inga särskilda nationella regler eller ramar. I exempelvis Östersundsposten har frågan debatterats flitigt det senaste året.

Samtidigit som bygdepengen förhandlas fram kan det vara aktuellt för kommunen att ta ställning till etableringen av vindkraften och kommunen kan stoppa etableringen genom att lägga in sitt veto. Men dessa två proceser måste hållas åtskilda: personer som kan dra nytta av bygdepengen får inte samtidigt påverka det kommunala beslutet om etableringen. Ett regelverk som då kan bli aktuellt är den nya mutbrottlagstiftningen.

– Det får inte vara så att personer som kan dra nytta av bygdepengen samtidigt har inflytande över beslutet i kommunen om att säga ja eller nej till etaberingen. Det är inte tillåtet att ta emot eller begära en förmån i en roll och sedan ge tillbaka en tjänst i en annan roll.

Det säger Torbjörn Lindhe som är nyligen avgången chef för Institutet mot mutor och numera egen företagare med inriktning på utbildning och rådgivning till företag och kommuner kring mutfrågor (www.motmutor.se).

– Personer kan ha flera roller i en kommun, exempelvis som politiker och som medlem i en bygdeförening, säger Torbjörn Lindhe. Det är då en risk att ta emot eller begära en bygdepeng och samtidigt vara aktiv i kommunens beslut. Detta gäller oavsett om gåvan verkligen påverkat beslutet, det är själva förhållandet som inte är tillåtet.

Det är alltså situationer med sammanblandade roller som mutlagstiftningen vill komma åt.

– Det här innebär att en person med inflytande över kommunala beslut inte bör vara aktiv i diskussioner om bygdepeng med energibolag, konstaterar Torbjörn Lindhe.

I en del beskrivningar av bygdepengen i nyhetsmedier kan man få uppfattningen att personer avstår från att protestera mot en vindkraftetablering, och därmed att påverka ett eventuellt kommunalt veto, om de får en acceptabel bygdepeng. Här närmar man sig alltså ett mutförhållande.

På motsvarande sätt är det inte tillåtet för ett företag att erbjuda en person en förmån till exempelvis en förening där denne har intressen, om denne som motprestation arbetar aktivt för att ett visst kommunalt beslut ska fattas. Det handlar då återigen om sammanblandade roller och det är inte tillåtet. Mutlagstiftningen utgår alltid ifrån att det är personer som ger och som får mutan, däremot kan inte företag fällas för mutbrott.

– Det är särskilt lätt att situationer med dubbla roller uppträder i små kommuner där ledande personer kan ha många olika roller.

Men, misstanke om mutor leder allt för sällan till åtal, menar Torbjörn Lindhe:

– Det finns ett antal fall där man kan misstänka att mutbrott begåtts i kommunala sammanhang, men åklagarna har hittills valt att lämna dem utan åtgärd. Det är inte bra. Detta med bygdepeng eller andra förmåner vid etablering av vindkraftverk är ett oprövat kort som mycket väl kan hamna inom det straffbara området eller åtminstone i gråzonen.

Från den 1 juli 2012 gäller en ny regel ”Handel med inflytande” där det också kan vara otillåtet att lämna, erbjuda eller utlova en otillbörlig förmån till person som i sin tur kan påverka annan person när det gäller upphandling och myndighetsutövning. Samma gäller om någon begär sådan förmån för att påverka en annan beslutsfattare. Här väntar spännande praxisbildning, menar Torbjörn Lindhe.

Nyligen har Institutet mot mutor fått bland andra Sveriges kommuner och landsting, SKL, som nya huvudmän vid sidan av de befintliga. Torbjörn Lindhe anser att många kommuner inte har tillräckligt tydliga regler kring vad som är tillåtet och vad som inte är det.

– Jag tycker att det vore bra om SKL tog tag i frågan om bygdepengar så att det skapades nationella kriterier för vad som ska gälla. En ny mutlagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2012, men det förändrar inte frågan om vad som gäller för bygdepengar, enligt Torbjörn Lindhe.

En annan relaterad diskussion är om en kommun genom beslut i exempelvis kommunfullmäktige kan kräva att en bygdepeng betalas ut för att kommunen inte ska lägga in sitt veto mot planerad vindkraft.

Pia Pehrson är advokat på Foyen advokatfirma och menar att detta strider mot gällande lag:
– En kommun får inte begära ersättning för att fatta ett visst beslut, det strider mot kommunallagen och annan lagstiftning, säger Pia Pehrson.

Men det finns ännu inga rättsfall som behandlar just frågan om kommuners krav på bygdepeng och det beror enligt Pia Pehrson på att vindkraftbolagen inte vill stöta sig med kommunerna, som de är beroende av att ha goda relationer med.

– Lagen måste ändras, anser jag. Det är inte rimligt att en kommun kan lägga in sitt veto helt utan att motivera det. Här måste det sättas upp kriterier för vad som måste uppfyllas för att ett vindkraftverk ska kunna stoppas, menar Pia Pehrson.