Brevens Bruks vd: ”Domen är ett dråpslag”

Brevens Bruks vd: ”Domen är ett dråpslag”

Efter en dom i Mark- och miljööverdomstolen har Brevens Bruk fått så långtgående och kostnadskrävande krav på sig att de kommer att tvingas upphöra med verksamheten och riva ut sina vattenkraftsanläggningar. Om inte Högsta domstolen tar upp fallet och ändrar domen är det ett faktum – men konsekvenserna kommer att bli större än så, tror Brevens Bruks vd Sten Geijer.

– Sannolikt kommer vi att få se fler som sätts i samma situation och måste riva ut, säger han.

Daniel Löfstedt på uppdrag av Svensk Energi

Brevens bruk ligger fem mil sydost om Örebro, det är en bruksort som klassas som kulturhistoriskt riksintressant. Här bedriver Brevens Bruk AB vattenkraftsverksamhet i Brevensån och har gjort detta sedan 1600-talet. I mitten av 1800-talet byggde man det kraftverk som står på platsen i dag och på 1930-talet gjorde man det möjligt att producera elkraft där. 2004 – drygt 70 år senare – inledde Brevens Bruk den juridiska processen för att få renovera sin anläggning.

Tio år senare, i mars i år, kom Mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) sin dom som Brevens Bruk anser har så omfattande och kostsamma villkor att driva vidare anläggningarna inte är realistiskt.

– Jag ser domen som ett dråpslag som riskerar att vara vägledande för fler domar. Det kommer att få följden att alla ägare till småskalig vattenkraft som har tillstånd genom privilegiebrev samt inte ekonomiska förutsättningar att göra de miljöförbättrande åtgärder som myndigheter kräver, kommer att tvingas stänga och riva ut sina kraftverk, säger Sten Geijer, vd för Brevens Bruk.

 

Drivande mot Brevens Bruk har framför allt Kammarkollegiet och Länsstyrelsen varit och MMÖD har gått på myndigheternas linje i de centrala avgörandena.  Brevens Bruk har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och en av de främsta invändningarna företaget har mot domen är att kostnaden för de åtgärder, främst bygga fiskvägar, som de måste genomföra är oproportionellt hög sett till miljönyttan som åtgärderna medför. Men den bedömningen gör inte MMÖD utan anser att kostnadsberäkningarna är överdrivna från Brevens Bruks sida och lutar sig mot vad Länsstyrelsen och Kammarkollegiet har kommit fram till.

 

MMÖD skriver i domen:

Mark- och miljööverdomstolen finner att de kostnader för respektive fiskväg som bolaget redovisat i den kompletterande utredningen i Mark- och miljööverdomstolen är betydligt högre än genomsnittet för jämförbara projekt utan att bolaget tillfredsställande kunnat motivera detta.
– Vårt underlag utgörs av en utredning av Sweco, att hävda att den skulle visa på betydligt högre kostnader än genomsnittet är felaktigt dels gör den faktiskt inte det och dels är omständigheterna vid Brevens bruk speciella, bland annat med höga bevarandevärden för kulturmiljön. När vi gör vår kalkyl så blir det tydligt att det är orimliga kostnader sett till vår litenhet och produktionskapacitet, säger Sten Geijer och fortsätter:
– De investeringar domen kräver att vi gör tillsammans med underhåll och drift kommer att kosta mellan 18,5 och 23 miljoner kronor samtidigt som vi konstaterar att det kapitaliserade värdet av kraftverkets produktion uppgår till 12,5 miljoner kronor, det är en omöjlig ekvation.
MMÖD bedömer det som viktigt att de byggs och skriver i domen:
Anläggande av fiskvandringsvägar och minimitappning är etablerade åtgärder för att bevara och förbättra ekologisk status i vattendrag. Genom underlaget för Mark- och miljööverdomstolens bedömning är det utrett att vattenförekomsterna vid Brevens Bruk haft och har ett betydande värde för fisk och annat vattenanknutet djurliv som inte är begränsat till havsvandrande fisk, samt för fisket. Detta motiverar att åtgärder vidtas. 
Brevens Bruk håller inte med och stödjer sig på det resultat som deras anlitade konsulter kommit fram till. Det visar att det i dag finns ett fiskbestånd som inte är beroende av att vandra. Man anser också att vattenverksamheten har pågått under mer än 300 år och att detta skulle vara ett bevis för att anläggningarna inte omöjliggjort livskraftiga bestånd av fisk i dag. Myndigheterna har inte på något sätt visat att fisket skulle vara ekonomiskt betydelsefullt eller ha någon omfattning som fritidsfiske, menar Sten Geijer.
– Dessutom finns det nedströms våra dammar elva kraftstationer och nio av dessa saknar fisktrappor, så effekten blir mycket begränsad, den närmaste redan efter sju kilometer, säger Sten Geijer.

Minimitappningen förbi kraftverket är ytterligare en central fråga. För att få bra vattenomsättning för biotopen och fungerande fiskvägar ska Brevens Bruk öka spillet av vatten, menar MMÖD och tycker att ett rimligt krav på tappning är 600 liter vatten per sekund. Det här är det krav som Kammarkollegiet och Länsstyrelsen ställer och handlar om 23 procent av det vatten som i dag utnyttjas i kraftverket för produktion av förnybar energi.Brevens Bruk tycker att 5 procent spill vore mera rimligt och att kostnaden för den minskade elproduktionen – 106 000 kronor om året – för det beslutade spillet, är för hög. MMÖD tycker att bortfallet är rimligt.

Brevens bruk har förutom ansökan om att få renovera också ansökt om att få anläggningarna att bli lagligförklarade. Detta för att klargöra de befintliga vattenanläggningarnas tillståndssituation då företagets tillstånd i dag utgörs av äldre privilegiebrev och andra myndighetsdokument. Men Sten Geijer är kritisk till hur MMÖD i domen har hanterat lagligförklaringsdelen tillsammans med övriga krav, det får följden att Brevens Bruk nu inte har möjligheten att driva verksamheten vidare i befintligt skick, menar han.
– Vi får inte lagligförklaring behandlad som separat sak, då hade vi kunnat skilja på det. Men som det är nu har vi inte valet att låta det gamla leva vidare för lagligförklaringen är beroende av att vi genomför alla föreskrivna åtgärder och gör vi inte det anses vår verksamhet vara olaglig, det är besynnerligt. Vi har tre år på oss och sen ska åtgärderna som domstolen beslutat vara genomförda, säger Sten Geijer.
Men nu hoppas alltså Brevens Bruk att HD ska se ärendet som principiellt viktig och ändra utslaget. I sitt överklagande s
skriver Brevens Bruk:
Den i detta mål centrala frågeställningen är om det vid laglighetsprövning av äldre befintliga vattenanläggningar, som uppförts med stöd av meddelade rättskraftiga särskilda rättigheter, skall vara möjligt att föreskriva så omfattande villkor att ett bibehållande av anläggningen omöjliggörs.
– Blir det inte ändring i domen kommer det att bli utrivning för vår del och det är intressant för den småskaliga vattenkraften. Konsekvenserna för natur- och kulturmiljön av att vi tvingas till en utrivning är något som överhuvudtaget inte har beaktats av vare sig domstol eller myndigheter. Sannolikt kommer vi att få se fler som sätts i samma situation och måste riva ut, säger Sten Geijer, som tycker att det är ett orimligt förhållningssätt att en domstol tvingar fram så omfattande åtgärder när miljönyttan är så tveksam.
2 Kommentarer
Daniel Löfstedt
Av Daniel Löfstedt
Second Opinions skribent
Profil Second Opinion drivs på uppdrag av Energiföretagen Sverige. Läs mer

Vid publicering av en kommentar gäller följande regler:

– vi vill att alla som kommenterar ska vara identifierbara personer och vi vill därför för- och efternamn anges av den som kommenterar

– vi vill att diskussionen på Second Opinion ska hålla en god och respektfull ton och publicerar inte kränkande omdömen om enskilda personer.

Second Opinion förbehåller sig rätten att radera texter som bryter mot våra villkor och regler.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

  1. Jan-Åke Jacobson skriver:

    Det går att få tillstånd. Se http://www.vebro.se/sida2.html

  2. Ragnhild Ahrel skriver:

    Tilläggas kan att det kommit 2 (två) EU direktiv som har till syfte att främja förnybar energi. Båda kom efter Ramvattendirektivet, det senaste 2009 och heter 2009/28/EG. Inget av de förnybara energislagen får diskrimineras. Det finns inget i Ramvattendirektivet som säger att vattenkraften skall bort. I bilaga V står också att viss påverkan orsakad av människan kan tålas för att uppnå God ekologisk status. Det kanske vore på sin plats att utreda frågan om att Sverige diskriminerar den småskaliga vattenkraften i förhållande till andra förnybara energislag.

Prenumerera på artiklar


Följ oss på Twitter

Senaste artiklarna

Skriv på Second Opinion

Alla är välkomna att skriva på Second Opinion. Vi publicerar dels artiklar som fördjupar kunskaper om energifrågor dels aktuella debattartiklar.
Skicka in din text
Vara-amnen

Ur arkivet